måndag 29 september 2014

Vi dansar vidare

Har jag sagt att jag har anmält mig till vår första HtM tävling? Det har jag i alla fall och vi jobbar vidare med vår låt vi kör i freestyle fast med några andra delar av låten. Om Nässla bara kan låta bli att hoppa fram (vilket de är mindre toleranta med i den delen av freestyle) så ska det nog bli bra! Nu är jag så exalterad att jag tom funderar på att anmäla mig till Karlstad! Vad har flugit i mig egentligen?? :-O

Göra en pudel?

Nja, okej, kanske inte riktigt, men nu ska vi prata pudlar! På nationaldagen tävlade jag och Nässla rally på pudelnationen i Eskilstuna och då kom även hussen förbi efter jobbet och kollade. Själva tävlingen var det tillfället när det kom in en påverkad person på banan när jag gick, men utanför vår egen tävling tittade vi på lite lydnadshundar, varav en liten elithund av varianten mellanpudel. Jag tyckte det var asfränt att se den lilla hunden som knappt räckte över gräset köra på som den gjorde och Tomas märkte min fascination och tyckte på fullaste allvar att jag kunde skaffa mig en sån. När jag dessutom kom hem från SM och han frågade vem som vann och jag berättade att det var en mellanpudel så sa han igen att jag skulle skaffa en sån, det skulle han inte alls ha några problem med! Han skulle ju slippa dammsuga massa päls ;-) 

Personligen skulle jag absolut kunna tänka mig en pudel, jag gillar det faktum att man kan välja både färg och storlek, samt slipper fällande päls. Sedan gillar jag deras personligheter, när det kommer till  renrasiga mellanpudlar har jag bara träffat glada och positiva individer som är som små clowner, vilket är den typ av personlighet som jag själv föredrar hos hundar. Dessutom är deras storlek till en fördel tycker jag, jag vill ju helst inte ha två hundar samtidigt och då skulle en mindre verkligen vara mycket smidigare. SÅ, vore det inte för att Thisbe ska paras (om hon behagar att löpa snart?) skulle jag på allvar ta mig en titt efter bra mellanpudelkennlar!

Söndagsträning - ur en vesslas perspektiv

I går kväll skar matte äntligen upp en ost och vi åkte till klubben för att mata mig med den. Som vanligt var det bara vi och blondinerna och fokus skulle tydligen vara att lyda en klass högre eller vad nu matte mumlade om.. 

Vi började med "matte-säger-sitt-men-sen-går-hon-och-då-borde-jag-lägga-mig-ner" och det var allt annat än lätt att förstå vad som egentligen gav osten. Jag tror helt enkelt inte på att man bara får för att sitta helt still, men sen kom jag på att när jag tänkte lägga mig men sen ångrade mig så gav det utdelning så då förstod jag äntligen och gick över på det konceptet. 

Sen var det "Spring-allt-du-kan-rakt-ut-och-hämta-leksaken" (eller som fluffbrallan kallar den: "GE-FAAAAAN-I-MIN-RUTA!!") vilket jag var världsbäst på. Passade även på att hoppa över ett hinder för att visa att jag KAN hoppa högre än 6 plankor. 

Ibland var det Fluffbrallans tur att jobba och då tänkte jag vid ett tillfälle att jag skulle hjälpa till lite med mina skills så jag tog helt enkelt mattes klicker och klickade henne genom hela momentet. Våra mattar verkar dock inte förstått att man ska belöna vid VARJE klick så nästa gång stannade hon ju inte ens på inkallningen med ställande. Inte så konstigt, de är inte helt skickliga på klickerträning alltså.. Själv började jag ju min karriär redan vid 9 veckor så tro mig, jag KAN. 
Jag visade också Fluffis hur man kan bära apportbocken lite ballare och tamejtusan, det funkade! Sen var det min tur att apportera och då var de inte helt lätta att lura av ost! Man var tvungen att sitta jätterakt bredvid matte och för mig är det ju jobbigt att ens sitta när jag har något i munnen, blir liksom framtung! 

Sista övningen var "Osttanten-kliver-in-när-matte-sviker" och gick ut på att matte lämnade mig och försvann. Den skulle kunna vart rätt läskig men blev rätt ball tack vare av att storblondinen gav mig massa ost hela tiden. Jag försökte lista ut om det gick ut på att glo på henne, skaka på huvudet mellan henne och mattes försvinnande men fick inte riktigt klarhet i vad hon ville, men ost gav det i vilket fall så jag bryr mig nog inte så mycket om vad de vill just nu. 

