torsdag 31 december 2015

Mål för 2016

Det känns som att planerna blir mindre och mindre för nästkommande år. Svårare att kombinera olika grenar och en mättnad på att resa land och rike runt för att tävla skulle jag tro ligger bakom det hela, men jag hoppas ändå att nästa år får bli lika roligt som både detta och tidigare år tillsammans med Nässla och våra träningskompisar. 

Först och främst ligger min största önskan i att Nässla får vara frisk. Jag har hittat två knölar som jag ska ringa veterinären om på måndag och jag hoppas verkligen att det inte är någon fara! Sen kommer jag att ge ett enda nyårslöfte i år och det är relaterat till Nässla: Jag ska bli bättre på att vara i skogen med henne. Vi var väldigt duktiga med det när vi bodde i Eskilstuna, då var hon dagligen lös i skogen, men där är vi inte längre och det måste jag ändra på. Promenader är inte samma sak för henne och varje gång hon är lös får hon fnatt och njuter av livet. 

Så, under förutsättning att Nässla håller sig frisk, och jag likaså, så blir mina mål för 2016 följande: 

Lydnad: Ett förstapris i klass 3. 

Freestyle: Ett cert i klass 3 och en tävling där allt flyter på. 

Bruks: Uppflytt den här gången ;-)

Viltspår: HP (och därmed en chans att vara med på SM-uttagningen)

Rally: Starta på någon närliggande tävling och busa. Tävla i Norge. 

Jakt: Vara med på ett riktigt eftersök. Kunna vara vid vatten sansad med både vilt och skott, vilket så klart innebär att vi till skillnad mot detta året ska träna jakt. 

Ja, det var ju inte så mycket haha! Vad ska ni uppnå under 2016?

tisdag 29 december 2015

Året som gått - 2015

Det här året har ju varit helt fantastiskt! Tävlingsmässigt har vi väl inte samma omsättning som tidigare år, men det är svårt att hålla lika högt tempo högre i klasserna. Privat däremot har jag haft så många euforiska känslor det här året som har känts som ett riktigt år för gamla bekantskaper. Förutom kissen som kom på besök så har jag träffat flera vänner som jag inte sett på 10-15 år och det har verkligen känts gott i hjärtat. Jag har också hunnit med 4 utlandsresor, både ensam, med sambo och med vänner och de har alla varit fantastiska. På jobbet får jag positiv feedback och mitt företag har förvisso medvetet minskat i hundsammanhang men har fått ett annat ben på riktigt nu när jag officiellt har flera kunder inom bokföring. Jag har fått lära mig mycket i år, något som jag haft på hyllan ett tag då jag lärt mig i andra delar än just hund under en längre period. Jag har fina vänner och känner ofta att livet är gött, jag kan stanna upp och njuta av naturen och känna hur härligt allt känns. 

Men nog med dravel om mig och hur lycklig jag är, hur har vårt hundår varit på riktigt då? Här kommer en liten resumé!

Januari
Mycket planer smiddes i januari för både FS, lydnad och spår. Tävlingsmässigt åkte vi upp till ett snöigt Stockholm och tävlade i FS2 och HTM och fick med oss både uppflytt i båda klasserna och diplom i FS.  
Vinterpaus i Ågesta mellan tävlingarna i Stockholm, är hon valp eller 6 år på bilden månne??
Februari
Mest förberedelser för framtiden här. Planer läggs för året och trick lärs in för den stundande klassen i FS.
Mycket pinnar gick det åt i februari
Mars
I mars tävlade vi i både HTM och Lydnad. I HTM fick vi vår elfte titel och vi ansåg oss därmed färdigtävlade där på ett tag. I lydnaden hade vi kul men jag bröt då jag avstod platsen pga nollningar i programmet och vi fick därför inget pris med oss hem. Spårträning pågick för fullt!
Spår spår spår, så kul!
April
Denna månad fokuserades mest på min fantastiska resa i Japan. Nässla roade sig med Jens men vi hann med att gå ett spårprov tillsammans innan, där hon fick årets första förstapris i viltspår.
Regnig dag i Tokyo utanför kejsarens palats.
Maj
Det här borde vara den mest intensiva månaden, åtminstone tävlingsmässigt. Vi startade på viltspårscupen i Vånga (och vi kom trea!), skulle klarat SM-uttagningen på Östras vårprov (om vi bara tillhört Östra), hade premiär på Brukset (fick retligt poäng från uppflytt) och hade premiär i klass 3 i FS (som inte alls går till historien som någon bra prestation). Jag och Zandra frös ihjäl lite var stans i landet när vi bakdömde och vi klarade av teorin på Rallydomarprovet.
Vänner i ur och skur.
Juni
I juni blev det två tävlingar i rally, sådär med resultaten, men en trevlig helg även om jag själv blev väldigt besviken på den mentala känslan som blir när Nässla lämnar mig mentalt. I slutet av månaden åkte jag för första gången utan hund upp till sommarens event i Edis och fick träffa Helen Philips och bli sjukt sugen på jaktträning igen.
Nationaldagsbästisar!
Juli
Den här månadens höjdpunkt var ju verkligen dans på fristadstorget - herrejösses så kul det var! Vi hade också en hundfri semester då vi tog en tur till Köpenhamn med Zandra och Linus - där vi oftast hade tur med vädret.
Bäst när det gäller
Augusti
Månaden började med en dagskurs i fotgående för Emma Willblad och tog sedan en skjuts i knasigheter när Ester kom hem till oss på besök. Det skapade för mig en känslomässig jordbävning och det var skönt att efter det få åka upp till Dalarna alldeles ensam med Nässla och fira hennes födelsedag i spåren. Vi var på cup men hade inte riktigt fokus i spåren denna helg och fick "bara" med oss ett förstapris i öppenklass med oss hem. Månaden avslutades med en FS tävling på hemmaplan men det gick inte alls bra heller. Hopp och studs och missförstånd och en grymt hungrig hund gjorde ingen av oss särskild lycklig på just denna tävling.
Att se de här två tillsammans trodde jag aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle få uppleva
September
Det här är verkligen årets höjdpunkt tillsammans med Nässla - provbäst på Östras höstprov!! Inte just att vi vann, men vi var verkligen förtjänta av de pokalerna för så som hon gick i spåret. Om jag känner att jag behöver bli glad är det bara att jag tänker tillbaka på spåret och hur det kändes, det var helt fantastiskt och jag kan inte ens beskriva den lyckan. Så fort jag tänker på det vill jag bara ut i spårskogen och gå prov. Månaden avslutades fantastiskt i New York där jag gjorde mitt andra besök. Med lite mer planering och utnyttjande av tiden så blev resan så mycket bättre än min förra visit där och tillfället när vi satt på bron på kvällen med NY skyline mot rosa himmel och Frank Sinatra i högtalarna gav mig gåshud.

