tisdag 30 april 2013

Fyra timmars träning

De lediga dagarna närmaste veckan är få så nu gäller det att ta tillvara på den tid som finns. Idag blev det fyra timmars träning, lite lagom så där ;-)

Började med fotgående som ledde till ett sök med 10 vilt uppe vid klubben. Transportsträckan var ganska lång och fylld med både hästskit och viltavföring, men jag tappade inte bort henne till vare sig det eller viltet som redan låg ute :-) Däremot försvann hon vid ett tillfälle men då kissade hon, något som aldrig förekommer när jag rastar henne innan (vilket jag inte gjorde nu) så hon är förlåten. 

Söket var fantastiskt. Hon bara plockar in och är fullkomligt metodisk i sitt sökarbete. Jag har inte tänkt på det tidigare, men efter att vi höll i prov-provet så inser jag att hon jobbar grymt bra. Långt ut, långt in och mitt emellan. Vid ett tillfälle tog hon ett dopp i ett dike för att svalka av sig, men jag lät det bero, hade inget vatten med till henne och det var ett av dagens varma tillfällen (nu haglar det ordentligt!). Hoppas det regnar på tisdag. 

Sen åkte vi till ett ställe med vatten där jag gick lite fot igen. Först var hon lite borta, men det löste sig snabbt. För att vara första tillfället med chans att bada för i år tyckte jag att det var harmlöst och vi jobbade ju på längs med vattnet ett bra tag där det bara blev bättre och bättre, och med tanke på att vi förhoppningsvis har en chans att bada av oss innan provet borde det vara okej, utifrån dagens pass. 

Efter det åkte jag till ett annat vattenställe och gjorde om det hela - nytt vatten = ny utmaning. Typ inga problem, däremot var det väldigt kallt i vattnet så några fina avlämningar blev det inte, men som sagt, de skiter jag faktiskt i. 

När vi var klara där åkte jag tillbaka upp på bruks och tränade rally med Zandra och Ann-Sofie. Först låg det en kanindummy i frestelsen men då kunde inte Nässla mycket och jag blev sur så jag bröt. Tog bort kaninen och bytte den mot en boll och då kunde även Nässla tänka! Dock var det långt ifrån perfekt, men det är ju bra om matten kan gå en bana och känna att det är kul. 

Nu kan hon få vila, tills i morgon bitti då vi ska träna lite igen med några i Eskilstuna, efter det ska jag skriva för EHDK och deras rallytävling. Hoppas det inte haglar då!

Pepp!

Har fått fint pepp av människor omkring mig inför starten om en vecka. Pepp som faktiskt får mig att ändra inställning från att få bort det nervösa om prestation till att se fram emot att se hur det går. 

"Kom ihåg att ha kul så har ni inget att förlora :) För ni är jätteduktiga! Inte många som tränar så noga som du gör."

"Men kära kompis!!! Det är väl bara. positivt! ni kommer att fixa det plättlätt. Dessutom är det dags nu att starta så du vänjer dig vid situationen. Om jag kan ska jag komma o peppa. Tror iaf att det kommer att gå bra. Ni är så förb bra tillsammans du och soppan.
Massor av lyckatill kramar!!"

"Tummarna hålls och du ska gå in och ÄGA. Låt ingen/inget störa dig och Nässla utan gå in i er alldeles egna bubbla och tänk: hur ska jag hjälpa min hund på bästa sätt i just den här övningen? Inget annat gäller, och så går ni till nästa osv. Glöm inte att berätta! Stor Lycka till Kram!"

Tack, det värmer! Jag jobbar vidare med min mentala bit, börjar faktiskt ändra sig sakteliga :)

söndag 28 april 2013

Nu vet jag!

Jag kom med på provet, startnummer 13. Jag dööööör! Jippie!

Dagens skämt!

Håhå dagens spår är helt klart likaså dagens skämt! Herregud vad hunden INTE jobbade bra. "Nä men jag springer på lite här så kommer jag nog rätt nån gång". Fast det gjorde hon inte, jag tog klövern själv, den förtjänade hon inte idag.

Däremot fick hon den när vi tränade fortgående bakom skytt som faktiskt sköt idag och det gick ju i alla fall bra !

Tjuvan!

En skön fördel med att bo i hus är att man slipper dona i ordning en bra plats för hunden att tugga på märgben, det görs ju med fördel ute. Nässla brukar få med jämna mellanrum och ligger gärna ute på gräset och tuggar. Inte så mycket med det. Har inte tänkt på att det faktiskt inte ser ut som en gravplats på tomten heller förrän jag hittat ett och annat ben ute på fältet. Här om morgonen hittade jag ett på gräsplanen utanför fönstret. Måste vara räven som kommer in på natten och tar tänker jag. Igår efter Nässla ätit ett ben fick vi dock se vem som var mästertjuven! En liten kråka snodde den, rakt framför våra ögon. Jag tänkte jag skulle skrämma iväg den för att ta tillbaka benet, men då flög den och tog med sig benet, den lilla tjuvan! 

Med tanke på att vi inte får slänga någon form av matavfall i soporna och ben aldrig kommer förmultna är det dock rätt smidigt ;-)

lördag 27 april 2013

Otålig

Vilken tid det tar innan sbktavling kommer ut med startlistorna! Nästa tisdag är provet och jag vet ännu inte om vi kommer med. Sen stressar jag ju upp mig något enormt genom att logga in och kolla varannan timma. 

