Kursavslutning på söket

Torsdagen blev en riktigt lång dag, efter vår avslutning på hoopers så drog vi nästan raka vägen till skogen där vi hade avslut på sökkursen. Nu var vi så rutinerade att det var vår tur att få "tävla". Jättekul att få testa av kunskaperna för en kunnig tävlingsmänniska, och på köpet även en del bra tips. 

After work-out tungan

När vi kom fram till rutan var Sirap ganska låst vid att hon fått vittring på figgen. Jag trodde nästan hon skulle tjuva, men hon följde ändå med lugnt och fint, jag riktade upp henne rakt ut (och inte mot figgen som var lite mer på mitten) och hon tog det jättefint! Sprang rakt fram och i höjd med figgen vek hon av. In direkt med rullen och en fin avlämning. Däremot kände jag inte att hon hade full koll på nästa aktivitet, hon la sig och rullade på väg ut till figgen, och även på vägen in.. Tillbaka upp så sökte hon av hela rutan fint på nästa skick, rakt ut i hörnet och sedan över hela rutan till figgen. Kanske hade det varit mer optimalt att hon kommit in och jag hade gjort tomskick åt andra hållet, men rutan är så liten så domaren tyckte inte att det gör så mycket i appell. Även här tog hon rullen och kom in fint. Lite mer fart ut igen, men jag upplever inte att hon förstår vad som väntas av henne. 

Domaren tyckte vi ska jobba upp figurantintresset mycket mer, och då på påviset. Hunden ska dra ut en dit, verkligen vilja ut igen och jag håller helt med henne. Tänker att jag ska träna in det genom att figgen får ta med henne ut, sätta rullen i munnen och skicka in henne till mig och så springer vi båda ut och busar med figgen efter det. Då får man in den delen som brister utan att behöva trötta ut hunden i ett sök. Vidare känner jag själv att jag måste bli tydligare i rutinerna efter påvis, så hon förstår att vi fortfarande jobbar. Nu tar hon upphittandet som att jobbet är klart och då kan man rulla, chilla osv. Förvisso att hon inte drar i kopplet, men det stör ju ändå (speciellt mig!). 

Efteråt på avslutningsfikat fick vi många bra tips på hur man kan jobba med att lära hunden söka av rutan hela vägen och hur man kan göra skicken och lära hunden gå i det mönster som är önskvärt. Det blir ett bra projekt tills kurserna drar igång igen i höst. 

 

Sökstjärnan!

Nu är det inte många veckor kvar på vår sök-kurs på klubben. På torsdag tränar vi själva och veckan efter är det avslutning med "tävling". Det ska bli jättekul att testa mina nerver i det sammanhanget! Vi hade ett tävlingslikt upplägg förra torsdagen och förutom att Sirap blev lite mer kvar hos figgen då de inte hade filten över sig så var hon alldeles strålande! 

Väntar på vår tur, utan någon aning om var figgarna finns. 

Jag värmde upp med att träna fot ut mot skogen från stigen, alltså att hålla i sig och jag såg att hon laddade upp för att springa ut, trots att det inte fanns någon vittring ut. Då vet jag att våra ritualer ändå sitter, jag blev lyrisk! När det var vår tur ställde jag upp, riktade henne lite lite utåt från rutan och hon sprang raka vägen ut, vinklade in på slutet och tog figgen! Var som sagt kvar där en liten stund (tror även figgen hade nykokt kyckling i fickan som nog var lite väl frestande), men sen kom hon tillbaka. Vi gick ut samlat och hämtade henne (det momentet tycker jag dock inte hon har sån jättetydlig förståelse för än), hon la sig framför figgen och vilade/fikade lite. 

Nästa skick gjorde jag ett misstag då jag inte skickade henne rakt ut bakom förra skicket utan gick in en liten bit på stigen. Lite orutin, samt att jag noterade att hon hade lite vind i nosen och gärna ville dit, då ville jag inte skicka rakt åt ett annat håll. Dessutom klev jag av stigen och det får man tydligen inte göra.. Men hon sprang hyfsat rakt på och även här hängde hon en extra stund innan hon vände och kom tillbaka. Påviset var likadant, inte fullt drag ut men väl på plats la hon sig framför figgen, vilket är exemplariskt då det inte ska ske någon våldtäkt av stackars vilsen person i skogen.  

Min tur som figge, ganska mysigt ändå!

Avslutningen blir bara på själva söket, lydnaden kommer vi ha en inoff tävling vid ett annat tillfälle, så det slipper vi hårdträna inför just nu. Ska bli tråkigt med sommaruppehåll, men samtidigt skönt att vila lite, tycker vi tränar så himla mycket just nu av massa olika grenar. Kul, men tidskrävande, tom hussen har börjat undra när vi ska ses.. 