Inte bara provbäst - ÅRSBÄST!
Oktober
Kickar igång månaden med något av det roligaste jag tränat - Tjurruset! Jag förstod genast Nässlas fabläs för att ligga i lera och jag hann knappt ens komma hem innan jag anmälde till nästa år. Vi tränar mest inför vår lydnadsstart och jag gör premiär som rallydomare officiellt på EHDK. Helgen efter dömer jag i Tyresö och det känns kul att vara igång. Det sista jag gör på månaden är att åka till Warwickshire i England och vara med på mitt första Clicker Expo. Fantastiskt lärorikt och jag ångrar inget! Avslutar med lite shopping i min favoritstad London. 
Kladdig - för att inte tala om illaluktande
November
Jag fortsatte min utbildning i November genom att åka ner till Trollhättan och lära mig mycket om Tag-teach hos Eva Bertilsson. En mycket bra kurs, som jag ännu inte haft möjlighet att prova i praktiken, men det kommer väl antar jag. Vägen till Kungsör stängdes av vilket gav ofrivillig chans till miljöträning då vi fick ta båten till jobbet. Månaden avslutas med en lydnadstävling på hemmaplan och trots att vi "bara" fick ett andrapris är jag helt lyrisk över vår start.
Tut tut här kommer vi!
December
Där vi fortfarande är alltså! Tvivlar på att något revolutionerande kommer hända de sista dagarna av månaden och året, men det började åtminstone väldigt kul med juldans på torget i samband med deras lucköppning. Vi arrangerade och dömde vår egen tävling i rally och sedan tävlade vi själva i rally på Stora Stockholm. Jag har fokuserat mycket på att lära mig om de vilda djuren eftersom jag spontant hoppade på en jägarexamenskurs här i höstas.
Hur ska jag lära mig detta?
Målen då? För ett år sedan satte jag upp följande mål: 
I FS skulle jag säga att vi nästan klarat av det. Vi har ett program, som verkligen har justerats med tidens gång men nu tror jag att det börjar bli klart. Nu fattas bara den lilla detaljen att sätta det på tävling också.. Diplomet i htm fick vi :) 

Jag vet inte hur jag tänkte i lydnaden, fanns ju inte ens tävlingar att anmäla till som skulle kunnat rädda det målet. Men sikta högt och du kanske får ett andrapris innan året är slut ;)

Jakt - har knappt ens tränat det, vilket jag nog anade när jag satte planen. Något varmt vilt har vi inte fått apportera tyvärr. 

Spårmålen har jag glömt bort att jag hade. Men vi har presterat mycket mer än jag någonsin trott och det enda jag verkligen våndas över att vi inte fått är det där förbenade HPt. 

I rallyn har jag uppnått målet :)

Brukset provade vi på och blev faktiskt godkända, även om vi inte blev uppflyttade. Jag tror inte jag förstod skillnaden när jag skrev detta, men tur var väl det =P

Nu ska jag fila i någon dag på målen för 2016!

torsdag 24 december 2015

God jul!

God jul kära vänner, läsare och annat folk där ute! Hoppas ni får en stressfri jul med de människor och djur ni vill ha omkring er. 

söndag 20 december 2015

Spårdag mellan festligheterna

I går var jag helt ledig förutom lite festligheter på kvällen och när jag vid lunch började känna mig vresig insåg jag att det bara fanns en sak att göra - ut i skogen med hunden! Det fick bli ett långt spår med endast en lycka och vid några ställen lite annorlunda underlag (sten och sand), fokus fick ligga på uthålligheten. 
Ser bra ut!
Nässla spårade på riktigt bra och som väntat blev mitt humör mycket bättre :) Hon är snabb och het, men distansen var helt klart jobbig för henne.
Inte helt lätt att gå på, eller nosa på heller skulle jag tro

En mycket nöjd men sliten vessla vid spårslutet
Efter spåret tog vi en liten sväng på de fina vandringslederna i området. Inte en kotte till fots, bara ett gäng på cross kom åkandes. Skönt.
Nässla vill gå in där skylten pekar men jag vet att det finns en del källor där och jag var inte intresserad av att duscha hunden denna dag

Jag är lite upprörd - fleecetröja och svettas så här den 19 december?!

tisdag 15 december 2015

PINSAMT!



Inte det faktum att jag blev underkänd på det första provet jag testade på jägarexamens app, men titta procenten på vapen och jakthunden. Jag tycker inte att jag kan något om vapen men anser mig ha hyfsad koll på hundar.. Well, dags att börja plugga uppenbarligen!

måndag 14 december 2015

Niynlärning av HTM-position med hjälp av plattform

Jag vet att jag borde fokusera på det som vi faktiskt SKA tävla i, men jag kan inte låta bli! Plattformen står där, godiset finns och Nässla vill jobba så då bara måste jag prova att lära in en htm-position med plattformen. Började först med att hon stod rakt och så belönade jag henne under tiden jag själv ställde mig i position så fick hon skapa sig en bild av hur det borde se ut. Nästa steg är det som syns här, dvs att komma in i postion från olika ställen. Här döper jag den till "Ex" (sex minus s) då det är position 6 och jag vill undvika ytterligare ett kommando med "ssss" då vi har så himla många redan.



Detta var i går och i morse var jag tvungen att prova ta bort plattformen för att se om hon verkar förstå. Valde att göra det lätt för henne med massor av repetitioner innan (som inte syns på filmen, så kul är det inte att se när hon får äta 100 godisbitar) och sen kasta belöningen bakåt så hon kom in rakt framifrån i rätt position. Man ser att hon ibland blir lite förvirrad och vill komma in vid sidan (kan säga att postion 2 är ännu svårare, då den är himla nära fot) men ganska snart kopplar det. 


Hur ska jag kunna fokusera på något annat nu när det finns hur många positioner till att lära in? Måste nog ta tjänstledigt från jobbet eller nåt.. 

söndag 13 december 2015

Gud ger och gud tar..

Eller ibland får man något oförtjänad poäng av domaren och ibland tar de något poäng man förtjänade ;-) På gårdagens tävling under Stora Stockholm kan man nog säga att vi fick mycket mer än vi förtjänade, herrejösses jag trodde inte ens vi skulle ha några poäng kvar, så 65 var riktigt bra. Kanske hade jag kunnat gå med Nässla på vänster sida rakt igenom utan att domaren noterat något, men för oss spelar det tack och lov ingen roll, vi är bara ute och roar oss! Stackars domare som måste fokusera i den miljön, fy sjutton vilken ljudnivå det är där inne, man hörde ju knappt vad man tänkte. 


Honnören gjorde hon grymt snyggt, jag är så nöjd med den och backa. Och hennes coolhet i miljön så klart. Hon själv är nog nöjd med alla inköp men missnöjd över att de inte förvaras i hennes mage ;-) Alltid kul att komma iväg till mässan även om det stundvis är ganska påfrestande med allt buller och framkomligheten. Men det vägs ju upp av trevligt sällskap, fynd och att man träffar så många man inte sett på flera år! 

Vad tänker djuren?

Även om du har lite ont om tid så här i julrushen, eller kanske tycker det är besvärligt att lyssna på en engelsktalande föreläsare, så tänk om och offra 20 minuter och lyssna på denna Ted talks med Carl Safina. Hos mig gick det rakt in i hjärtat.

måndag 7 december 2015

Rallytävling på hemmaplan med domaruppdrag i dagarna två

En gång om året arrangerar vi på klubben ett lusserally med samtliga klasser. Och så här dagen efter är jag lite bakis.. Det ÄR kul, men också väldigt mycket jobb, trots att vi är hur många funkisar som helst (jämfört med vissa klubbar då vissa får göra allt helt själva). Jag räknade i går kväll till 164 mail som jag svarat på inför/under/efter denna tävling, och då är faktiskt inte alla medräknade. Lottning, kontroll av mankhöjd, ändringar, uträkning av tider, skriva PM, meddelande av återbetalningar till kassören och utskrifter av protokoll är bara den administrativa delen, lägg sen till banritning, provbygga, ställa upp allt, köpa priser, döma, skriva och sen städa upp allt och du har ett recept på en rejäl urblåsning av all energi. 

I vilket fall, när man står på plan är det bara det ekipaget som är på planen som finns i hjärnan och det kanske blir en form av meditation trots allt ;) I helgen dömde jag under lördagen NKL på denna bana: 
Först trodde jag att den skulle vara lite för svår med de olika tempoväxlingarna efter flera moment, men det visade sig att de flesta tävlande klarade det galant! Jag blev imponerad, kanske var det att de måste verkligen fokusera som gjorde det? Det som många däremot hade mycket problem med var miljön, väldigt många hade aldrig ens varit i en inomhushall och det märktes. 43% av de startande klarade av kvalificerande poäng och vinnaren, en matte med sin border collie, slog till med en felfri runda och hundra poäng (min första att döma)! Det var många som startade för allra första gången och en av dem fick domarens pris (en gratis start på klubben) för den hunden var så otroligt glad på plan och en fröjd att se, skulle aldrig trott att det var första gången för dem. 