Idag hade vi tillfälle två på apporteringskursen utan retrievers. Fint väder och mycket duktiga hundar! De skulle få mer poäng än många retrievers i vissa rutor :-) Nässla fick följa med men gjorde nog ingen större nytta, misslyckades som pick-up dog (hur intressant är det med dummys nu liksom?) och flirtade mest med Rudi.. Så hon fick ett viltpass när vi kom hem, med låååånga dirigeringar. Önskar jag hade filmat det för det var så snyggt! Nu är hon trött, vilket är bra för själv ska jag strax hämta Zandra för att åka och lägga lite spår som vi ska gå i morgon. Kul!

fredag 26 april 2013

Min taktik

Om ni inte redan förstått det så handlar mitt stora träningsmål inför jaktprovet att Nässla ska hålla i sig trots viltdofter och vatten. Allt annat vet jag att hon med enkelhet kammar hem (men jag vet också att allt kan hända). Hon söker brett och djup men har ändå nosen på tidigt i söket och brukar inte lämna området och hamna exempelvis bakom mig. Hon tar alla typer av vilt och springer fort in och lämnar av i hand. Hon klarar av enkla markeringar, speciellt när det är vilt och hon har mer doft att gå på. Hon tar sig genom vilket typ av vass som helst med en snabb och effektiv simstil. Hade man fått ha henne i koppel hade det liksom inte ens funnit någon tveksamhet från min sida. Men, nu är det som det är och problemet ligger i att hon kan dra och bada/springa rätt fram när det blir för mycket att hålla i sig. Fot kan hon ju gå, men när hon får vilt i nosen kan hon lätt glömma bort att jag var med henne och när hon väl lämnat mig så kan benen komma i språng - även fast hon snart kommer tillbaka när hon gjort det. Det här är ju min stora mardröm inför starten (även om jag försöker intala mig själv att det inte alls är någon fara OM det händer, det drabbar ju ingen annan hund och förare). 

Nu har jag jobbat länge med det här och grunden är att jag lägger ut vilt och använder det som störning.  Vilt ska alltid finnas i miljön och det ska inte vara något konstigt. Har funkat, men inte helt fullt ut, hon får ändå tillfällen då hon tappar bort sig (även om hon inte drar) och de där tre sekunderna hon tappar bort sig är för mig alldeles för mycket då det innebär att hon kan lämna mig även fysiskt. Klassiskt klickerskt är ju att låta hunden så fort den hållt i sig en kvarts sekund få springa fram till det som var störning, och det funkar väl MEN det blir så mycket bök omkring. Det tar tid, hon väljer en annan störning än den jag tänkt, hon ska sen släppa och ja.. Det tar tid för en belöning och det är inte alltid hon förstår vad som är belöningen. Dessutom vill jag gärna ta bort dragningen framåt, dit finns det dragning så det räcker och blir över. 

Nu under några pass så har jag kommit på vilken belöning som triumfar vilt - nämligen vilt! Jag skrev om det här förra året redan, men använde det inte på det här sättet. Jag använder mig av klövar som belöning, och en klöv (i någorlunda bra storlek) är inga problem att ha i fickan. Belöningen kommer som en jaktlek/kast bakåt, alltså bort från dofterna/störningen. Jag tycker om att använda jaktleken/kast med henne för hon tycks ha gott av att få fräsa ur, det är jobbigt för henne att hålla i sig (och ni som hängt med ett tag, ni vet nog verkligen vad jag menar). 

Så här går övningen till: 
  • Jag går ut och lägger ut vilt i skogen eller på fältet, beroende på hur vinden ligger. Nässla får vara kvar inne för då vet jag att hon triggar upp sig lite (lika bra att träna på högre stressnivå då hon inte kommer vara lugn och avslappnad på ett prov). Har jag något vilt med mig som går att dra i backen gör jag det, så får vi ett spår där vi ska gå. Inte för att hon ska spåra utan för att det finns dofter som stör. 
  • Jag hämtar den uppvarvade hunden och går fram till en för mig tydlig startpunkt, så jag själv vet att nu börjar vi och då ska det vara fullt fokus. Ger arbetskommandot "Ska vi jobba?!" och belönar det med lever, betingar det alltid några extra gånger vid varje pass och hon lyssnar bra på det nu. Kopplar loss och börjar gå. 
  • Belönar mycket i början med godis som jag kastar iväg. Även här är det mer värt för henne med lite jaktbelöning. 
  • Försöker ta vind på viltet och här läser jag bara hund. I början när hon inte kunde det här så tog det så klart längre tid, men så är det ju. Läser henne och ser att hon fått något i nosen, så fort hon "vaknar till" och kommer tillbaka mentalt till mig belönar jag med att kasta klöven bakåt. När vi sen fortsätter jobba brukar hon inte svara upp på viltdoften igen och då belönar jag på nytt, för onekligen finns den i hennes nos. 
  • Återigen är det inte de tillfällen då hon är med mig som är problemet så då går jag vidare och försöker vinda på något nytt vilt och så kör vi samma procedur där. Nytt vilt ger så klart nytt intresse och det är bara att repetera. 
  • Det går också bra att köra på samma vilt fler gånger, bara man ser till att riktigt komma ur position så hon har glömt det innan man börjar om igen, så det liksom blir en överraskning för henne. 
Det här har jag gjort några gånger nu och jag ser verkligen att det tar! Nyss hade vi ett pass och jag tror inte hon lämnade mig mentalt en enda gång under en sådan tid att det kändes kritiskt för mig. Visst får hon vittring och jag ser att hon vädrar men jag ser också hur hon snabbt korrigerar sig själv och kommer tillbaka mentalt till mig!! Förstår ni vilken vinst det är? Och hur bra belönad hon blir för det ;-)