 

Fot-bingo

Under helgens pass kom vi båda fram till att vi skulle behöva kampanja lite fotgående och Tess släppte idén att vi skulle göra det i form av bingo för att göra det lite roligare. Vi hittade på 8 övningar var och slumpade in det i rutorna och har sedan 16 dagar på oss att utföra övningarna. Man får hitta på egna belöningar för en rad, två rader osv (till matten). Jag belönar mig med tillfredsställandet av att ha tränat på varje ruta och sen blir det storytel, en arbetsfri dag och slagstaglass på raderna. Full ruta och vi anmäler oss till någon kurs. 

Det är ju inte bara i apporteringen jag behöver denna träning utan även i skogen i brukset. Framförallt när man går fram till stigen (med koppel) men även när man har hittat figgen och ska gå tillbaka till stigen. Jag känner att jag vill hålla nolltolerans mot drag i koppel även i skogen, man får helt enkelt bara dra i sele/under jobb. 

 

Testar av min plan utomhus

Ni minns väl att jag gjorde världens finaste träningsplanering? Den är ju inget värt om man inte använder sig av den, så igår testade jag av hur jag använt min information med en liten avstämning. Jag måste säga att jag är mer än nöjd, även om det tycks finnas rätt "stora" missar på filmen, men det är ju bara träningssaker. Det svåraste tycker jag själv är miljöträningen, och att gå från fullt fokus till nästintill inget för att man är på en ny plats. Så det är det jag allra mest måste ha med mig framöver. Här kommer en film som innehåller alla kommentarer som behövs egentligen. 

Lydnadsapportering

 I vår onlinekurs har vi knappt varit med och tränat på de faktiska momenten. Först var det kryp och då hade Sirap precis opererat bort en knöl på armbågen, sedan var det skall och det vill jag inte ens träna för tillfället (hade inte ens koll på att vi ska kunna det?). Efter det framförgående och fot, som vi ändå redan påbörjat men jag fick väl inte till det tidsmässigt med att filma eller så. När det sen var dags för apportering tänkte jag att det här kan vi film där vi befinner oss och ta det därifrån. Det blev reviderat, vi hade ju ingenting! Hon la sig och tuggade på apporten, hon kom inte in (och absolut inte till sidan), jag råkade kasta apporten på hennes huvud och ja, det var ingen film jag ville skicka in för tips kring. 

Istället körde jag en liten kampanj, så vi skulle ha något att skicka in. Inomhus jobbade jag med klicka för att hon satte nosen på mitten av apporten (aldrig att hon behövde ta upp den, bara vara intresserad mot mitten). Ute körde jag att komma in till sidan med vittringspinne i munnen och sedan bus med den, då hon inte kan hålla något i munnen om jag har godis i handen.. Till slut kunde vi sätta ihop det och fick ihop några rätt bra repetitioner. Det instruktörerna tyckte vi kunde förbättra var farten in, genom att lägga apporten långt bort (eller sätta hunden med apporten i munnen långt bort) samt att hon rörde sig en del när hon kom in (tugg och glid med rumpan). Det sista brydde jag mig egentligen inte så mycket om till en början, då det var mest förväntan, men när jag ändå fick kommentar på det så jobbade jag lite även med det och här är vart vi slutade: 

Jättenöjd, sen nu när jag sitter och skriver allt vi ska kunna till appellen så inser jag att jag kanske fokuserat på lite fel sak, men då har vi kanske ändå med oss en grund. På klubben provade jag även med en metallapport vilket gick bra ur synpunkten vilja ha metall i munnen, men sämre ur synpunkten vilja lämna av världens coolaste grej. Vi får helt enkelt köpa en egen och träna lite. Tänkte åka in till Eskilstuna Hundcenter som i dag slår upp portarna i sin nya lokal där de även har café så jag får passa på att slå två flugor i en smäll! 

Var förresten uppe på klubben idag och passade på att träna enligt plan. Att gå in på plan/träna fot på ny plats/ute var JÄTTESVÅRT. Jag fick gå tillbaka till att all form av kontakt gav lek och bus. Sedan provade jag på att mäta upp framförgåendedistansen och se om hon klarade den utan retning och JA! Det gick så bra att gå! Däremot blev stoppet sådär, men jag avslutade med en med retning så hon inte vände sig om också, för att förstärka det lite mer. Avslutningsvis körde vi hopp över hinder (med tre plank, så vi inte sliter på kroppen) och det visade sig att hon har lärt sig att springa runt det (vem som nu lärt henne det?) och inte hoppa, så det var en välbehövlig träning. 