På söndagen började jag min dag med att döma ett gäng i FKL. En "taskig" bana med två frestelser, den första hade tomma (!) matskålar och den andra två typer av bollar. Lustigt nog så lockade de tomma matskålarna flera hundar, men är man nyfiken så kanske inte ens nosen behöver vara på :) 

Här blev det fler som fick kvalificerande resultat, 55%, och jag tror det var den klassen som hade högst under hela helgen. Vann gjorde två hundar på 100 poäng! En dvärgschnauzer och en malle tog hem det hela med full pott :) Det som jag tyckte var unikt med denna klass var deltagarnas humör - många hade busiga hundar men hade glatt humör och det värmer verkligen!! Givetvis ville jag premiera detta och gav domarens pris till en av dem, hade önskat jag kunde ge flera. Känns bra att se att många inte tar det hela på så blodigt allvar. 

Men på tal om blodigt allvar så verkar det tyvärr finnas en del som tar hundsporten på just detta och jag tycke att ALLA som tävlar (oavsett gren) ska tänka på ett par saker: 
  • Tänk på din hund i första hand. Kliv av, belöna din hund och ta diskussioner med domare, funktionärer eller träningskompisar sen. Din hund har inte valt att tävla, och det är ditt ansvar att se till att den har det bra och får en bra upplevelse under tävlingsdagen. En tävling innebär påfrestningar av olika slag; de mentala som föraren sätter på hunden och miljön med allt vad den innebär, klarar inte hunden av det är det DITT ansvar. 
  • Du är en del av någon annans upplevelse.
  • Bli inte offer för omständigheterna (och detta citat tackar jag Zandra för). Den här gången kanske det inte gick som du tänkt, bryt ihop och kom igen och använd informationen till framtida träningspass så kommer det gå bättre sen :) 
  • Ha kul, det är ju bara en hundsport! Du har begränsad tid med din hund, se till att fylla den med sådant som ni båda trivs med. 

Nörderi på hög nivå

Jag har ju tränat dagligen med mina plattformar och även passat på att filma. Det är knappast intressant för gemene man att se skifte efter skifte (eller mina julgardiner), men jag känner själv att jag verkligen kan nörda in mig. Inte för att jag vill in och peta i detaljerna i momentet i sig, men på de filmerna får jag själv så mycket information om vad Nässla kan tros tänka. Jag analyserar hennes svansviftande, hennes blick, hennes tyngdpunkt och agerande i allmänhet. Och jag ser även vad jag själv gör, hur dålig tajming jag har, hur icke-genomtänkt vissa saker är och annat smått och gott. Jag bryr mig inte så mycket om momentet i sig, den största grejen är verkligen vad som händer i Nässlas söta huvud. Vad känner hon när vi gör det här? Kan jag påverka det? En skön sorts nörderi helt enkelt. 

Här kommer en liten filmsnutt med några tankar kring själva momentet och hur det går med plattformen, kan ni kanske se något mer? 


Sen måste jag även lägga till - Guuuuuuud vad skönt det är att slippa bry sig om hon rör sig i fjärren och bara ha ett kriterie: Om du är med tassarna uppe gör du rätt! Fast hon får inte plats med dem när hon ligger, hon har en låååång kropp då.

söndag 6 december 2015

Dans på torget

Vi har haft så mycket med vår rallytävling i helgen (som jag ska berätta mer om, men det är nog bäst om jag väntar lite med det, för trevlighetens skull..) så jag har inte hunnit rapportera om en så rolig grej vi gjorde i torsdags. Då var vi inbjudna av Eskilstuna Kommun för att vara del av Fristadstrorgets advenstkalender! Varje dag har de lucköppning i det stora paketet och så kommer det ut en liten överraskning och i torsdags var alltså vi, tillsammans med Ann-Sofie och Eddie, överraskningen :D För ändamålet så skapade vi givetvis ett litet nytt juligt nummer för att charma E-tuna-borna och det verkade gå bra. Roligt nog så hade de en fotograf på plats som satte ihop ett litet montage av alla rutiner (vi körde ett vanligt och ett julnummer var) så här är en liten film: 


Här har ni en som hussen filmade på hela julnumret (förutom den gulliga starten)



Lite hoppigt, lite fel och kanske en för tidig julgransplundring - men jösses så kul det var!! Jag ska nog sluta tävla, bara hyra ut oss till event, då får man ingen känsla av försvunna poäng så fort något händer. 

onsdag 2 december 2015

Nu blir det plattformsträning!

Nu har äntligen mina fyra fina plattformar kommit! Nu ska vi träna positioner och fjärrdirigering utan att jag behöver nöta något alls - yeay!!

Edit: Har beställt dem från Train Up platforms i UK, som du hittar här!

måndag 30 november 2015

Fortfarande lite lyrisk

Jag vet inte vad det var med den här tävlingen, men jag känner mig lite smått lyrisk, hela två dagar efteråt. Eftersom jag tidigare raljerat om att folk säger "Vi fick inte så bra poäng men vi hade känslan!" vore jag ju lite dum om jag bara stannar där så jag får helt enkelt analysera varför jag känner mig så himla nöjd med tävlingen "trots" att vi "bara" fick ett andrapris.

Anledningen till att jag är så nöjd är alltså:
  • Nässla verkade ha kul
  • Nässla var trygg på platsen
  • Jag överlevde platsen
  • Jag hade inte kunnat hantera Nässla bättre på plan, jag gjorde mitt bästa
  • Jag var helt i nuet bara med Nässla
  • Vi fick inga nollor!
En sak som jag märkte på plan var att när vi skulle göra vittringen så fräste Nässla ur. Många hundar kan gå och fnysa av upphetsning, men det brukar inte Nässla. Hon fräste ur nosen för att kunna ta in mer information när hon luktar. Alltså när vi ställde upp för vittringen gjorde hon det. Just då kändes det verkligen som att hon förstod vad som skulle komma och själv förberedde sig på bästa sätt för det. Och nu när jag skriver det så känns det som en så liten skitsak, men det kändes inte så. Jag gav information om att nu ska du snart nosa, hon tog den uppenbarligen och förberedde sig, inte av synintrycket att vi ställde upp, utan av att jag sa det. Och det är den lilla detaljen som känns så värdefull - att vi förstår varandra. Sen förstod hon inte alls när det var dags för fjärren, men jag klandrar henne inte, har man inte tränat på något så är det inte lätt att ha koll på det heller ;-)

En annan sak som jag tyckte var väldigt trevligt på tävlingen var när en gammal kursdeltagare kom fram till mig och pratade. Hon tävlade själv och hennes labbe var lite busig på plan. Jag tyckte mig förstå vad det handlade om och sa det till henne efteråt, då jag kan vara rätt ärlig mot henne utan att hon tar illa upp. En lång stund senare kom hon fram och sa att hon trodde jag hade helt rätt i min observation och att hon var så himla glad att hon tränat för mig för hon gjort så väldigt mycket framsteg efter det. Det är ju himla trevligt att någon ger en beröm, men jag tycker också det är kul när folk tar åt sig och faktiskt kan förbättra sig tack vare några (för mig) få ord. 

lördag 28 november 2015

Lydnadstävling klass 3 i Kungsör 28 november 2015

I dag var det dags att åter sätta tassarna på en lydnadsplan, givetvis hemma då det är enda stället vi startar på nu för tiden i just lydnaden. Först och främst, vad kul med 14 olika raser på 14 startande hundar!! Och tror ni att det var BC:n som vann så tror ni fel, det var ju nämligen *trumvirvel* en dvärgschnauzer! Jätteroligt! Speciellt då jag pratade med matten efter platsliggningen (vi låg bredvid varandra) och hon sa att hon kunde lika gärna nolla allt, hon var så nöjd med de 10:or de fick på gruppmomenten. Dessutom hade de lopplådor inom familjen, då är man givetvis värd vinsten lite extra ;-) 

Men nu var det ju inte andra jag skulle rapportera om, utan vårt egna resultat. Vi började med platsen och jag kände mig faktiskt svimfärdig när vi gjorde sitt i grupp, och hann tänka undrar vad som händer om jag svimmar nu.. Men det gick bra, även platsen, det var jag som stod för avdraget. Efter en lång väntan blev det sedan dags för vår start och efter att Nässla fått ladda i bilen var hon något taggad. Men glad och duktig och jag var jättenöjd :) 

Sittande i grupp: 10

Platsliggande: 9 DK nedläggade, DK uppsitt

Fritt följ: 6 Tappar pos i höger halt om, går stunder på dubbla spår, DK, snett sitt, står i halt x 2. Hopp och studs (hehe, ja finns inte så mycket att lägga till, kanske något mer DK egentligen..)