Vi har inte börjat träna vatten ännu (och träna vatten för mig handlar inte om att bada eller hålla fast på vägen upp, för det ärligt talat skiter jag i på detta prov, utan det handlar om att hålla i sig fast det finns vatten framför nosen) och jag kommer köra på samma taktik där. Så fort hon är med mig istället för att tänka tanken att bada kommer hon att bli belönad med jaktlek på klöven. Jag behöver helt enkelt lite extra dragning bakåt och inte bara belöna med det hon egentligen vill ha för att hon lyder. Tror det kommer funka bra! 

Funkis

Nu när jag ändå hetsar in på sbktavling hela tiden så passade jag också på att kolla på startlistan för provet i Vingåker där jag ska vara funkis. Det ska bli kul att få se dessa hundar, en del förare har jag läst bloggar tillhörande och det ska bli intressant! Sen är det mer än bara en flat och en golden, dvs inte bara labbar. Jag ska vara funkis på söndagens öppenklass och jag hoppas det är lika lärorikt som förra året. Och det skulle sitta fint med lika bra väder.. 

På onsdag blev jag inkallad till EHDK för att vara skrivare där på deras rallytävling. Blir inte hela dagen, vilket är bra då jag behöver tid till träna, för av någon anledningen har kalendern sakta men säkert bokats upp. 

torsdag 25 april 2013

Nervöst!

Loggar in varannan minut på sbktavling.se för att se om det gjorts någon lottning. Gaaah! Och dagarna bokas upp och vi har inte ens börjat träna vatten (läs inte bada i allt hela tiden). Jag dör! Den där tanken om att jag ska testa, det går som det går, ja den är bortblåst lemmetellya!

onsdag 24 april 2013

Protest!

Ta inte min sandhög!

tisdag 23 april 2013

Nu kör vi (igen)!

Idag är det bara två veckor kvar, Nässla är frisk så nu är det bara att köra på. Givetvis vill jag inte överanstränga henne så fokus ligger på att hålla fokus. För att stilla min oro tänkte jag få till två pass om dagen och jag lyckades hålla det idag åtminstone.

I morse körde jag på ett pass mellan rådjursklövar där hon ofta fick hämta dem. Sen gick vi bara länge i skogen vid sidan utan att något hände.

Till kvällen fick jag med husse ut och han skulle leka skytt med bollkastare vilket han skötte fint! Nässla skötte sig sååå bra och lämnade inte min sida trots att husse sa "ta den!" och puttade på henne huvud med kastaren. Jag tror hon försöker skapa någon falsk förhoppning hos mig..

söndag 21 april 2013

Rallyträning i vår ensamhet

Lite träningsvila är bra för mattens motivation och idag blev jag sugen på rally, alldeles självmant! Knåpade ihop en mästarklassbana och satte upp på tomten, som faktiskt har plats för det nu när vi har röjt ordentligt. 

Banan har ganska mycket högerhandling och där svängningar och sitt, vilket är ett problem för oss när Nässla inte är riktigt fokuserad. Sen har jag sändande till kon precis bredvid hinder, en liten störning så där för en hoppglad flat. Här är banskissen: 
I övrigt inte speciellt avancerad, alldeles lagom. Nässla däremot, hon vet inte vad lagom är utan menar att en veckas vila kombinerat med gott belöningsgodis ska bli galet. Hon betedde sig som en "riktigt flat" och studsade mer än vad hon gick vid min sida. Sen kan jag säga att den där störningen kallat hinder bredvid konen den hade effekt! Nässla hoppade minst 10 gånger över hindret, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Har en känsla av att högre klasser i lydnad med hinder inte kommer bli något problem för oss.. Vad tror ni, innebär några passeringar på hinder diskning eller skulle vi klara oss ;-)


Nu ska vi prova en gång till, se om hon lugnat ner sig lite HOPPEtossan. 

lördag 20 april 2013

Aldrig får man vara fin

Nä inte med en Nässla i kopplet! Fattar inte att jag alltid ser ut så här trots att byxorna var rena i morse!

Att inte sysselsättas = problem?

I de flesta fall när jag gör en utredning på en problemhund kommer det in någon form av aktivering för familjen och hunden. Helst vill jag att de spårar eller gör någon annan form av nosaktivering, men jobba behöver hundarna - även om problemet gäller rädsla eller utfall. Det kan kännas lite konstigt att som hundägare få de här råden, varför ska vi ut och spåra när hunden gör utfall i stan? Men det har fler effekter - dels bygger man på relationen (aldrig fel!), dels höjer man hundens självförtroende (bra med osäkra hundar!) och sen är det ju så att en trött hund har inte samma energi att lägga på att bitcha sig. 