I går kväll fick vi även till lite platsliggning, helt tack vare min planering. Guld värt, nu ska vi bara se om jag kan hålla i det här ;-) På torsdag börjar förresten vår utomhusträning i sök - det ska bli riktigt kul!

Framförgående

Så hur går det med vårt framförgående undrar ni i kör? Jo, framåt (hihi) med små steg. Här kommer ett klipp på vårt sista pass, där jag upptäckte att vi hade en hel del brister i stadgan på stanna (på passet, nödvändigtvis inte så mycket i filmen då vi faktiskt repeterat det en del).  

Jag listar här de olika delarna och vad vi behöver foka på: 

Rutinen: Upplever att hon förstår den. Jag ställer upp och klappar henne på sidan och säger "Där framme är den" (för att lära om att nu är det slut på fokus mot mig, rikta den framåt). 

Sitt: Skitsvårt säger hon, den måste jag alltid säga till, men det är ju ändå innan momentet startar. 

Fot: Också svårt, den här har jag bytt om till "Kom" och vi får ofta träna lite stadga/jaktfot på den, då suget är stort utåt (även utan saker framför). 

Skicket: Den kan hon!

Framförgåendet: Kan vara ojämn och gå i sidled, men är duktig på att kolla upp om jag byter riktning. Jag har provat att byta riktning helt och då följer hon upp och hamnar rätt. Men det är ju bra om hon inte hamnar snett från början, eftersom vi ska gå rakt och ganska kort, så tid för korrigering finns inte riktigt. 

Stoppet: Här vänder hon sig gärna och står inte stilla. Det vi fokuserat på innan och i filmen. 

Fot: Har vi knappt tränat men bör inte bli något större problem då vi tränar det i alla andra sammanhang.

Så min egna note to self som vi måste träna på när andan faller på är stadgan i ställandet. Få till det så mycket som möjligt i vardagen när vi ändå har chansen. 

Bruksträning inomhus

Helt ohundigt förutom att den är bakad till en matte 
i vår träningsgrupp som ska fira sin hunds ettårsdag.

Slutkörd hund :P 

I vintras anmälde jag till Brukssatsning online för Jenny Wibeck och Karin Haglund, som pågår under ganska lång tid nu under våren. Tyvärr är jag ganska dålig att följa upp saker på facebook, där kursen sker, men jag försöker lägga någon timma då och då på att gå igenom trådar och läsa uppgifterna. Det är MASSOR av bra tips och länkar till bra filmer på både moment, uppletande, spår och mental träning. Mycket är för högre klasser, så kanske inte så helt för oss än, men jag skriver ut och sparar till senare. Just nu fokuserar vi på fotgåendet och på fredag när det är dags för träning igen ska jag se till att också få lite mer på film. Förutom fotgåendet tränar vi på framförgåendet, och det går upp och ner. Vi var nästan klara, sen skulle jag in och ändra lite och nu är det sådär =P Jag har iaf lärt mig att jag inte kan blanda dessa två moment, utan jag måste först bli klar med fot och sedan kan jag träna framför, och det gör ju inte så mycket med tanke på att det är i den ordningen momenten kommer på tävling. Tror ni vi kommer ut i år föresten? 

 

Fortsatt träning plats

Vi fortsätter i sakta mak att träna platsliggningen. Den här veckan har jag varit förkyld (testad och ja, bara förkyld) och även om jag i normala fall hade gått till jobbet på den nivån så blev jag ändå rätt trött när jag väl var hemma.. Så det har inte blivit så mycket utan här är var vi ligger till nu: 

Känns som en bra fortsättning, nu är fokus att huvudet ska ner, och man ser även vilken effekt det får på bakpartiet som sträcks ut lite. Dvs precis det jag behöver uppnå. Jag vet att man gärna ska träna plats som ett luuuugnt och stilla moment, men jag kan ju inte gärna träna det innan hon ligger rätt, därav lite mer action till att börja med. Jag inser att det kommer bli svårt att tävla utomhus vid insektssäsong för hon är otroligt lättstörd av små rörelser på sig. Den på filmen var lite väl svår, men det är något som märks generellt, så fort en fluga landar på henne blir hon tokig. 