Sättande: 9,5 Dubbla spår i fotgåendet

Inkallande med ställande: 8,5 Långt stå (och faktiskt en tjuvstart)

Sändande med lägg och inkall: 7,5 Två extra kommandon

Apportering och hopp över hinder: 7 Islag, tugg, sitter snett. 

Apportering metall: 8 Middar gripande något, långsamt sitt, tugg

Vittringsprov och apport: 8 Tugg (men jag är sååå nöjd!!)

Fjärrdirigering: 5,5 Hunden lämnar förarens sida vid nedläggandet, förflyttning, flera DK, hund lägger sig själv. Grov förflyttning. (Vi stor kvar på samma ställe som vi skickade på vittring och hon tog mitt kommando som ett apport, eller något annat att lämna mig. La sig när hon satt, vilket typ inte brukar hända, det är nog det som gör mig mest snopen). 

Helhet: 9 Väldigt fint ekipage, passa på tjuvstarter (no shit!)

Totalpoäng 246 och ett andrapris, placering 6. 

Nu är det ganska länge till vår nästa tävling i hallen (slutet på februari) men jag ska försöka underhålla det något så kanske vi kan få till ett förstapris då. Även om vi är långt ifrån perfekt så var det ändå ett stort framsteg mot förra gången och jag älskade hennes engagemang bortsett från fotgåendet. 

Nu byter vi fokus helt och hållet! Lite hemligt men det är bråttom, juligt och kul som attan!!

Sov gott min vän

I går fick Ester, eller Kizzen som han hetat de 9 senaste åren, somna in 16 år gammal. Fina, underbara och allra bästa katt någonsin!! Sov gott min vän <3 p="">





tisdag 24 november 2015

Nyutbildad inom TAG-teach

I helgen var jag och Zandra nere i Trollhättan och lärde oss lite nya saker och då handlade det inte alls om hund, utan om TAG-teaching. Jag var lite osäker på vad det egentligen handlade om och kanske skulle det vara lite jobbigt att hänga med när jag inte alls hade varit med på den där föreläsningen som stod som förkunskapskrav, men det visade sig att det inte var några helst problem! Antar att vanan med klickerträningen gjorde det hela relativt enkelt. 

Kursen skulle vara för både Eva Bertilsson och Emelie Johnsson Wegh, men Emelie var sjuk och vi hade bara Eva som lärare. Det gick dock alldeles strålande och jag tycker Eva bar upp kursen bra! Den här duon var ju med på Clicker Expo (och är med även nästa år i Danmark) men jag valde att inte gå för dem just då, eftersom jag skulle gå denna kurs. 

TAG-teach handlar kortfattat om att träna människor med samma princip som när man tränar hundar med klicker. Men för att lyckas med detta måste man bryta ner beteendet i minsta möjliga del vilket är den stora delen jag tar med mig därifrån. Vi fick göra en del grupparbeten och vid ett tillfälle skulle vi hitta TAG-punkter (som kriterier) för slutprodukten: "Komma i tid". Låter ju väldigt konstigt, men när man bryter ner det i mindre bitar så hittade vi många delmoment att träna på. Vi fick se denna film som jag tycker var väldigt tydlig. 

Visade den för sambon som blev grymt imponerad och när jag sa att jag kan ju träna någon så i hans hobby (att köra rc-bilar) blev han eld och lågor! Vi får väl se om jag får någon nytta av dessa kunskaper i andra sammanhang än hund ;-) Själv har jag redan några klara TAG-punkter som andra ska få klicka mig för under mitt FS proram för att jag ska bli showig. 

onsdag 18 november 2015

Gråa hår

Jag har ju alltid sagt att Nässla säkert inte kommer bli gråhårig förrän hon passerat 10 år ELLER när hon får ett småsyskon. Sist jag fick hem Nässla efter att hon haft en weekend hos Jens så upptäckte jag detta vita morrhåret! Jag tror inte hon är på väg att bli gråhårig dock, det var nog bara ett chockstrå över att ha en adoptivlillasyrra ett tag =P

lördag 14 november 2015

Kampanj på plats

I natt hade jag en dröm om att jag och Nässla tävlade lydnad i hallen. På gruppmomenten skulle hundarna sitta exakt bredvid varandra, alltså inte ens 20 cm mellan dem. Detta ledde till att Nässla inte klarade av momenten utan la sig på sittandet och ville inte vara kvar på läggandet. Självklart. Jag vaknade och tänkte att jag kan inte tävla henne när hon inte är helt trygg på platsliggningen. Det är inte schyst mot henne! Det är egentligen skit samma hur samtliga moment går, men mår hon inte bra på tävling har vi inte på tävling att göra. Punkt. 

Så nu blir det kampanj på platsliggning, även om vi inte har tillgång till arenan för all den träningen, men jag tänker att får hon göra det tillräckligt många gånger kommer det förhoppningsvis generaliseras. Så jag studsade upp och gjorde några dolda platser hemma som var långa, då jag vet att hon inte är stressad hemma när vi tränar det. Sen åkte vi till klubben och körde lite mer ute. Använde den där avståndsbelönaren (som inte räckte fullt så långt jag hade önskat) och gjorde MÅNGA repetitioner. Och så ska jag fortsätta, hela vägen fram till tävlingen. Nässla SKA känna sig lugn och trygg även om hon inte ser mig när vi tävlar, annars får det vara. 

När vi ändå var på klubben passade jag på att gå ett spår med henne då jag ska iväg på hundfria aktiviteter och hon ska vara hemma med hussen under kvällen och morgondagen. Hade glömt mobilerna hemma så det blev inget reggat, men det var ett ganska kort spår, kanske 400 meter, som slutade på grusvägen. Hon slarvade en hel del (det blåste och hon ville hellre vinda) men det värsta var när hon 50 meter innan slutet kliver av spåret och äter människobajs! Gaaaaah! Då var det slutspårat för fröken och det blev raka vägen till fängelset utan att passera gå! Varför bajsar folk där när det finns ett dass 100 meter bort?! I det läget finns det inget "Man måste sluta när det går bra så hunden har bra motivation till nästa pass", det var bara att åka hem, skicka ut hunden med ett grisöra på baksidan för lite rensning av tänderna. Uuuurk! 

Ni behöver inte oroa er, vi är sams nu ;-) Nu laddar jag för Madonna!

fredag 13 november 2015

Shut up and take my money!


Båtpendla

Det händer inte jättemycket just nu, jag finslipar på FS-programmet (okej, en och annan stegförflyttning tränar jag också) men annars rullar vardagen mest på. Har hantverkare i huset och vädret lockar inte till utomhusträning för mig. Och lydnadsträningarna missar jag ju pga jägarkursen jag går på tisdagar. Men lite action är det i Kungsör, vår enda överfart till Köping har nämligen stängts av och alternativet för att slippa åka runt Arboga (med någon mil extra per tur) är då att parkera på andra sidan ån och ta båten över. Och sen promenera 2 km hem, men det dör jag ju knappast av, så det har vi gjort. Läskigt sa Nässla första gången, helt normalt sa hon andra gången. 
Mot Kungsörstorp!
Även om Nässla inte blir så imponerad blir jag det, det känns ju som att vi bor på saltkråkan eller nåt =P

söndag 8 november 2015

Valpskiten

En gång var Nässla liten, då såg hon ut så här:


Jag skulle ljuga om jag sa att mycket förändrats på den fronten!