So long!

lördag 27 september 2014

Hur beter du dig?

I går kom nya numret av Brukshunden i brevlådan och i morse när jag ögnade igenom tidningen hittade jag ett till synes mycket bra reportage av Jenny Wibäck som handlade om hur tävlande och funktionärer får och bör bete sig i samband med tävling. Idag var vi på Hölö-Mörkö och tävlade lite rally och ganska snart infann sig känslan av att det är SM som gäller i vår klass och för min del bidrar det tyvärr inte till att jag taggas och tycker det blir kul, för det vissa inte verkar tänka på är att DINA och MINA resultat inte är avhängda varandra! 

Att missunna andra bra poäng för att det gör att man själv "presterar" bättre är inte sanningen. Bli så bra att dina egna poäng räcker - oavsett vad konkurrensen gör. Att se folk andas ut när andra gör fel, eller ännu värre - komma fram och gotta sig i det till personen i fråga - är ju helt sjukt. Jag undrar om man som tävlande har KUL när man mer måste fokusera på att de andra inte blir lika bra som en själv? Vissa menar att man inte ska ha championat i rallyn för att det skulle förstöra den positiva andan, men personligen tycker jag den försvann i samband med att SM-hetsen kom igång. 

Jag känner efter dagens tävling att jag INTE ska fokusera på att kvala till SM denna period, utan jag kommer ha två mål under denna säsong: 
  • Ignorera muppar och energitjuvar på tävling
  • Få 100 poäng på en runda 
Dagens tävling då? Gick kanonbra poängmässigt till näst sista skylten, sen hände något och det gick troll i Nässlas hjärna och hon snurrade runt mig hej vilt istället för att bara sätta sig rakt ner.. Nåja, det gladde ju någon på tävlingen i alla fall.. 

tisdag 23 september 2014

Vårt första SM!

Jag och Nässla började vår rallykarriär uppe i Norrland så det kändes lite som att cirkeln slöts nu när vi fick åka dit igen men nu för att delta i 2014 års sverigemästerskap. I torsdags åkte vi upp med Zandra och Lystra och på plats mötte vi våra rumskompisar Pia och Asta. 
Nu är vi på plats!
Vi tog det lugnt på fredags morgon, njöt av hotellfrukost och chillade lite innan vi begav oss till området. Vid hotellet fanns inte så fina promenadstråk så vi tänkte att vi hellre kunde vara vid klubben och gå där. 

Jag blev utnämnd till tältexpert så givetvis tog det inte lång tid innan tälten stod på plats! 

Nässla och Asta tyckte den bästa uppladdningen var att mysa på sverigeflaggan..
Några andra tyckte det var bättre att träna. Notera snålvattnet hos Lystra..

Snart blev det dags för invigningscermonin och Barbro Börjesson höll tal.




Lottningen var nästan värst, jag fick dra sent och då hade ettan inte dragits. Usch och fy för att vara först ut med alla blickar på sig! Men jag klarade mig fint och fick nummer nio, passade mig alldeles utmärkt. 
Efter lottningen blev det kamratfest med tacobuffe och trubadur. Trevligt men vi var inte kvar länge.





Vi var ju tvugna att åka till rummet och fixa de sista detaljerna..
Piffade så kände vi oss redo för morgondagens tävling!

Nässla gömde sig under sängen.

På morgonen möttes vi av denna vackra syn vid tälten.
Tävlingen är igång..

..Nässla är laddad..

NU KÖR VI!




Jag var inte alls nervös, var betydligt mer stressad under både Freestylepremiären och det norska viltspåret. Blev lite stressad över att Nässla gick in i frestelsedimman, men det gick sen över. Här är filmen från vår runda: 


Av ena domaren fick vi 8 poängs avdrag i frestelsen bara, av den andra 6 poäng i frestelsen, 1 minus vid framförbytet och 1 minus vid sitt, sitt framför, höger ingång sitt. Vi slutade alltså på 184 poäng vilket var mycket bra för att vara oss, men idag räckte det inte till en finalplats. Vi slutade på plats 24. 