Nu när inomhussäsongen börjar och vi ändå kör lite brukslydnad funderar jag på om jag ska dra igenom momenten i startklass med. Det är väl inte så mycket som skiljer från det vi gjort i rallyn och brukset? Jag hinner inte ens börja träna en gren innan jag tröttnar på den 😂

Att träna ett energiknippe

Jag har bestämt mig för att satsa just nu på brukset och på jakten. Troligtvis avtar jag träningen på jakten i vinter (beroende på väder) för att istället träna mer lydnad/rally. Jag har iaf många träningstillfällen inomhus i hallen, och känner jag mig själv kommer jag inte orka harva brukslydnaden enbart vecka efter vecka. I vilket fall, tillbaka till brukset, då det är den lydnaden jag fokuserar på just nu. Vi tränar i vår grupp en dag i veckan och får med de flesta momenten, men ett som jag behöver fokusera mer på själv är platsliggande. Vi behöver träna på allt i det momentet, men jag tänkte börja med att få en bra position som gör att hon inte kan lägga sig på sniskan och ligga och vagga fram och tillbaka. Dels poängmässigt, men även för att hindra att hon hamnar snett i hela positionen och kan glo på de andra hundarna. 

Så jag började shejpa fram momentet och ja, det är ju inte lätt med en hund som tycker det är sååå kul att träna.. 

Fördelen är att hon ändå snabbt svarar på vad som är rätt och försöker hålla sig och man ser så tydligt på henne när hon knäckt koden då svansen istället börjar vifta som bara den - så söt liten brukshund! 

På sista bruksträningen tränade vi sök med sökrulle och fick dessutom äran att göra en påvisning för att visa de andra hur det skulle se ut. Det var ju inte så att vi hade någon som helst erfarenhet inom området innan men Sirap sa att hon kunde göra det ändå och med tanke på att man fick godis där ute kan hon nog tänka sig att göra det igen. 

Sökhunden som kan allt

Jag älskar när träningen ger resultat och våra inleveransträningar hade verkligen gjort det till torsdagens träning av bruks! Passet på kursen gick ut på att först skulle hunden se en springande figge och sedan direkt ta två dolda efter den. De skulle belönas med lek hos figgarna och jag frågade om jag kunde använda slangen eftersom Sirap ändå leker med den som vilken leksak som helst. Så varje figge fick varsin slang med sig ut och Sirap bara sprang raka vägen ut till varje figge och hämtade hem den! På den första liksom slet hon den ur handen och kom tillbaka till mig, och de andra fick jag också upp i famnen. Mellan skicken gick hon hyfsat fint fotgående, lite slavig på slutet då hon inte är så uthållig. Men, det gick iaf så bra att instruktörerna sa att vi kan börja testa med riktig rulle nu, något som vi inte ens skulle börja med på den här kursen 😃 Ena instruktören skulle ta med sin norska rulle och en lösrulle så vi kunde prova på båda på torsdag och se vad som verkar passa bäst. Norska rullen kostar 900 spänn så kanske inget man bara testar att köpa hem. 

I går på bruksträningen där vi körde lydnad hade vi lite budföring, framförgående, hopp och fotgående samt avslutade med platsliggning. Hon gjorde allt helt strålande och hade superfint fokus, och de gånger hon inte kunde hålla sig var hon snabbt tillbaka. Hoppet var en tiopoängare 💪

Vi har också tränat på inleveranser med fågel och plattformen. Vi får inte samma flyt som med leksaker, men jag får iaf en tydlig uppgift och det hindrar mig från att bli upprörd när hon inte kommer in direkt. Jag har några filmer, men jag har inte ens tittat på dem själv ännu, så ni får hålla tillgodo. Nu måste jag i några dagar fokusera på att träna rally eftersom vi ska tävla på fredag 😨 Vi har inte tränat mycket om man säger så, men aja, jag vill ju bara testa hur vi tillsammans är i en sån miljö. 

Sökträning på klubben

Förra veckan drog fortsättningskursen i sök igång på klubben. Härligt gäng som förgyller både torsdagar och den dagen vi ses och tränar lite lydnad ihop. Igår var det däremot skogsträning och vi fick göra en längre sektion med springande figurant och sedan två dolda direkt efter det. Vi har inte börjat med markering utan jobbar än med intresse för figgen samt bära föremål tillbaka. Första skicket funderade Sirap på om inte hon skulle lägga sig och tugga på sin leksak på egen tass, men jag fick in henne med byte, de andra två gick bättre. På sista skicket tappade hon bort sig lite, sen när hon såg figgen blev hon rädd för henne, men övervann det och kunde gå fram. Unghundar.. Vi har ju turen att ha deltagare utan hund (även om det i sin tur innebär stor olycka för personen i sig) så vi blev filmade. 

Som vanligt superbra, för jag tyckte hon var iväg SÅÅÅÅ länge på sista skicket, men hela filmen är ju inte ens fem minuter. Och jag mindes det som att hon inte kom in på det andra skicket heller, men det gjorde hon ju också, bara en liten omväg in. Tur man inte ska vittna i rätten.. 

