Nu vet jag inte vad sjuttsingen som hände på dagens "pass". Vi var hos uppfödaren och mest tog en promenad men på slutet la vi även ut lite dummysar för några dirigeringar. Nässla som alltid är taggad fick börja och sprang inte så fort som hon brukar men då tänkte jag att det beror på underlaget, det var svår terräng att ta sig fram på. Sen fick några andra hundar köra innan vi skickade igen då Nässla gick istället för fullt ös medvetslös! Hon satte sig dock fint på en stoppsignal så jag tänkte att jag belönar den istället och kastade en kaninboll, som hon inte hittade förrän typ fem minuters dirigerande.. Det verkade verkligen vara helt tomt uppe i skallen. Provade senare från ett annat håll och visst var det lite mer fart men mer gång än galopp, sen vände hon och bara kom hela vägen in, där jag valde att bryta. Hon var inte sig själv någonstans så det fanns ingen anledning att traggla.
Nu är ju frågan varför hon var sån. Hon är aldrig trött när det kommer till jobb, lattjat så här mycket innan jobb har ju aldrig varit ett problem tidigare. Det jag kan komma på är att dummysar är så där lagom intressant nu efter vi tränat några veckor med vilt.. Däremot var hon skittaggad (eller snarare pipig) på att Bitte och de bruna hundarna var med, det är ju asballt. Men jobba själv? Not so cool. Lösning någon?
Annat att tänka på till nästa gång:
- Bara för att solen skiner och det står +9C på tempen betyder det inte att det är varmt ute! Vinter är vinter även om det deprimerande nog inte finns snö.
- Se till att aldrig hamna i par med uppfödaren på ett jaktprov, det skulle aldrig gå ;)
Och sen, dagens guldkorn som inte bestod i något min hund gjorde måste ändå bli hur duktig syster Thisbe var på dirigeringen! Har aldrig sett henne vara så lyhörd på husse tidigare. Klart bäst i klassen!
1 kommentar:
Tack Linn för cred till lilla Thisbe. Jag var väldigt glad över hennes jobb i dag.
Varför systeryster agerade helt annorlunda än normalt lär vi aldrig få veta. Men Nässla är Nässla, minst en räv bakom varje öra, men såå fantastiskt mysig. Och nästa träningspass kan hon garanterat vara på topp igen. Trots allt är det charmen med jaktträningen om du frågar mig - att det kräver mycket tänk av både hund och förare. Varför ska allting vara så förb.. enkelt??
Skicka en kommentar