Nu har jag blivit påmind om det här för egen del (vilket är bra, då påminns jag om varför jag råder hundägarna till det själv) då Nässla har börjat bete sig. När vi flyttade in skällde hon på folk som gick förbi, både när hon var inne eller ute. Då hade vi inte särskilt mycket tid för Nässla utan det handlade mest om att komma i ordning här hemma. Sen kom det vanliga livet med massa träning för oss och ja, utan att jag tänkt på det försvann problemet. Nu är hon då alltså sjuk och får inte träna, vad händer om inte att hon börjar gapa igen? Jeje, jag känner inget större tvivel på att det kommer att ordna upp sig om en vecka då Nässla får börja härja igen. Hon har varit nästan hostfri de senaste dagarna och det senaste dygnet till 100% så nu kan vi börja träna lite själva på "inte springa fram eller tappa bort matte bara för att det doftar lite viltdoft i skogen" (dvs fot) då det är ändå hyfsat sansad övning. På fredag har hon varit frisk en vecka (om inget bakslag kommer) och då kommer jag att låta henne leva normalt igen men andra hundar osv. 

Även om Nässla inte aktiveras så gäller det inte matte, idag var det kursstart på både spårkurs och tävlingskursen med lite efterföljande bokföring på uppdrag. I morgon skulle vi startat på WT i Fjällnora men givetvis ställde vi in pga kennelhostan. Detta innebär en HELT ledig dag, jag hoppas solen kommer även då!

torsdag 18 april 2013

Planerar du en yrkesutbildning?

Jag vet en tjej som säljer ett värdebevis hos Hundsteg för 6500:- som är värt 7500:-, alltså sparar man en tusing genom att köpa av henne. Om du ändå tänkt gå hos Hundsteg kanske det är intressant? Maila mig i sådana fall så ska jag vidarebefodra!

Att visa lite uppskattning

Idag när jag surfade runt lite på ssrk östras hemsida slogs jag av hur nöjd jag är med den! Den har alltid eventuella uppdateringar på framsidan och därifrån länkas man lätt vidare dit man vill. Ja men kika själv vettja. Den är så informativ som en hemsida bör vara (och tro mig, det finns många storföretag som verkar göra allt för att man inte ska kunna hitta vad man vill på deras hemsidor, något jag ägnat en hel del arbetstid åt idag). Så, med risk att vara lite fjantig skickade jag ett mail till webmaster där jag skrev att jag uppskattade sidan. Snart därefter kom det ett telefonsamtal där han tackade mig och hälsade att det gjorde hela hans dag! Det krävs inte mycket för att visa uppskattning, men jag kan tänka mig att de flesta tar emot det med glädje, så ser du något du uppskattar kanske det inte är helt fel att tala om det för ansvarig. 


onsdag 17 april 2013

För tidigt..

En av de jag umgicks med i högstadiet ligger på dödsbädden. De som säger att de som överlevt cancer är starka, hur menar de då att de som inte överlever är? Cancer är inget som bara de starka överlever, det är en jävulsk sjukdom som även tar livet av kämpar. Mina tankar går till alla inblandade och alla andra som får lämna oss alldeles för tidigt. 

Note to self

Om du tränar konsekvensträning på en snabb rackare med hjälp av en dörr kan det vara en fördel om foten är på insidan när dörren ska stängas igen. Annars kan det hända att den tänkta joggingturen får skjutas upp några dagar pga blodig häl.

tisdag 16 april 2013

En? Eller två?

Som retrieverägare känner jag mig rätt unik i ett visst sammanhang - jag har bara en. Jag trivs bra med en, men tankarna går ju ändå en hel del. Ska vi fortsätta vara tre i familjen (jag, husse och Nässla om det inte är uppenbart) eller ska vi förbereda oss för en till hund? 

Det finns ett litet sug, men jag kan inte riktigt motivera mig varför jag skulle vilja ha en till hund - förutom på en punkt. En väldigt självisk och kanske dålig anledning är det som motiverar mig: När Nässla försvinner vill jag inte vara utan hund. Dels är det ju inte fel att vara sysselsatt den dagen av annat, men också att jag vet att det skulle ta så lång tid innan jag skulle kunna längta efter en ny hund. När Lajka fick avlivas var jag utan hund i flera år innan rätt läge kom för en ny hund, det är ju lätt att livet drar iväg med annat. Och jag vill verkligen inte ha välvilliga människor som erbjuder den ena och den andra hunden vid ett sånt tillfälle (även om jag förstår det är välvilligt skulle det för mig kännas som att de inte förstår min saknad, kanske låter helt dumt att resonera så här INNAN något har hänt, men jag vet hur jag reagerat på hur kompisar som blivit hundlösa och omgivningens önskemål om hundar personerna kan ta över blivit behandlade). 