Rapport från dagens apellspår

Behöver jag ens skriva något? Bästa vesslan!

Jaha, då var dagen kommen och mina mål för dagen var poäng på framförgåendet och sändandet (okej, jag ser nu på protokollet att det står budföring, ska hålla mig till den termen framöver) vilket vi lyckades med - tjohoo! Och ännu bättre, vi hade så otroligt trevligt dagen igenom! 

I går var jag på klubben och kände bara att allt var skit. Nässla var ofokuserad och nosade, jag tappade ALL tävlingslust (inte bara för dagens tävling, utan för all framtid på allt), men jag tänkte att vi är anmälda och hunden gillar ju att gå spår, så det får gå som det går. Samling kl 8, jag drar lottnummer tre och åker iväg med 8 andra jättetrevliga bruksmänniskor (ja, min förra tävling spädde på mina tidigare fördomar, jag erkänner) till spårskogen. Den här gången tänkte jag inte få något avdrag för slarvig start så jag pekade ner i spåret så gick det iväg. Pinnarna kom in, Nässla spårade bra och jag kunde bromsa när jag såg att hon försökte fuska, helt perfekt teamarbete om jag får säga det själv. Domarna plus elev gick bakom oss men det stör ju inte en viltspårhund som är van med sånt. Poängen blev 10 & 9,5 för tveksam start (han kanske inte hade satt på sig sina glasögon ännu) så  efter det kände jag mig laddad för fortsättningen. 

Tillbaka på klubben så började vi med budföringen. Nässla har ju varit tveksam på att springa tillbaka till mig, men tack vare lite träning så gjorde hon DET utan problem. Däremot fick jag ge dubbelkommando när jag skickade henne, men hon var inte helt förberedd på att det skulle komma så det förstår jag. 8 & 8,5 poäng. 

Platsen efter det, inga konstigheter och vi fick en dubbel tia. 

På lydnaden var jag jättenöjd, hon gjorde det bästa hon kan efter de förutsättningarna hon var given och vi fick följande betyg och kommentarer: 

Linförighet: 6,5 & 8 Varierar i pos, något före, vänsterhanden still (whaat?? jag hade ju kopplet i det, ska jag slänga med armen ändå??) tvekar i vänstersväng, seg vändning. 

Framförgående: 6 & 6 Kroppsdirigering med handen, DK, drar i kopplet (Jag valde att visa direkt  med handen för hon har varit lite tveksam, tänkte det var bättre med avdrag än en osäker hund + nolla)

Platsläggande: 8 & 8 Före i transport, ngt sent läggande. Handtecken (snopet, har jag väl aldrig haft för mig?)

Inkallande: 9 & 8,5 Tempo lite dåligt, vill ha bättre. Tappar tempo. 

Apportering: 9 & 8,5 Tveksamt gripande (?) griper snett (Ja DET håller jag åtminstone med om)

Hopp över hinder: 7,5 & 7,5 Slår i, sitter något snett. 

Totalt: 278p, uppflytt och klassvinst! Bästa Nässla, nu ska vi lära oss lägre klass funkar då :D

Vad vi gör på en lördagskväll

Åker till klubben och tränar under uppehållen så klart! Hussen var inte världsbäst på att filma, men man ser ju ändå lite på slutet av vårt just nu otroligt snygga framförgående - whooop whoop!

Sen fick vi jobba lite på sändandet och det har hon verkligen inte lätt för! Från mig springer hon som ett spjut, men från funktionären fattar hon inte att hon får springa. Fick gå tillbaka i träningen och belöna minsta tanke på att lämna och på slutet sprang hon på första försöket. 

Och ja, sen är det allt annat vi ska hinna träna på, framför allt spår, men det hoppas jag hinna i morgon, jag är ju ledig även då :)

Ny satsning på brukset

Ja, ni som hängt här inne ett tag blir väl knappast förvånade när jag kläcker att vi nu ska prova på lite bruks på klubben i samband med vårens tävling här hemma? Varför inte liksom, det är ju 1 km från hemmet och man får ett spår på köpet, dumt att låta bli då! Jag är lite uttråkad av lydnaden för tillfället och det passar bra för oss att göra något annat ett tag. Jag satsar givetvis på ett uppflytt denna gång och inte ett poäng under, men å andra sidan gör det inget om det inte går vägen. Klubben arrangerar bara appelklass och dessutom så tycker jag Nässla är för gammal för att fysiskt utsättas för de lydnadsmoment som ingår i brukset. Plus att det verkar omöjligt att lära henne krypa =P 

Mitt mål kommer vara att få poäng på framförgåendet och sändandet. Nu ska här tränas!