Vi fick vänta nästan till slutet innan vi fick se Zandra gå och då var det hela sex stycken som hade fått 199 poäng! Trots en mycket fin runda var det precis på gränsen att hon skulle få gå vidare till final, vilket säger en hel del om konkurrensen. Men nu klarade hon sig och vi kunde glädjas åt våra egna och varandras resultat och fick dessutom en anledning att återkomma dagen efter :-)

Trötta av dagen åkte vi till stan och käkade trerätters på Ming Palace. Jag och Pia firade med en öl, Zandra fick vara vår chaufför, en liten tur som blev något av det mest minnesvärda under hela resan. Jag säger inget mer än att ibland kan lyset vara släckt trots att någon är hemma.. 
Natten till söndagen sov  jag gudomligt skönt, avslappnad med vetskapen av att vi inte skulle behöva passa varken tider eller prestera under dagen. Stjärnan för söndagen hade däremot lite mer problem under natten och man kan väl säga att varken Lystra eller Zandra fick nog den bästa uppladdningen. Dessutom skulle hon starta först, skulle hon verkligen hinna memorera banan??
Skönt att vara publik

Banvandring för de duktiga finalisterna

Innan prisutdelningen fick vi lite föreställning av lokala förmågor

Det blev inte som man hade trott och finalen var verkligen ett bevis på att det är inte över förrän det är över! Zandra och Lystra klättrade tio placeringar under finalen (Woohooo!!) och på prispallen stod en liten mellanpudel på topp. Grattis!!

Innan vi åkte hem tog vi en sista promenad på området och Nässla demonstrerar vad hon tyckte om den idén.. Hon var nog redo att åka hem vid det här laget. Eller kanske äta var målet..

En helt fantastisk helg har det varit och jag är så glad över att jag delade den med Pia och Zandra! Bättre sällskap kunde vi inte haft!! Nu laddar vi vidare inför kvalperiodens första tävling för vår del, mer taggade än någonsin! 

söndag 14 september 2014

Vilket drömspår!

Trots gårdagens förstapris och championat valde jag att åka på dagens prov i Nävekvarn. För mig var det egentligen inte ens en tanke att låta bli, och eftersom jag inte tyckte Nässla var helt bra i spåret i går kände jag att det verkligen skulle bli intressant idag och se hur hon gick om jag bara tänkte lite mer på hur jag förde henne.  

Vi fick gå för domaren J-O Thunberg, som gav oss både godkänt anlagsprov och vår första etta så jag kände mig trygg. Vi var först av de två ekipage han tilldelats så det var bara att köra direkt. Jag kände att det blev en bättre uppladdning mot spåret idag när jag hade henne i sele redan från bilen så hon var mer laddad på spåret än vad det blev igår och när vi blev placerade i rutan körde vi bara på. Nässla sökte en stund och snart såg jag att hon tog det. Såg själv en bloddroppe och kände mig säker och kunde följa med. Vi gick men domaren (och aspiranten) stod kvar, så när vi kommit iväg 50 meter blev jag lite osäker och stannade och tittade på dem och funderade på om jag skulle ropa på dem, sen började de komma efter. 

Nässla tuffade på helt gudomligt bra! Jag ljuger inte om jag säger att hon nog inte var mer än en meter från spårkärnan under hela provet!! Ordentligt tryck i linan, ibland stannade hon upp och vädrade, men då backade jag bara så linan alltid var spänd och hon satte ner nosen och körde vidare. Jag kände mig otroligt säker på hennes jobb hela vägen och när domaren bad mig stanna blev jag tom besviken och tänkte att redan? Jag ville ju fortsätta det här! Domaren sköt med riktig bössa så Nässla blev ordentligt taggad sista biten och gick rakt på klöven, även om hon vindade en del i slutet. 

Domaren undrade hur jag tyckte det hade gått och jag var ju alldeles lyrisk och nöjd över spåret. Han gav mig ett tips - att vinka med mig domaren när jag visste att vi hade spåret, annars sa han inte så mycket utan att jag kunde ju få vänta på resultatet tills prisutdelningen.. Jaja, jag var där så nöjd oavsett hur det hade gått! När jag satt och väntade kom han förbi och sa att egentligen hade hon gått alldeles för fort, 10 minuter är för fort och jag satte mackan i halsen. Finns det en kortast tid?? Jag vet att domaren inte ska behöva bli svettig, men tempot hade ändå känts bra tyckte jag. Nu visste jag sen tidigare att domaren är en luring som gillar att busa med ens nerver, men ändå! Snart var det prisutdelning och han sa att hade jag bara vinkat hade jag fått HP.. Nåja, det gör jag då ALDRIG om.. Gällande tiden sa han att det var snabbt, men när hunden gör allt klockrent tar det inte längre tid :-) Kritiklappen ska få hedersplats för det är det finaste jag läst på länge. 
Makalöst!!
Jag hade ju lovat Nässla cheesburgare om hon tog två förstapris så självklart fick hon den. Och jag satt och läste kritiken om och om och om igen ;-) Vilken lycka!