Lektyr

Fick denna fina bok i present när jag fyllde i höstas (typ, presentkortet blev denna bok) och nu har den kommit ner på köksbordet för sporadisk läsning i samband med frukost. Det är egentligen inte jättemycket att läsa då det handlar mer om övningar/test man ska göra för att lära känna sin hund mer. 

Än så länge har vi bara gjort ett test som gick ut på att se om hunden går till den godisburk jag pekat på, men vi ska väl hinna med några till framöver.

lördag 7 november 2015

Vårt senaste

Jag och Nässla har ju haft lite problem med vår sista del i FS programmet när hon backar runt mig, hon blir så het att hon inte gör det särskilt noga eller sansat. Så jag har valt att byta slutet helt och funderar på att hon ska ta på mig halsduken istället. Eftersom det är just på slutet måste det vara ett starkt men kontrollerat beteende så vi tragglar på. Nu har hon precis förstått att hon kan gå runt mig även när hon håller i halsduken vilket tydligen varit det svåraste som hänt henne.. 

fredag 6 november 2015

Seriös lydnadsträning i hallen

Eftersom jag går min jägarkurs på tisdagar (den måste jag skriva mer om sen!) när vi har öppen träning i lydnad på klubben blir det inte så mycket träning för mig och Nässla i lydnad. Visst, liiiite jobbar vi hemma, men det finns liksom en gräns hur mycket man kan träna vändningar på stället på en enda matta. Däremot har jag ju varit jättepeppad på shaping och klickerträning sedan expot så lite trickträning har jag minsann jobbat massor med. Mer om det senare! Nu ska jag istället rapportera om gårdagens träning i lydnad, som jag är så tacksam över att jag och Zandra får till! Seriös och välplanerad träning mitt i allt mitt kaos. När man har hyrt hallen kliver man liksom upp ett steg när man annars bara kör lite ad hoc och jag brukar tom få till en träningsplan innan. Eftersom minnet är bra men kort så måste jag skriva upp hur det gick här, så jag kan läsa inför nästa gång vi kör ett sånt här seriöst pass.

Sitt i grupp - hade planerat två omgångar, en med belöning framför och en utan på slutet, men då hon var helt mentalt slut på slutet valde jag att avstå den utan belöning framför henne och inte förstöra något. 

Ligg i grupp - Hon har gjort detta hyfsat uppe på klubben och inte varit så orolig, men i hallen blev hon ganska omgående orolig när jag gick. Jag hade bestämt att göra ett kort pass först där hon fick ligga nära dörren, sen ett längre bort, men valde att ha henne nära båda gångerna, för att bygga  upp tryggheten. Stor skillnad mot första gången, men behöver helt klart mer träning i den miljön. 

Fritt följ - Tog in henne direkt i hallen igår och gjorde två omgångar fritt följ. Klickade position och sättande och hon jobbade jättefint och höll sig var jag ville ha henne. Nästa steg är att testa hennes uthållighet. 

Sättande under gång - Sitter inte alls och gör på TLs kommendering! Träna på kommendering till nästa gång.  

Inkallande - Bra fart och jag jobbar fortfarande på att få förväntan på att stanna. 

Sändande - Först belönade jag henne att hon skulle hitta in snyggt i rutan, vilket hon gjorde. Sen efter pausen skulle jag köra hela kedjan (med fler moment efter innan belöning) men då fulade hon sig och stannade ett par gånger innan rutan. Alltså, den där pajasen. Jag bara skickade henne vidare och gjorde hela momentet, nu var hon stadig på inkallningen och det känns ganska bra. Nästa gång ska jag kalla in första gången (fast i en kedja så jag inte belönar just inkallningen) och sen ska jag göra en gång där jag går tillbaka och belönar i rutan.  

Hopp apport - Tjyvhund!! Träna med kommendering! 

Metallapportering - Greppar som om hon hade haft en så liten mun som ett marsvin men satt stadigt, men det var nog bara för att hon tjuvade på momentet innan.. 

Vittringsapportering - Detta var sista momentet i kedjan och det gick bra. Jag såg när hon var på rätt pinne men hon ville dubbelkolla det flera gånger innan hon väl tog den. Betydligt mindre tugg än sist. 

Fjärrdirigering - Körde denna med medelmåttig lekbelöning bakom, då går det mycket bättre. Hon har en tendens att flytta sig i sidled, men det kanske bara är jag som ser, domarna står ju vid sidan ;) 



Helhet - Den där signalen mellan momenten glömde jag att träna på.. Kom ihåg att belöna lugn och sans vid överlämnande av pinnen (för då var hon som en spänd fiolsträng!) men just ett kommando mellan behöver jag jobba mer på. 

Generellt så tycker jag att hon gör varje del bra och trots lite bus och hittepå så är jag jättenöjd med hur hon jobbade igår. Duktig hund! 

Ny leksak

Jag har länge kunnat tänka mig att äga en treat and train men tyckt de varit aningens för dyra, bara för att ha. Visst, det finns säkert bra användningsområden för den, exempelvis belöna dold platsliggning, men i övrigt har den lite kort räckvidd för att jag skulle tycka den var värd så mycket. Blev då mycket glad när jag skulle beställa hundfoder på Animail och snubblade över en billigare variant, till mindre än halva priset! Faktiskt nästan en tredjedel av priset om man köper här i Sverige. Tanken var att jag skulle ha med den på vår nästa träning i hallen när jag tränar plats, men då jag fick den kvällen innan kändes det inte som att Nässla var helt inkörd på den för att det skulle bli bra. Nästa gång kanske. 
Om jag trycker här?
Nässla har istället fått leka med den på egen tass och hon verkar gilla den. Speciellt med tanke på att den ibland slänger ut en hel näve godis, jag är inte helt överens med den och dess utportionering, ibland ingen bit, ibland 10. Håller på att träna ett nytt FS trick med Nässla (ja, eftersom vi snart ska tävla LYDNAD..) och vid det blir hon något stirrig på belöningen i handen och då funkade det faktiskt hyfsat att använda maskinen istället. Hon är för tillfället i en hungrig period och hon kan go bananas över en näve torrfoder. Inte helt optimalt för att lära sig något vettigt. Men då funkade maskinen bra! Vi får filma lite vid tillfälle så får ni se :) 

Djurplågeri


Ser ni Nässlas tårar? Hon plågas över att inte få äta all blodpudding omedelbums!

lördag 31 oktober 2015

Clicker Expo 2015, del 4, söndagen

Söndagen och den sista dagen började jag med en föreläsning för Michele igen. 

The Sound of Silence with Michele Pouliot
Den här föreläsningen handlar om tillfället när man inte klickar "The Un Click" och hon berättar att det finns massor av forskning om det, men att den här föreläsningen handlar bara om hennes egna erfarenheter. Jag kommer att använda den engelska termen Withholding för ett tillbakahållet klick i texten. 
"Withholding is present everywhere"
Om du är van att bli belönad för något men råkar ut vid ett tillfälle för att det inte sker, då kommer du att ändra ditt beteende. Som exempelvis när du inte får ut godiset ur automaten som du alltid brukar: 


Det finns flera anledningar till withholding: 
  • Få hunden att tänka
  • Shejpa
  • Utöka tiden
  • Förbättra latens (tiden mellan stimuli och respons)
  • Öka hastigheten
  • Oplanerat
Withholding talar om för hunden att det inte var rätt och att den ska göra något annat. Om hunden bara stannar och tittar på dig har du inte gjort tillräckligt många repetitioner innan, det här är alltså ingen teknik som du använder direkt eller på en otränad hund. Vi är ofta ivriga och använder det för tidigt alternativt att vi använder det för sent och beteendet börjar sätta sig. Det kan göra att hunden tappar lusten att prova och vi som tränar kan uppleva det som ett straff. Resultaten blir då:
  • Frustration
  • Hund som byter till kända beteenden (gärna sin repertoar)
  • Hund ger upp
  • Dålig känsla
Om det är effektivt får du istället en kraftfull kommunikation och en hund som är rutinerad med det får ett förtroende till att våga prova, det blir lustfyllt och hunden blir entusiastisk till att lösa uppgiften. 