Att göra ett bruksprov - ur en vesslas perspektiv

Min matte har inte låtit mig berätta om min roliga lördag då hon själv haft fullt upp med att ladda ner ett program på datorn för att minska min discodans nästa lördag. Men nu var det tydligen ordnat och då ska ni få höra om hur det var för mig första gången jag gjorde något i en helt ny gren. Grenen heter först-är-det-lattjo-lajban-i-skogen-sen-blir-det-bara-tråkigare-och-tråkigare-för-att-inte-tala-om-alla-tanter-vid-sidan-om-som-bara-satt-stelt-bredvid-och-sög-på-glödande-pinnar. 

Som ni kan höra på namnet så började det asballt. Vi åkte ut till en av våra skoj-skogar där jag ofta letar rätt på busar och där fick jag vänta i en hel oändlighet innan matten äntligen tog ut mig och slängde på mig selen. Jag visste långt innan vad som väntade och försökte mig på ett litet tjut för att hon skulle skynda på men det tog ändå för lång tid. Två gubbar mötte upp oss och pekade på backen - tack och hej sa jag och kände direkt att en riktig buse gått där och började jaga henne. Ganska snart hittade jag hennes pinne hon slarvat bort och jag gav den till matten innan jag jobbade vidare. Sen kände jag att det fanns lite ballade pälsklädda busar lite längre bort så jag försökte mig på att få SÖKA upp dessa istället, men när matten höll emot var det väl lika bra att bara spåra människobusen istället. Hittade en till pinne hon slarvat bort och sen blev det lite struligt när jag skulle svänga för jag ville nog hellre ta rådjursbusen än människobusen (för vi alla vet ju att hon stod ju där nere och väntade på mig). Aja, matten var för jäkla envis så jag jobbade på som hon ville och då kom det som matte önskat så himla mycket - en bevisad viltstörning! Tjohopp - där flög det upp fåglar och gissa om det luktade gott i deras bo! Tydligen var vi inte på jakt efter lunch så jag jobbade vidare och hittade en värsta största pinne och då var vi tydligen klara. Jahopp liksom? Och som jag sa, där stod busen Emma som lagt mitt spår och väntade på mig. Det var två jägargubbar som var lite latare än normalt för de orkade inte ens gå med som gav mig betyg för jobbet och jag fick en 7 och en 8 för att jag inte gick raka vägen där pälsbusarna busat med mig. Och den ena klagade på att matte skickade mig slarvigt, men vi kör lite mer hardcore för man har ju inte normalt lyxen att busen satt upp vimplar där de bestämmer sig för att rymma. 

Sen chillade jag lite med att gräva i gruset och mingla innan vi åkte hem till vår klubb. Då kom min hejarklack storblondinen och tittade när jag visade upp mina lydnadfärdigheter. Först fick vi ligga tre hundar på rad när mattarna gick bort en bit, men eftersom jag såg matten hela tiden så kunde jag ligga blick stilla! Då tyckte gubbarna att jag var värd två tior och det är tydligen bra. 

Eftersom vi bara var två hundar av de sju som kom till start på morgonen som ens klarade av spåren var det snabba ryck på lydnadsbiten för de flesta orkade inte ens vara med då. Så innan jag ens hann tänka över mitt nästa drag var det dags att gå upp igen. Det var ett jäkla massa traskande där vi sa tjabahej till en tant som hör hemma på klubben och sen ställde matte mig och sa att jag skulle springa till henne. Rätt ballt och jag tog i så jag höll på att spricka! Satte mig vid käringen som inte hade vett att ge mig gotte för min eminenta prestation och sen skulle hon ge mig order att springa. Det kunde hon fetglömma att jag skulle gå på så jag satt, stadig som en sten! När hon nästan försökte knuffa bort mig såg jag att matte satte ut sina händer lite så då förstod jag att jag skulle till henne och visst, springa fort till matte är kul! Gubbarna var inte så imponerande över käringens handling av mig så hon sänkte mitt betyg till 5,5 och 6. 

Efter det fick jag vila lite men fort som attan var det snart dags igen. Då visste jag inte riktigt om vi skulle bara gå till nån käring igen eller vad som väntades så jag tog inte de där "Fot" så allvarligt. Passade på att nosa lite och sånt jag inte hann när jag kutade och tydligen var det helt okej för jag fick ju behålla 6,5 från båda gubbarna. 