Vad talar emot en till hund då? Finns ganska många argument: 
  1. Husse. Efter en vildbase som Nässla är det svårt att övertyga honom om att en till hund inte alls skulle innebära dubbel galenskap. 
  2. Hundvakt. När jag jobbar måste jag lämna bort Nässla och en till skulle bli mer jobb på familjemedlemmar som jag inte vill att de ska ha. 
  3. Semestervakt. Nu reser inte vi jätteofta, men när man väl behöver lite hundvakt i några dagar känns det betydligt lättare att placera ut en hund istället för två. 
  4. Utrymme. Ja jag vet, vi har ju 160 kvadrat att leva på, men soffan och sängen är lika trång ;-) Nejdå, men en hund tar mindre plats i vardagen - när man åker iväg och hälsar på släkt och vänner och det är lättare att acceptera en istället för två. Och detta leder väl in på att ta med sig två hundar på alla hundaktiviteter jag åker på - tävlingar, working-test och annat. Jag åker ju ofta ensam, hur skulle det funka då? 
  5. Tid till båda. Jag vet att två hundar har glädje av varandra och man kan ta det mesta ihop med båda. Men jag skulle ju vara jättenojjig på ensamhetsträning för varje hund så de klarar sig själva, ensamma promenader och över huvud taget individuell träning. Jag är också rädd att jag skulle pensionera Nässla till förmån för en yngre begåvning (i jakten). 
  6. Tänk om hunden skulle få problem? Med hälsan eller inte skulle klara av att vara ensam, bitcha mot andra hundar etc. Jag vet ju vad jag har idag och det är jag väldigt nöjd med, ett väldigt smidigt hundägande. 
  7. Ekonomiskt. Dubbla hundar blir dubbla utgifter. 
Sen vet jag inte om jag skulle vilja ha en flat till (alltså två på en gång). Jag har ju så jag klarar mig själv träningsmässigt, Nässla behöver inte vila mer än jag (förutom nu när hon är sjuk då, men en till hund idag hade knappast inneburit att jag kunnat träna - den hade ju också varit sjuk!). Kanske en mindre hund skulle funka? Inte lika bökigt? Men - det kommer ju alltid någon kombination som lockar, borde man inte ha en flat till då? 

Ja ni ser, besvärligt värre. Vi får nog hålla oss till tre. Det är ju ändå ett magiskt nummer ;-)

Spartips!

Eftersom jag är ganska snål ekonomisk så svider det när jag måste betala 30kr/kg för slaktrester (märgben). Men, med lite burkmat går det allt att återvinna även gamla ben! Använder främst mina kongar för ändamålet men eftersom jag har lite ben ligger här och där får de givetvis fyllas, frysas och användas igen. Nässla klagar inte i alla fall och för en tjuga har jag åtminstone sex nya tuggisar plus några spårburkar (fryser in små burkar som jag sen lägger i spåren för att belöna henne för att hon känner vad hon spårar, perfekt att ta ut frysta så klarar de sig över natten). 

När man ändå håller på och gör allt annat än tränar hund. Men nu börjar jag snegla ut på barmarkat fält här utanför och tänka på mina stängselpinnar med en längtan i blicken.. 

Idag har jag..


  • Haft en utredning
  • Bytt till sommarpjucks på bilen
  • Tvättat bilen invändigt (och bilen har agerat soptipstransport tidigare..)
  • Tvättat bilen utvändigt
  • Lagat 14 matlådor (och en middag till mig själv)
  • Postat ett paket till gudbarnet som fyller hela 7 idag
Man kan ju synnerligen vara effektiv när man inte får träna hund. I morgon ska utomhus få sig en omgång. 

Nässla hostar lite till och från men börjar bli lite piggare och vill gärna bjuda upp till bus. Men det avböjer vi så klart vänligt men bestämt ;-)

måndag 15 april 2013

Om hostan..

Mitt inlägg om kennelhostan blev ju inte så informativt, här kommer en liten vidareutveckling:

Frisk hund hälsar på till synes friska hundar. De till synes friska hundarna börjar hosta några dagar efter besöket och min friska hund hänger på ytterligare några dagar senare. Alltså, kennelhosta smittar uppenbarligen under inkubationstiden. Det värsta med det är ju att vi kan ha spridit viruset hej vilt hit till Kungsör med omnejd utan att vi vetat om det. Men, den här biten "utan att veta om det" känns ändå som en förlåtande orsak, om än lite irriterande. Tillbaka till den friska hunden som då alltså blev sjuk. Sjuk hund hostar ett dygn och har 38,5 i temp. Ett halvt dygn senare nere på 38 grader och mycket färre hostattacker. Hostar därefter bara när hon reser sig upp eller blir uppspelt, inte allt för ofta. Har något lägre energinivå än vanligt, vilket givetvis är lämpligt när man inte får röra på sig. 

Jaja, nu är vi här och det är inte mycket att göra än att vila upp oss. Nässla får äta lite mer än vanligt eftersom det går åt mer energi att vara sjuk. Det gäller ju åtminstone människor så jag kör på den teorin på Nässla med. Hon protesterar inte.. 

Retrieverkurs och jaktprov

Helgen började ju inte helt fantastiskt.. regn, regn och mer regn inför årets första kursstart utomhus och visningshunden var sjuk. I normala fall brukar jag inte ha visningshund, men då det inte var en enda retriever på retrieverkursen (!) ville jag gärna visa vad jag pratade om. Men, en hostande hund har inget bland folk och fä att göra så jag fick vara så pedagogisk jag bara kunde. Här är det inte som en vanlig apporteringskurs där man kastar lite dummysar hej vilt, nej här var fokus på att mattar skulle tänka ut och arbeta med sina egna signaler och kroppar. Svårt sa de, men det gäller att vara grundlig ;) Och trots regnet (och brist på retrievers) blev det en mycket trevlig kursstart! Innan hemfärd blev det en sväng till biblan så det finns att göra när hunden behöver vila. 