För att detta ska funka måste du ha en hög belöningsfrekvens i början, om det går lång tid mellan repen så minskar effekten. Du måste också ha tillräckligt med historia. 
Ett exempel som hon visade var när hon skulle modifiera ett beteende. Hunden skulle få bära på ett nytt föremål (kunde hålla apportbock sedan tidigare) och hon visste att det fanns en chans till att hunden skulle tugga på det nya föremålet (en hatt). Då börjar hon med att klicka många rep att hunden greppar apportbocken. Då får hon in klickern i beteendet (fast hunden egentligen KAN beteendet och i normala fall skulle klickern inte varit inblandad där) och utan klickern blir inte tystnaden tydlig för hunden. När hon gick över till ett nytt föremål och hunden då tuggade lite höll hon inne på klicket. Hunden som tidigare fått klick direkt den tagit något i munnen förstod då att den var tvungen att ändra sitt beteende för att få klicket och slutade tugga direkt, och efter det kom det inte fler tugg i de vidare repetitionerna. 

Det kan hända att det uppstår "thinking moments" när man håller inne på klicket, vilket är okej, men då ska man vara snabb och klicka fort under nästa rep. Man måste se till att de inte uppstår för ofta. Denna dödtid kan ta bort entusiasm och om det förekommer flera gånger måste du se till att fylla på kontot mer innan du försöker dig på att hålla inne klicket. Men när hunden tänker, se till att inte störa den genom att röra dig eller prata med den. 

Det som är viktigt är som sagt belöningsfrekvensen, man ska ha en tight loop av beteendet innan man håller inne klicket. Händer andra saker mellan alla olika repetitionerna är hunden inte redo för withholding. Se till att hunden har en shejping-kondition och uppehåll det som ett verktyg. Det är lätt att de äldre hundarna, eller de som man tävlar högt inte får lära sig nya saker och tappar denna kondition. 

Jag tycker det känns lite svårt att förklara hur effektfullt detta var som verktyg utan att ha tillgång till de filmer hon visade upp från sin träning då hon effektivt använde sig av detta. På hennes filmer kunde man verkligen se att det handlade om en effektiv kommunikation, inte som att nu gjorde du fel, utan som att en sekunds tystnad betyder att jobba vidare. Jag blev otroligt imponerad över hur väl hunden förstod henne och hur informativt det verkade vara för hunden. Jag känner lite så här "Du hade vart tvungen att vara där.." Men jag hoppas att beskrivningen ändå kunde vara tillräckligt intressant även för dig. 

Hon fick frågan om hon har någon tydlig startsignal för att passet börjar, men säger att starten inte är så viktig, hon har ingen rutin för det. Däremot är hon stenhård på när passet är slut. Det säger hon tydligt till hunden och även om hunden gör en dubbel backflip efter att hon sagt att det är slut så ignorerar hon det och låter inte hunden få igång henne igen. Det finns annars en risk att det aldrig slutar med en hund som gärna tränar. Och dessutom, det blir ju lite som med en target som ligger framme, hunden gör massa saker den inte blir belönad för och kanske tappar lusten lite sen när det väl är dags under träning. 

Divide to Conquer with Emely Larham
Du kanske mer känner igen henne som Kikopup på youtube och jag kände att jag ville gå på ett lab för henne så det blev detta. Jag visste inte vad det handlade om egentligen, men det visade sig vara skvallerträning så det blev ju lite nytta för min problemhundsträningskunskapsbank också. 

Egentligen var det inte mycket nytt under denna lektion, men det som hon gjorde bra som jag vill skriva lite om är hur hon delade upp triggers till nästan molekylnivå. Genom att dela upp dem i så små pyttedelar kan man enklare jobba med det steg för steg och lättare nå framsteg. Ett exempel på hur hon kan ta ner en trigger var så här: 
Hunden triggas av personer. Personer kan röra sig, vara okända, vara i en viss miljö. Rörelserna personen kan göra kan vara baserat på hastighet, distans, riktning. Hastigheten kan vara snabb, medel eller långsam. Riktningen kan vara parallell, närmande eller backande. Så det blir en enorm lista med förgreningar på saker som kan trigga hunden och de kan kombineras eller delas utifrån den nivå hunden ligger på. 

Något som hon gjorde som jag inte gjort så mycket är att låta ägaren stå för triggern i så många fall som det bara går. Om hunden är rädd för folk i hatt låter hon i första hand (länge!) bara familjemedlemmar ta på sig hatt, hunden ska gilla personen som triggar! 

Old dogs, New Clicks: Teaching, Loving and Living with your older Dog with Kathy Sdao
Helgens sista seminarium och det fick handla om gamla hundar. Det kändes liksom värdigt och när salen hade flera hundar i 15 års åldern kändes det lite extra i hjärtat. Kathy själv berättade att hon under lunchen plockat in bilder till power pointen och när hon då la in de bilder på hennes nu avlidna 15 åriga hundar hade hon suttit och gråtit på sitt rum. Och för ovanlighetens skulle menade hon att det ska inte alltid handla om forskning, nu skulle vi tänka på och med hjärtat. 

När du har en äldre hund vill du att hunden ska leva. Tänd livets gnista! Allt du ska fokusera på med en gammal hund är att de ska vara levande. Hunden som är äldre har ett fyllt bankkonto av belöningar. Säg inte att den hunden inte behöver göra något för att få belöningen bara för att den är klar - belöna att hunden kommer och tittar på dig. Kommer senioren med leksak till dig när du sitter och jobbar; släng ihop datorn och lek! Mata varje beteende du vill ha mer av, speciellt de som innebär att hunden engagerar sig i sin miljö. Även inkluderat dåliga ovanor som exempelvis att skälla när man ska gå ut. 

Var försiktig när din hund säger att den inte vill gå ut och gå med dig. Ge hunden en chans att välja, eller kanske skaffa en vagn, speciellt om hunden har problem med att vara ensam. 

Förvänta dig förändringar. Fysiskt kan det vara svårare för hundar att utföra sådant vi förväntar oss att de kan göra och de klassiska sitten innan en belöning kan vara smärtsamma för en gammal hund. Det kan också vara så att hunden inte hör vad du säger längre, se i sådana fall till att lära hunden taktila kommandon i tid. Du behöver inte heller alltid kräva en motprestation varje gång - du kan ju faktiskt ge en gåva! Det kommer inte leda till anarki. 

Om du vill få kontroll över hundens fysik när den är äldre har Dr Alicia Karis gjort en "comfort diary for dogs". Där förs veckodagbok över hunden där allt från medicinering till stelhet noteras och då kan man lättare få en överblick över hur hunden verkar må just nu. 

Släpp tanken på din hund som den varit och se den äldre, stelare och förvirrade hunden göra sitt bästa. Förstå när du ska sluta och hur mycket du kan kräva under träning. 

Många vill ta hem en valp i den här tiden för att slippa vara ensam när senioren går bort. Vilken effekt får det här för den äldre hunden? Blir delar av huset avstängt som den är van att ha tillgång till? Om det kommer en valp är det okej att låta den äldre ha privilegium som valpen inte får. Låt den komma ifrån och få möjlighet att lämna valpen. Att vara tolerant är utmattande. 