Nu var det ingen vila mellan utan direkt vidare på momentet spring rakt ut från matte så kommer det snart en godis över huvudet. Problemet var att det kom ingen godis så jag vände mig om och frågade vart fan den var och då fick jag tydligen 0 poäng av båda domarna. Surgubbar. 

Jag är inte den som är den så till nästa moment tänkte jag satsa ordentligt! Först sa käringen som gick runt och mumlade på plan att vi skulle göra en inkallning och då blev både jag och matten förvirrade för det hade ju inte terriern innan oss gjort. Nej, men då ändrade hon sig och vi fick göra läggande under gång. Jag lyssnade inte riktigt på vad de sa innan men tänkte att ligg har jag gjort så mycket så stå borde vara bättre för utdelningen. Rörde mig inte ur fläcken trots att matte kom och hämtade mig, men det imponerade inte på domarna som gav mig 0 poäng igen. 

Sen var det springa fort till matte och bromsa mot hennes ben och det är jag ju alltid ganska bra på så där fick vi 8,5 och 9 för att jag slarvade lite på slutet. 

Sen spring och hämta en träpinne som matte kastar och det är ju inte heller så svårt. 8,5 gav de mig för att jag gjorde ett slarvigt avslut. 

Sista vi gjorde var att hoppa och jag hoppade sen sprang jag jättelångt innan matte ropade sitt åt mig. Kunde inte tro mina öron och frågade om hon verkligen menade det och tydligen gjorde hon det. Men inte så mycket för jag hann knappt sätta mig innan det var dags att hoppa över igen och eftersom jag knappt hann vila så orkade jag inte lyfta upp mina baktassar tillräckligt högt på vägen tillbaka så surdomarna gav mig lite snålt med poäng: 7,5 och 8. 

Sen var det mys och fika medans käringarna i huset bråkade med skrivaren. När de kom ut berättade de att vi kom tvåa så jag fick en gris till min samling och lite gotte. Tydligen får jag vara kvar i klassen för jag behövde 224 poäng totalt och jag fick bara 222,5. Men det gör inget för matte har sagt att vi ändå inte ska starta där, så då kan jag ju hellre vara i den klassen där jag kan tävla på hemmaplan! Jag uppnådde åtminstone mitt personliga mål - att se till att få mat med mig hem!

Å så blev det bruksträning,,

Tvära kast som vanligt, gårdagen vigdes till bruksträning. Åkte till klubben och körde lite framförgående och sedan kedjade jag ihop alla moment, bortsett från budföringen som är lite svår på egen hand. Tycker att framförgåendet tar sig, hon är lite tveksam till att gå ut och kan dra sig ganska mycket åt vänster (hänger nog ihop med krabban) men vi borde kunna ta oss igenom momentet. De andra momenten sitter ju sedan lydnaden och borde inte vara några problem, förutom att hon slår i hindret oftast. 

Efter träningen passade jag på att lägga ett spår på klubben, det var en liten chansning för hon har inte varit så bra (läs katastrofalt) när vi spårat i samband med lydnad, men igår gick det jättebra!! Fokus låg på att ta alla pinnar, vilket hon gjorde. 

2015-05-13

I morse tog vi tidig morgon och åkte och la ett spår till Lystra samtidigt som Zandra la till Nässla. Nu ville jag bara ha fokus på att hitta pinnar igen och pga pin-kodsmissöde så blev det inte markerat några pinnar, men de var 7 stycken och hon tog alla!!

2015-05-14

I morgon blir det ett sista genrep och på lördag smäller det. Det kan verkligen gå hur som helst, jag har ju aldrig ens sett ett bruksprov, men desto roligare! (eller nåt!).

Bruks!

I går var det första passet på riktigt i brukset. Jag och Nässla har ju testat framförgående några gånger hemma på tomten men jag har inte testat fullt avstånd. Budföring har vi bara testat en gång typ så det var också dags att börja lägga ner krut på. 

På morgonen gick jag ett spår med 5 pinnar, de tre första tog hon klockrent och jag kände mig helt lyrisk, men sen tappade hon bort sig vid en korsande stig och missade därför nästa pinne samt slutet (men det var ingen pinne utan en burk som jag la lite dolt för att inte förbipasserande hundar skulle sno den, dumt!). I övrigt var det inga problem med spåret. 

Vi började med att testa om hon ens kunde gå fullt avstånd framför och ja, det gick ju rätt bra att gå framför utan att hon vände sig, det hon fick lite problem med var: 

• Hon ville gärna gå till konen (ni som vet, är det koner på plan?) som vi hade för att mäta avståndet.
• När vi gjort några gånger visste hon exakt när belöningen skulle komma.. måste komma ihåg att alltid byta riktningar.
• När vi gjort några gånger blev hon osäker på att gå ut från mig, så inte för många rep på en gång. 
• Hon är ganska het och jag behöver hålla snabbt tempo även innan jag skickar fram henne, annars ändrar jag efter henne. 