Söndagen var jag ju inte sysslolös på, då jag och Bitte hade vårt inofficiella "prov-prov". Jag var väldigt orolig över hur vi skulle kunna få bilarna till provplatsen då det var MYCKET snö när vi planerade provet (inte i skogen, bara på vägen). I fredags var jag där och rekade och det slutade med att vi satt fast. Ordentligt. Vi fick ringa någon om man säger så.. I vilket fall, det fanns ju inte på kartan att vi skulle låta deltagarna åka upp på den vägen så i sista stund blev det till att planera om allt på ett nytt ställe närmare den torra vägen. Lite strul på morgonen och bara en funktionär gjorde mig lite stressad där direkt, men så fort första start drog igång så flöt verkligen allt enligt planerna! (För oss, ekipagen får yttra sig själva). GULD till vår tappre (och dessutom förkylde) funkis som gjorde ALLT!! Utan henne (Cicci) hade det varit katastrof men hon slet utan att gnälla <3 div="" nbsp="">

Det blev en mycket trevlig och lyckad dag och jag hoppas vi får en chans till att göra om det inför nästa provstartssäsong. Kul att få se olika hundar och förare och förhoppningsvis kunna ge råd som kan hjälpa dem på vägen till den där jaktprovsstarten. Och just ja, vi hade dessutom tur med vädret!

söndag 14 april 2013

När vi skapar värdet

Jag har haft en del problemhundar senaste tiden där ovanligt många haft problem med resursförsvar. Det är ju inte ett ovanligt problem i sig, men oftast söker folk för utfallsproblematik och inte vakt. Visst har någon hund fallit utanför de ramar som jag tänkte filosofera över idag, men jag har ändå funnit en ska väldigt tydlig: Hur VI skapar ett värde. Jag har träffat hundar som kommer glatt och villigt och visar upp sina ben som de tuggar på avslappnat i sina ägares närvaro, för att sedan komma över en sko och bli som förbytt! Skon är min - ingen får ta den ifrån mig!! Hur kommer det sig att en sko är värdefull för en hund när man samma kvart bryr sig fan i ben? Som den äter? Jo, många gånger är det vi som talat om för hunden att den där skon, ja den vill vi alla ha, den är bara så ball! Och då är det ju bäst om man är en girig liten hund att kämpa hårt för att få behålla familjens stora skatt. Ibland kan det vara svårt som ägare att inte skapa det här värdet - vissa saker måste man ta och tar hunden något på en promenad som skulle skada om den åts upp - ja då blir det ju "värdefullt" och det är svårt att låta bli. Men flera av hundarna har med lite träning av hussar och mattar ändrat attityden till dessa föremål. När inte någon tvåbening i familjen värderade saken lika högt så kanske det inte var så intressant ändå. Åtminstone inte värt att kämpa för sitt liv för. 

Ett annat ställe där jag ser det här fenomenet är i apporteringen. Leksaker - fine. Dummisar - oftast okej. Vilt - aaaaakta! Den är dyr. Den är svår att få tag på. Den är ömtålig rent fysiskt. Och så blir det knas i träningen. Hunden kan inte komma in för det blir ett jäkla hallå varje gång man har en pippi i munnen. Fast här kan det nästan få en motsatt effekt också. Det är så himla speciellt och ska bara funka (enligt oss då) så det blir för pressande för hunden. Det kommer en mental press, istället för att det är lika kul som att hämta en boll och komma in med. Visst, det kan vara fnuligt för hundar i allmänhet att ta vilt, det beror inte alltid på förarens dyrkan av det döda snusket, men när jag exempelvis tittar på de hundar idag som vi dömde (jag återkommer till dagen i ett annat inlägg) så skulle jag säga att alla hundar som inte tog vilt idag skulle göra det om det hanterades på ett annat sätt. Lite roligare, lite mer avslappnat och ibland även mer genomtänkt. 

Ett helt annat exempel på när vi skapar värdet är när det gäller lek. Om leksaker ska ligga framme eller inte tvistar de lärde om. Jag bryr mig inte, förutom om kaninskinnsliknande saker som riskerar att gå sönder i obevakade ögonblick. Och ja, ibland kanske en hysteriskt pipande sak hamnar på hyllan också. Hos oss tappar de inte i värde av att ligga framme. Hos oss skapas värdet när någon tvåbening TAR en leksak och leker med hunden. En leksak är bara en leksak, en leksak i handen är LEK. Just nu står hela leksakspåsen som jag haft vid kurser framme. Nässla rotar och hämtar, men om jag så tar upp den enbenta krokodilen som hängt med från födelsedag nummer ett så är den guld! 

Det finns säkert många andra sätt att skapa värden hos hundarna med konsekvenser som vi inte tänkt. Har du något exempel?

fredag 12 april 2013

Kennelhosta

Kan konstatera att Nässla, som rätt många just nu, fått kennelhosta. Ja men hej då omvärlden, vi ses om några veckor.

Utvärdering 2.0

La om träningen lite efter att jag gjorde förra utvärderingen. Har väl bara kört tre pass sedan dess, men idag kändes det som att det blev lite framsteg. Igår drog jag truten längs backen där jag gick för att verkligen dofta in vägen men använde lek som belöning. Hon taggar mycket mot mig när jag börjar med lek, men snart blir hon ganska slut i pallet av det. Antar att det inte är leken i sig, men det ger en möjlighet att fräsa ur som hon har behov av när hon blir frustrerad av att inte få springa fram på en gång. Vid ett tillfälle tappade jag dock henne rätt rejält, när hon väl fick ner nosen i spåret. Då kör jag min vanliga felmarkering vilket är att jag "ojojojoj!" springer åt andra hållet och då kom hon och ansträngde sig något mer nästa gång. 