Se till att hunden alltid äter. Om en hund normalt sett inte äter vet du inte när den är sjuk. Se också till att hunden har fysisk miljö enligt sin status. En hund måste alltid kunna gå och då kan mattor behövas för en äldre hund, kanske behöver du lägga korridorer av mattor för att hunden ska kunna ta sig fram i huset. 

Not disobedient But in Pain! with David Mills
Okej, helt sista föreläsningen var inte Kathys, vi fick faktiskt en gemensam till med Daniel som pratat kvällen innan, men denna gång om smärta. Passade bra efter Kathys prat om gamla stela hundar och även här tycker jag att det kändes intressant från min problemhundstränarvy. 

David är alltså en veterinär och beteendetränare för hundar och har jobbat mycket med att finna samband mellan sjukdomstillstånd och problembeteenden. Han menar att bara för att en hund har lärt sig att inte utföra beteenden att den har ont betyder det inte att de inte har det! Vi måste läsa våra hundar för att faktiskt se vad som händer och de är inte olydiga (har problembeteenden) bara för att ta över världen. 

Smärta är otrevligt och subjektivt. Möjligheten att tala om sin smärta påverkar inte upplevelsen eller behovet av smärtlindring. Hundar jobbar hårt för oss och för att passa in, de vill inte skapa konflikter. Har en hund ett problembeteende måste vi fråga oss varför och många symptom kan bero på sjukdom. 

Vi måste acceptera (och vilja!) att hundarna får lov att visa aggressiva beteenden så att de kan tala om för oss när de har ont. Ett veternärutlåtande är inte en sanning för att utesluta smärta. Du behöver inte heller alltid vara veterinär för att se smärta. Att hitta smärta är inte en diagnos för ett beteende men en förklarande orsak. 

Det finns en del forskning som Mills tillsammans med andra gjort där de funnit höga korrelationer mellan sjukdomstillstånd och problembeteenden, exempelvis Mills, Zulch och Karagianni 2013. Det är mycket vi kan göra, men allt är å andra sidan inte behandlingsbart. 

Han tog upp en del från sin forskning, exempelvis hur smärtrelaterad aggressionsbeteende skilde sig från en hund utan sjukdomstillstånd. Utifrån en snabb titt tyckte jag att mycket stämde med det jag sett av de aggressiva hundar jag vet haft smärtrelaterad aggression. Jag tror att Mills forskning är mycket intressant och när jag känner att jag har tid ska jag leta upp den och läsa den mer noga. De gör också en studie just nu på ljudproblematik och hur det visar sig på olika sätt beroende på om de har ont eller inte. Den bör man nog hålla lite öga efter!

Thats it! Jag hoppas ni hittat någon mening eller bit som verkat intressant och kanske vill ni tom hänga med nästa år till Danmark :-) Totalt värt det!

Clicker Expo 2015 del 3, lördagen

Lördagen började precis som fredagen med ett lab för Michele, men denna gång fortsättning på gårdagens föreläsning om just plattformar: 

Platform Training Power with Michele Pouliot
Här var det mer praktik utifrån gårdagens teorilektion, så jag skriver egentligen bara de tänkbara sakerna som kanske inte kom med därifrån. 

Börja hellre med både två i bredd och höjd så det blir lätt för hunden att hitta rätt. Första steget är att få hunden att älska plattformen och se till att få nytta av din egen position när du klickar bara för att hunden är på plattformen. En mer aktiv hund kan få desto mer klick av att stå still. 

Så fort jobbet är slut ska du se till att plattformen försvinner. Se till att inte skapa dåliga vanor av godis som smular sig (så hunden kommer ur jobb och letar istället för att hamna i ett flyt). 

Plattformen är för att göra så hunden känner sig framgångsrik och när tassarna är på gör hunden alltid rätt!

Oops! What to do when mistakes happen with Ken Ramirez
Detta är enligt Ken en viktig sak att prata om eftersom djur gör misstag och om vi av olika anledningar inte vill använda oss av traditionella metoder att tala om detta måste vi veta vilka alternativ som finns. Han var lite filosofisk och undrade: Vad betyder det att vara positiv belöningsbaserad tränare? Om du använder en bestraffning, kan du fortfarande kalla dig det? Hur många gånger skulle vara okej? En gång i veckan? Det kommer alltid att finnas sådant som är aversivt för hundar i samhället, exempelvis temperaturen, andra hundar etc och vi kommer troligtvis aldrig kunna få hundarna att slippa sådant helt. 

Men när det gäller träning refererar han till Friedman som skapar en hierarki precis likt läkare gör med patienter som kommer in, de börjar ju inte med att amputera en smärtande tå, utan börjar först med kanske sko, smärtstillande etc. Och menar att samma sak ska vi göra med hundarna i träning innan vi bestraffar dem - vilka andra alternativ har vi innan? 

Friedmans hierarki såg ut enligt följande: 
  1. Är hunden frisk?
  2. Hur är miljön?
  3. Kan du träna med positiv belöningar?
  4. Kan du förbättra dina belöningar eller hitta ett annat sätt?
  5. Nu får du börja se upp, men kan du använda utsläckning genom negativ belöning eller negativ bestraffning?
  6. STOPP OCH TÄNK!! Är detta den sista utvägen när du bara har positiv bestraffning kvar? 
Hon säger alltså inte att man inte får, hon visar bara alternativen som finns innan, som man ska checka av innan man gör något. Många tränare har en tendens att börja i fel del. 

Vidare pratade Ken om andra alternativ när man tränar. 
  • Non Reinforcement Marker (NRM), motsatsen till en klicker, men som få kan använda väl. De flesta går över till att använda det för ofta och vi måste minnas att det är en bestraffning. Det är inte en inhuman bestraffning men försök att inte använda den. Ken menar att han har sett 1000-tals tränare använda det men färre än 10 med ett lyckat resultat. Exempel på detta kan vara "Fel" "Nej" och många tränare menar att de använder det bara som information till hunden, som att det är varmt eller kallt. Många djur gillar inte detta och mår inte bra när vi använder det. Det kan lätt skapa frustration för informationen når inte hunden om vad den ska göra, det är bara du som vet. Detta är vad forskningen säger och inget han hittar på för att han tycker det känns taskigt att lära hunden genom att säga nej. 
  • Delta. Motsvarande en sista chans (jämfört med när mamma säger åt en gång på gång, men när hon säger hela ditt namn vet du att hon menar allvar). Det är en varning på att något värre kommer att ske. Kan bli effektivt, men riskerar att bli det enda som funkar som kommando (det är bara då du menar det). Fyller deltan någon funktion? Reagerar djuret? 
Det är enligt Ken som sagt okej att använda detta men det behövs inte. Kan hjälpa men även skapa frustration om du inte är väldigt väldigt skicklig. Han gav en ganska tänkvärd tanke: Om han skulle säga nej till en tiger under träning skulle det vara det sista han sa.. Din hund KÄNNER likadant. 

  • Time-out. (Inte en paus som vi skulle kalla det här hemma, utan mer utvisning, ex bli satt i bur när du gör något dumt). Tar bort möjligheten till att bli belönad (Kazdin 1994) och är enligt forskning negativ bestraffning. Precis som andra bestraffningar skapar det oro och frustration. De är ofta väldigt otajmade vilket gör att du kan straffa fel beteende. Det blir därför svårt för hunden att förstå vilket beteende som är icke-önskvärt. Jag citerar: "Time out is just working when they like you and your reward. Leaving them then is just mean!"Enda gången är när hunden lämnar dig själv för en time out när ni tränar menar Ken. 
  • Negativ bestraffning. Ta bort eller undvika tillförd stimuli för att minska ett beteende. Behöver inte vara aversivt, men man måste ändå alltid tänka över sin användning. Kan man belöna istället för att bestraffa är det alltid bättre att göra det. 