Annars är jag jättenöjd med hur snabbt hon bara lär sig, som hon inte gjort annat. Synd vi inte började med det tidigare, vi skulle verkligen kunnat skina i det här momentet tror jag. 

Sen gick vi vidare till budföringen och den var ju inte sjyst. Körde fullt avstånd, och när jag skulle skicka henne kom jag på att hon bara haft ett pass (förutom 3 meter med husse på tomten) och det var ju max halva avståndet. Dessutom hade vi koner på plan så när jag skickade henne med favoritgodiset i handen trodde hon det var någon konstig variant av rutan och hon sprang från kon till kon.. Nåja, nästa gång visade vi tydligt att Zandra hade hennes gotte och då var hon ju rätt säker på vart hon skulle.. 

Vi kedjade även fot, läggande och apport, men det är ju valpövningar låter Nässla hälsa ;) Hoppa över 7 plankor gick ju också bra, tom bättre än 5! 

Fokus kommer alltså ligga på de två första momenten och spåret. I spåret lägger vi fokus på att ta upp pinnarna och här måste jag försöka få till att någon annan lagt spåret (men vi är ju lediga dagarna innan provet!). Framförgående kan jag lägga in lite på promenader just när det kommer till avståndet och rätt tempo och budföringen ska jag göra minst en gång om dagen med husse (som har ej regn som krav) och Zandra när vi tränar med dem. Då kanske hon får upp ett större sug att springa fort fram till personen förhoppningsvis. Vi gjorde på sista kvällspromenaden med hussen och då fick jag kommendera två gånger till att börja med och första gången hon sprang tillbaka var hon tveksam, men andra skicket kutade hon fort fort fort :) 

Brukskarriären påbörjad

Från och med idag kan ni kalla mig för en sån där brukskäring. För vi har nämligen börjat med det nu, den som har provat flest grenar när den dör vinner ju. 

I morse provade vi på ett nästan riktigt bruksspår. 300 meter, två vinklar och tre föremål och ca 40 min liggtid samt annan spårläggare. Vi hade dock lagt till ett slut med matbelöning, känns bäst så ;-) Zandra gick ett till Nässla i sin skog och jag gick ett till Lystra i vår skog (och Nässla var gaaaanska besviken över att hon inte fick gå det, för hon visste allt!). Jag provade att använda appen Dog-Track när jag la spåret och den var hundra gånger bättre än run-keeper bara i spårläggandet! 

Dels såg jag i realtid hur jag gick och samtigt stod det hur många meter jag gått sedan min förra markering, jag flaggade varje föremål. Då kunde jag se om det var rakt och att jag hade rätt avstånd mellan pinnarna, perfekt! Har man dessutom en tendens till att virra bort sig tror jag den är riktigt bra då vägarna finns med också. Nästa gång jag använder den själv kommer jag att sätta den i en mobilväska jag har på Nässla, så får vi se hur det blir och hur tajt HON går i spåret. Men idag var det bara för att se hur långt spår jag skulle gå till Lystra och det dög den verkligen till. 

Lystra kom över och fick gå sitt först, snabb som en vessla var hon och det kändes skönt att slippa springa i allt snår hållandes i en lina själv.. Sen hämtade vi Nässla och åkte till Zandras spår. Nässla tog det direkt utan några tveksamheter, hamnade lite vid sidan om där det gick en stig, men efter att jag hjälpt henne tillbaka så tuffade hon på och markerade (lyfte upp) samtliga pinnar. Nu hade Zandra gjort lite uppspark kring pinnarna så det var lite till hjälp, nästa gång får hon prova utan. Ena vinkeln var lite strulig, men inget som hon ändå inte kunde lösa. 

När spåren var klara (alldeles för korta låter båda hälsa!) gick vi en sväng och sen blev det lite träning. FS för Lova, budföring för brukstjejerna. Båda hade problem med att lämna den personen de satt vid, mest att de liksom inte trodde att de fick. Nässla hade svårast att komma till mig, det trodde jag inte vi skulle råka ut för, men det är ju bra att man kan få nya överraskningar i livet. Tror att lite mer lek och lattjo lajbans så kommer det lösa sig ganska snart. Då är det bara framförgåendet kvar då! (Och nej, vi kommer inte köra på att "Det behövs inte". Inte min melodi att skippa moment på tävlingar bara för att man kan, det är ju inlärningen som är kul!)