lördag 13 september 2014

Tråkiga besked

Vi gläds inte bara åt våra framgångar här hemma. Idag somnade min sambos mamma in efter någon veckas allvarlig sjukdom efter årtionden av MS. För några veckor sedan ringde hon mitt i natten och hade ont i hjärtat, sambon ringde ambulans och hon lades in. Det konstaterades kol och att njurarna inte fungerade, samtidigt som hon hade tidigare besvär med aortabråck. Hon har legat på sjukhuset med ganska stabilt läge, om än inte bra, och sjukhuspersonalen ville att Tomas och Fredrik skulle ansöka om övervakat boende för henne. I söndags förvärrades dock allt och hon fick åka till Uppsala för operation av bråcket som ledde till att hon fick inre blödningar och även en stroke och läkarna meddelade att inga mer försök skulle göras om kroppen sade ifrån, då hon inte kunde andas själv och inte hade någon njure kvar. I går stängde de av respiratorn och hennes kropp kunde hålla sig vid liv natten ut, men i morse somnade hon stilla in. Vi är "glada" över att det gick så fort och att hon slipper lida, för det här har hon själv väntat på i många år, men det är så klart oerhört sorgligt och jag är så ledsen för Tomas skull som bara för två år sedan fick begrava sin pappa. Vi kommer att försöka leva på som vanligt, men det kommer nog att vara lite jobbigt en tid framöver och jag kommer så klart att prioritera Tomas välmående framför allt. 

Äntligen!!

Nyss hemkommen från dagens viltspårsprov, tillika KM, och nu har vi äntligen en liten champion i familjen!! Det tog tid men den känns för jäkla god! Hon spårade inte helt bra idag och det känns riktigt bra att få gå ett spår i morgon direkt, får se om hon är annorlunda då, idag var hon inte helt säker på sin uppgift upplevde jag det. 
Nu ska jag bara försöka få till det med den norska meriten, sen siktar vi på spår i något annat nordiskt land. Har bokat in mig på kurs i finskt viltspår, får se om det är något! 

fredag 12 september 2014

Träning inför SM

Nu har jag påbörjat min och Nässlas träning inför SM, så pass att vi byggde en bana igår.. Det var riktigt kul att få rita en bana och nu börjar jag se fram emot vinterns utbildning till rallydomare :-) Men, det var inte därför jag ritade, utan för att få lite träning på luriga kombinationer och sånt som Nässla har lite svårt för. 
Banträningen liksom honnören gick väldigt bra de gånger vi gick och just nu känns hon i perfekt balans, så jag hoppas det håller i sig en vecka till. Ska försöka få till lite träning även nästa vecka innan vi åker men det blir tajt. Förutom det faktum att vi ska fira min födelsedag i helgen, jag ska gå två viltspårsprov så startar jag en ny kurs nästa vecka. Men allt detta bleknar med tanke på att min svärmor ligger för döden, alldeles för ung, men dock för sjuk :'( Så just nu tar vi en dag i taget och försöker fylla dagarna med så mycket vi kan, men ingenting är viktigt när det väl kommer till kritan. 

söndag 7 september 2014

Inte bara smart

Jag hoppades på ett VG men hon fick ett excellent på dagens utställning!! Woohooo! Här är kritiken:

Feminin tik bra storlek och proportioner, feminint huvud som kunde ha något kraftigare underkäke. Något runda ögon, bra hals. Önskar stramare överlinje, något sluttande kors. Välmarkerat förbröst, balanserade vinklar, bra ben och tassar, kunde röra sig med ett friare steg. Utmärkt temperament. 

Redo för SM!

Nu har våra halsband från Popix.se kommit och vi är numera redo för SM! Det blågula för tävlingen och det andra för resten av helgen när Nässla ska ta hand om sin lilla polare ;-)

lördag 6 september 2014

Om att ha syrran på besök - ur en vesslas perspektiv

Döm om min förvåning när det för någon vecka sedan plingade på dörren och bästa syrran kommer inspringandes! Med sig hade hon sina helt rekorderliga människor som tydligen skulle åka någonstans hundarna inte platsade. Den lilla bärfisen hade de tack o lov lämnat någon annanstans (ni skulle vart med förra året, åmajjgadd vilken landsplåga hon var!) och de lämnade syrran här för en veckas förvaring. Helt okej, för nu är vi båda ganska vuxna och behöver inte hålla på att busa hela tiden så jag tänkte att jag kunde acceptera henne här. Det har gått hyfsat bra, förutom vissa saker: 

1. Hon snarkar. INGEN i vårt hushåll snarkar så det var inte helt lätt att försöka få sin bjutyslip med henne i sängen. Jag försökte ge henne onda ögat men hon verkar ju blind, eller så tog hon bara inte åt sig. 