Då truten behövde gå i pension och inget annat fanns upptinat idag (ska bli av det mesta till jaktprovet på söndag) tog jag två klövar idag (vildsvin och älg) som jag drog och la och gjorde "hinderbana" av (ni som läste förra året vet mina övningar) och då kändes det som att det verkligen kopplade på ett annat sätt. Well, det funkade ju förra året, varför skulle det inte göra det i år.. Ibland är min logiska förmåga kvar på jobbet tror jag. Ska fortsätta på det här spåret, tror det är rätt väg. Blir inget spring av saken då, bara lugnt fotgående med lek vid varje delmål. 

När man har fått en klöv från ett vildsvin har min svans en tendens att bli väääldigt hög. Ville helst inte ens komma in till matte med den, men matte är ju ändå min matte så till slut ville jag ändå vara ganska nära henne.

Nu är det bara att vi jobbar vidare på det här konceptet och ser var vi hamnar om några dagar. Vilket slit för lite fotgående!

onsdag 10 april 2013

Utvärdering

Vi har ju tränat ett vilt om dagen (minst - men med undantag för två dagar då tiden runnit iväg) ett tag nu och det är dags att utvärdera träningen. Kommer vi någonstans egentligen? Ärligt talat, det känns inte som det. Idag var jag ute med Nässla, hade lagt två vilt i skogen innan jag hämtade henne. Gick ett varv men blev själv irriterad då hon inte var med mig för fem öre. Gick hem utan att hon fick apportera och tänkte om. Vad kan jag prova för att få henne mer alert till mig, som hon var i höstas? 

Tog med mig boll på snöre och visst gick hon bättre, men i lukternas kärna tappade jag ändå bort henne lite. Inte till en annan värld, bara till grannen.. Men ändå.. Börjar tvivla på att vi ska få till det här på en månad, men samtidigt blir det ju ingen förbättring om jag inte gör något alls. Känns ju inte som att man ska behöva lägga ut ett sök på fem vilt innan start för att ha en hund med lämplig energinivå direkt. 

Jag har inte jättebra plan på hur jag ska fortsätta nu, men jag antar att jag kan prova lägga i de olika klövarna jag har, de är roligare att jobba mot då de triggar mer på henne och vi kan kampa och ha kul med dem. Har både älg, vildsvin och rådjur så variation finns. I morgon ska jag försöka få med mig husse som skytt (gå med bollkastare), det lär vara jäkligt svårt bara det. Alltså det svåra är att:
  1. få med husse
  2. få nässla att gå fot
  3. få husse att inte bli irriterad för att nässla inte går fot 
Jeje.. Någon med ett universaltips? Mottages tacksamt!

söndag 7 april 2013

En månad kvar

Idag är det en månad kvar till jaktprovet. Tror ni det blir något tillfälle för vattenträning innan dess? Kanske man skulle boka en tid på strömsholms bassäng ;)

lördag 6 april 2013

Gruppträning

Igår blev det apporteringsträning i grupp med några andra. Skrev ut på fejjan att jag skulle träna och ville ha sällskap och fick med mig både Jessica, hennes mamma, Linn och Annica med man, så vi var 6 arbetande hundar och en supportande bichon. Det blev ett lugnt och bra pass, där vi började med några markeringar var för varje hund så de fick fräsa ur och sen la vi upp fem målområden för linjetag. Då passade vi på att jobba alla samtidigt vilket är bra träning för att lära hundarna att det kan låta från andra pipor mm när man jobbar. Sköt också av ett par skott som ingen hund jobbade mot, bara rent allmänt. 

Det var ett lugnt och behagligt pass, alldeles lagom miljöträning (för det är ju det vi behöver egentligen, inte lära oss momenten!). Nässlas höll sig hyfsat lugn men var rätt dålig på fotgåendet så det är jag missnöjd med. Måste lägga in en högre växel på den träningen känner jag. 

Annars är jag mycket nöjd med både marker, sällskap, passet och solen vi fick serverat igår!

torsdag 4 april 2013

Trött hund

Här sitter jag och äter ost och för första gången i världshistorien har inte Nässla kommit för att joina mig då. Att ränna en dag hos uppfödaren måste vara slitsamt ;)

onsdag 3 april 2013

Apporteringskurs

Det finns fortfarande platser kvar på denna kurs som startar nästa lördag. Känner du någon som har en retriever/spaniel eller en annan ras som gillar att bära och där föraren är intresserad av att lära sig mer om denna hundsport så tipsa gärna!

tisdag 2 april 2013

Euhm?

Är det bara jag, som har en mamma som var i en lite barnförbjuden bransch, som får lite konstiga associationer av den här hundleksaken? Det skulle kännas så fel att kampa med en sån här under hundträning. 

Nån som hakar på?

Hittade det här, skulle ju vara kul att komma iväg på en helgutflykt. Någon som hakar på?

Positivt eller negativt?

Jag skulle kunna skriva ett inlägg om en fantastisk hund som kommer på inkallning trots rådjur framför nyllet men jag skulle lika gärna kunna skriva ett om hundj****n som mentalt befinner sig på en annan planet när det finns avföring i närheten! Kort och gott:

Nyss på promenaden när jag släppte Nässla studsade hon iväg och först när ett par rådjur studsade iväg såg jag att hon var två meter från en hel flock med rådjur! Kallade in och hon kom. Tur att rådjur inte luktar människobajs dock, för då hade jag kunnat se mig om efter den där hunden.. 

Kul trick!