Vad ska vi göra då? Ken kommer upp med några alternativ från forskningen. Bland annat LRS (Least Reinforcing Scenario/Stimuli) (Scarpuzzi 1991)
Inte en jättekänd metod men något som Ken använt själv under hela sin karriär. Det handlar om att ge 2-3 sekunder neutral respons på ett felaktigt beteende för att sedan ge en ny chans till belöning. Exempel på hur det kan se ut: 
Cue - does not respond - wait 2-3 sec - NEW OTHER CUE - animal respond - click/reward - cue - respond - click/reward - try the cue that did not work the first time.. 
Här pratade han dock om ganska mycket omkring som måste fungera för att man ska göra detta med lyckad utgång. Du måste ex ha en hund som tittar på dig för information, du får inte ändra något under tiden du låter bli att göra något, du måste hålla dig borta från emotionella beteenden och du får inte utöka längden! Det kräver också att du från början har en hög belöningsfrekvens så flytet går att urskilja, men inte hinner bli frustrerad. Målet är att djuret ska återfå fokus till tränaren. Det underlättar också om du har en station som hunden väntar på. Det finns många studier som visar att detta är mycket bättre än Time out, NRM och bestraffningar. 

En annan teknik han pratade om var DRA (redirection techniques) som egentligen går ut på att om djuret gör fel, vad vill du att den ska göra istället? Den är uppdelad på olika underkategorier, tex: 
  • DRI (Train incompatible behavior), dvs lär ett beteende som inte går att göra samtidigt som det dåliga beteendet. Exempel kan vara att lära en hund som tigger att ligga i sin bädd under middagen. Då är det fysiskt omöjligt att tigga samtidigt. 
  • DRO (Reinforcing any other behavior than unwanted behavior) Detta är en passiv form av DRI, dvs jag tränar inte men ser jag något som är bra kommer jag belöna det. Om vi skulle ha tigga som exempel så lär jag inte hunden att göra något annat, men varje gång den lämnar bordet, lägger sig under så den inte syns, går till sin bädd etc så belönar jag det. 
Detta är metoder som är forskade på och som visar att de funkar och faktiskt är en av de mest effektiva metoderna. Fokus handlar om problemlösning och att man hittar ett beteende som man vill belöna. 

Avsluningsvis säger han: "Animals never make errors! They do what has paid before." En bra tanke att bära med sig.

Parameters of Premack with Kathy Sdao
Kathy är riktigt engagerad i forskning och hennes föreläsningar är lite tyngre än många andra i själva teorin. Däremot har hon sjukt bra utstrålning och första gången jag hörde henne för säkert snart tio år sedan blev jag förälskad! Hon pratade redan då om Premacks princip och det skulle därför vara intressant att höra vad hon sa nu flera år senare. I och med att jag har nya erfarenheter kan ju även jag ta åt mig informationen på ett nytt sätt. Om du inte hört om Premacks princip tidigare så är det kortfattat att vi kan belöna hunden med något de naturligt vill göra, och i hundfall ofta när de låter bli att utföra själva beteendet (ex gå fot vid en flock fåglar, när hunden gått x antal steg får den jaga fåglarna). 

Hon började med att vi skulle göra en belönings och störningslista (det brukar jag använda själv på kurser förr i tiden och jag vet att jag skrivit om det här) där man alltså skriver upp hundens 5 största belöningar och 5 största störningar. Sen säger hon att egentligen är allt på samma lista, bara att den ena listan är saker som DU gillar (belöningar) och på andra listan är det saker du INTE gillar (störningar). Hon vill då lära oss att kunna använda störningarna som belöningar och tänker vi på det kan vi istället använda allt på rätt sätt som belöningar istället. Hon menar också att en hund som störs lätt också har lätt för att bli belönad. Kathy sa att jag som tränare inte har rätt att tala om för min hund vad som är störning eller belöning för min hund, dvs du kan inte säga åt någon annan varelse hur de faktiskt upplever något. Därför måste du fråga din hund om den verkligen uppskattar dina belöningar eller om det är du som vill ha det så. 

Sedan var det en hel del om forskningen Dr David Premack gjort som i korthet handlar om "high probability behavior reinforces low probabiliby behavior", alltså den mer troliga kommer belöna den mindre värdefulla handlingen. Belöningar ska man alltid se som actions, ex mat innebär att ÄTA.

Katy gillar som sagt forskning, inte bara på hund, och tog upp en nyligen gjort studie om att försöka belöna önskvärda beteenden hos autentiska barn. Antingen belönade de med mat (snack som de fick välja bland flera goda) eller genom att barnen fick utföra exempelvis ticks, sådant som man helst inte vill att de ska göra. Det visade sig att de barn som fick göra ticks (det som de helst ville göra naturligt) hade bättre resultat än de som fick mat. Det visade sig också att det "dåliga" beteendet inte ökade trots att de fick lov att utföra det. 

Vi fick massa fallbeskrivningar på när hon använt denna typ av träning, exempelvis hundar som sniffar (gör en sak, låt de lukta som belöning osv), hund som inte vill hoppa in i bilen utan vill ut på fältet - låt hunden ta ett steg mot bilen och då springer vi på fältet och leker, tillbaka ett steg, ut och lek osv. Det som är viktigt att minnas med denna typ av träning är att den är dynamisk så man ska inte göra det till en statisk träning. Belöningen och beteendet kan byta plats och förändras hela tiden under denna typ av träning. Själv ska jag verkligen prova att använda bada som belöning för Nässla när hon beter sig väl på land. Jag har blivit varnad att det kommer öka upp hennes lust för vatten eftersom många tycker att belöningarna ökar i värdet, men forskningen tycks ju faktiskt säga tvärt om och ja, vi har ju inte särskilt mycket att förlora på att prova! 

Paneldebatt med samtliga deltagare
Efter föreläsningarna fick vi en chans att höra samtliga föreläsare svara på frågor från publiken. Det var extra kul att få höra Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh som hade väldigt trevliga svar på mycket, för om några veckor ska jag ju faktiskt till dem för att lära mig mer om TAG-teach (vilket gjorde att jag valde att välja bort dem just denna helg). I övrigt var det ju ganska vitt och brett men det fanns ett citat som någon sa, tyvärr minns jag inte vem, men det är helt klart värt att bära med sig: 

"Det är mitt jobb att tala om för hunden vad som är rätt, inte hundens jobb att ta reda på vad som är fel" 

Kvällsföreläsning om hundarnas känslor med David Mills
Vid middagen fick vi en liten extra föreläsning av forskaren, beteendevetaren och veterinären David Mills. Han hade för avsikt att vara provocerande, men för mig som kommer från den delen i hundträning som fokuserar mycket på helheten, inte bara de beteenden man ser kändes det faktiskt inte så provocerande för mig, men jag antar att det fanns en del behaviorister som tyckte det var lite störande. Sen ska jag vara ärlig och säga att det var lite för sent för att min hjärna skulle orka ta in det mesta han sa, och när jag dessutom druckit ett och annat glas alkohol innan så kanske inte inlärningen var optimal hos mig.. 

Det som var kärnan i det jag uppfattade var i alla fall att vi måste förstå hundarnas känslor. Känslor förändrar subjektiva värden av saker och det är det som gör oss individuella. Det är lätt att vi blandar ihop känslor med motivation. Jag har en artikel uppskriven, men jag vet faktiskt inte om den hänger ihop med den studien som han pratade om där de fann att vissa hundar "fejkade" känslor. De mötte hundar som sprang till sina ägare när de var ljudrädda och man upplevde dem som väldigt känslomässigt rädda. När ljudet försvann gick hunden direkt tillbaka till att vara lugn och då menade forskarna att det inte var en känsla utan ett inlärt beteende, för en känsla går inte över så fort. Arousalnivån måste vara i nivå med känslan. 

Han pratade en del om medicinering och sa avslutningsvis att om medicinering kan förbättra hundens välfärd ska vi inte förneka det till hunden. När man läser det så här kanske det känns alldeles självklart, men i branschen kan jag säga att det verkligen inte är en självklarhet, och jag ska nog ärligt erkänna att jag inte är för medicinering rent generellt. Men jag ska tänka på saken.