2. När hon vaknar viftar hon runt med sin svans som en riktig mupp. Glad får man väl vara, men vifta någon annanstans än i mitt nylle, tack! 

3. Hon tycker tydligen inte att vi behöver ha något vatten när vi är ute och tränar för så fort hon får chansen tar hon vattenskålen och sitter där och ser.. mindre intelligent ut.. 
Idag när jag var och briljerade på lydnadsplan kom hennes människor och hämtade henne. Hon verkade glad över att få åka hem, men det beror nog mest bara på att hennes husse är så förbaskat lättlurad. Hon kommer ju få bete sig hur som helst då och ärligt talat jag är nog lite avundsjuk på det..  Men matte skvallrade något om att jag ska dit och bo läääänge i vår, då jäklar ska jag lura av honom en och annan leverpastejsmacka. Jag kanske också slår till på att sno något, tror syrran, eller ännu bättre bärfisen, kan få skulden för det. Nu måste jag sluta, matte ska tydligen ta mig till tortyrkammaren och piffa till mig inför morgondagen, so long suckers!

Lydnadstävling x 2 på EHDK

Premiär i lydnadsklass II idag, kanske inte optimalt med tanke på hur lite vi hunnit träna (var inställd på en start i november på hemmaplan) och allt annat vi pysslat med, men det gick mycket över förväntan!

På morgonens runda hade Nässla lite problem med något som kliade i rumpan vilket störde henne och med det även vårt program, men förutom det så fick vi till de saker som strulat för oss under träning, till viss del åtminstone. Här är förmiddagens betyg: 

Platsliggande 10p
Fritt följ 7p Tappar pos flera gånger, sitter snett, avslut (hon var, väntat, störd av allt spån och koner som fanns här och där. Detta bör vi ju träna på mer om vi ska tävla ute. Avslutet berodde på att hon började bita sig i baken.. )
Läggande 7p Tar steg, segt
Inkallande 10p (Hon satt upp hela tiden!)
Sändande med ställande 10p
Apportering 8,5p Avslut (Hon satte sig inte. Höll den dessutom i kanten)
Fritt hopp över hinder 7,5p Islag båda hållen (Vi fick 6 plankor, det har vi inte tränat på och eftersom jag sa fem blev det lite strul då domaren kom och skulle mäta Nässla och hon börja fladdra.)
Fjärrdirigering 9p Tempo (hon är inte snabbare och det behöver hon inte vara för mig heller, jag vill att det ska vara skonsamt för hennes kropp.)
Helhet 9p Kliar sig

Totalt 177p första pris och klassvinst!

Efter den här starten blev jag fundersam på om Nässla skulle orka eftermiddagen också, det skulle varit så lätt att sluta där på topp, men äsch, med bara en till startande den gången skulle vi åtminstone hamna på prispallen ;-) Vi körde på och här kommer eftermiddagens poäng: 

Platsliggande 10p
Fritt följ 7p Håller ej pos, ls, sitter ej vid avslutande halt 
Läggande 9p Något långsamt ned
Inkallande 10p
Sändande med ställande 10p
Apportering 8,5p Sen ingång, sättandet (hon satte sig bakom mig, höll den dock korrekt)
Fritt hopp över hinder 10p
Fjärrdirigering 7,5p Långsamt läggande, segt sättande (hon satte sig inte första skiftet, jag fick ge dk)
Helhetsintryck 8p Något okoncentrerad

Totalt 180p, första pris och klassvinst igen! Vilken dag! Nu har vi gott om tid att jobba med fritt följ (nåja, störningsträna med tejpbitar, ta det på allvar gör vi i en eventuell start i trean) och avlutet på apporteringen inför vår tredje start i november. 

Prisbordet efter två klassvinster, absurt mycket!

tisdag 2 september 2014

Jag garvar läppen av mig..

Såååå kul det ska bli på söndag, världens roligaste aktivitet man kan hitta på! 

Nä men okej, jag kanske var något ironisk där, men jag ser verkligen mer emot nästa helg då det är viltspår om man säger så.. 

måndag 1 september 2014

Vi har besök

Syrran är på besök nu i en vecka. I går fick hon hänga med upp till klubben när jag skulle träna Nässla inför helgens lydnadsprov och givetvis måste hon också få lite träning. Hon låter hälsa att om lydnad var så ballt kan hon nog tänka sig att ställa upp på det!