Här kommer ett trick ni måste kolla in, en annorlunda variant av räddningshund :)

måndag 1 april 2013

PåskWT hos Frk Bergslagen

Då var det dags för mig och min rakpälsade hämtare att starta på årets första WT. Lite lagom otränade då vilt legat i fokus för oss, men jag såg det som en bra träning och koll på var vi befinner oss. Pga för mycket snö fick de byta provplats, men jag tycker det var ganska mycket snö ändå.. Här kommer en liten genomgång av provet, station för station i den ordning som jag genomförde det.

Ruta 4.
Fotgående i skogen, ca 6 meter, dubbelmarkering med en kastare och kvackande.
Fotgåendet var uruselt och hon gick inte med mig. Förvånande nog klockade hon markeringarna totalt! Det brukar vara vår akilleshäl och inte ens på träning har vi fått till en bra dubbelmarkering direkt så den biten är jag jättenöjd med. 17 p.

Ruta 5.
Fotgående på skare på fält, ca 60 meter, vinkla in mot skog, enkelmarkering, vänta tills domaren klappar på axel innan skick. Kastet var inne i skogen så det blev terrängbyte.
Även här fortsatte det skitkassa fotgåendet och jag kände inte alls igen henne. När vi satt på plats började hon nosa och hon var inte alls hos mig. Spikade dock markeringen. 16 p.




Ruta 1. 
Fotgående ca 7 meter till utgångsplats för dirigering. Snett framför till vänster fanns en ö på fältet för NKL (där apporter låg och störde) och ÖKL´s dirigering låg längs med ett dike. Nedan finns en bild på hur det såg ut, där man ser någon var utgångspositionen och man ser en liten sträng som var diket. 
Nässla sprang och hamnade på höger sida om diket och jag väntade tills hon var jäms med innan jag stoppade och vinklade henne. Hon drog sig lite inåt då men jag stoppade och fick ut henne på signal när hon låg rakt på diket och då tog hon den. Stöttade lite extra för säkerhets skull med några Ja! ut på vägen. Fotgåendet var perfekt, men då hade jag skärpt till mig lite. Kom på att använda vår vanliga rutin med att säga "Ska vi jobba" och var själv mycket mer avslappnad. 16 p. 


Ruta 2.
Fotgående ca 15 meter, enkelmarkering med skott som kastades ganska lågt, också med terrängbyte.
Fint fotgående, klockar markeringen. 20p.

Ruta 3.
Det här verkade vara den svåra rutan för dagen,  och av NKL som var före mig såg jag bara en av sex som tog hem den som den skulle (bara ett dolt linjetag). Fotgående ca 25 meter, en markering med kvack kastas och hunden ska skickas till ett dolt område (där dummyn låg i ett dike) innan den får ta markeringen. Bilden nedan visar området, kanske lite svårt att se, men det står en typ där mitt på, sen finns det två enbuskpar till höger om honom. Han kastade strax till vänster om sig och man skulle skicka till den buske som låg längst bort först. (I elitklass kastades markeringen till den andra enbusken som ligger bredvid det dolda området). Ska tillägga att skicket skedde från bildens nedre vänstra hörn så hunden fick passera markeringsområdet lite mer än vad som framgår på bilden.
Nässla gick fot fint (nu känner jag igen henne!), tittar på markeringen, är med mig när jag riktar om, springer ut mot utpekat område men hamnar lite snett (det gick några till höger sida så jag tror hon tog lite sikte mot dem). Även här väntade jag tills hon var jämt upp med busken innan jag stoppade och riktade om. När hon riktats i sidled sprang hon rakt på. Spikade sen markeringen. 16 p.


Inga poäng avslöjades vid någon station (inte en kommentar någonstans faktiskt, men jag vet ju var vi brast) men jag tänkte att över 80 borde vi åtminstone hamna och innan hade jag som mål att fem i topp borde vi kunna prestera. Kanske skulle vi tom kunna knipa en pallplats? Men snopet när de ropade upp trean som hade hela 87p, nää, där hamnade vi inte idag, vi hamnade på fjärde plats ;) Men jag är så nöjd, det är ju det högsta resultat vi någonstin fått. Lite onödigt att förlora så mycket poäng på slarviga fotgåenden så det ska vi helt klart träna på! Jag vet inte om fotgåendet var så för att det var de första stationerna (det var inte något problem förra säsongen) eller för att jag själv var mycket mer spänd och glömde ge mitt vanliga "Nu ska vi jobba"-kommando. Jag tror att det var att vid de två första stationerna var det manliga domare, och vid den tredje när jag skärpte till mig var det en av tjejerna som ordnade sektionskampen, och då kände jag mig mycket mer avslappnad och kunde jobba mer glatt med Nässla. I vilket fall, ska jobba på det här, så det inte händer igen, oavsett om jag glömmer vara glad eller inte ;) Dagens guldkorn är ju helt klart alla spikade markeringar - det trodde jag inte om vesslan!

Träningsapp

Tydligen finns det en app att hämta för de som är snabba på SSRK östras hemsida. Med hjälp av ultraljud kan man träna hunden med knapptryck, smidigt värre! Läs mer här! 

Och SSRK måste dessutom byta namn på våra raser, så flatten blir numera rakpälsad hämtare. Beslutet om det kan du läsa om här.

Inget är som väntans tider..

Här sitter vi i solen och väntar på resultaten på samtliga rutor. Ingen nolla, spikade markeringar (!) och uruselt fortgående, det kan alltså gå hur som helst!