Nosework

Nu när det oväntat kom snö på besök och torsdagens nosework kurs blev inställd så har vi lagt lite eget krut på att träna hemma. I början av kursen tyckte jag inte att det var så kul att träna hemma, gillar inte att behöva dra fram massa kartonger som Nässla härjar med, men nu när vi kommit till att dutta eukalyptus på möbeltassar och gömma så pratar vi! Det har blivit mycket roligare för oss båda och nu har vi tom kommit till den fasen när vi jobbar med markeringarna. Eftersom gömmorna även kan vara på högre nivåer kan jag inte ha kvar vårt normala "ligg" utan jobbar nu med frys. Hon har haft en grund med frys när vi kört sökbana och plattform, men inte under riktigt arbete. Jag varvar lite mellan plattform och rumssök och när vi gör i plattform använder jag omvänt lockande för att få fram snygga markeringar. 

Här är ett klipp från i torsdags när vi tränade i köket. Någon gång fick hussen gömma och den känslan när man ser att hon har rätt är ju fantastisk! Och min egen glädje och inlevelse bjussar jag på 😉

Back to basic i vittringen

Vi har inte varit jätteduktiga på att underhålla något simpelt som vittringen och på den öppna träningen i tisdags på klubben så började det gå troll i vår vittring och jag bestämde mig för att öka på hennes säkerhet genom att gå tillbaka en del istället. Det som händer är att hon fastnat i tanken att det är viktigt att komma in så när hon inte hittar fort nog så tar hon vilken som. Då har jag i min tur stoppat henne och bett henne söka vidare så det slutade med att även när hon tog rätt pinne så stannar hon och tittar på mig, släpper och letar vidare..

Så då tog jag fram en låda med massor pinnar, tog på en och satt bara bredvid och klickade för rätt. Jag vill att hon ska leta länge, vilket hon gör omgång två, men med bibehållet lugn.

När hon kändes säker i VAD hon letade efter gjorde jag en där hon fick komma in och sitta, och ni ser ju..

I vinter ska vi ha den bästa vittringen i stan. Utan tugg dessutom. Gärna med en snygg ingång, för de sitter INTE som de ska nu. 

Midsommardans på torget 2016

Även i år fick vi frågan om vi ville ha hunduppvisning på torget. OM vi ville, det är ju mycket roligare än att tävla, men ändå samma spänning. Det var samma gäng som förra året och även i år var Yvonne Larsson på plats och fotade, så alla bilder är hennes kred, ni hittar hennes sida här. Vi hade ett mycket genomtänkt schema där vi varvade dans med olika momentuppvisningar där någon av oss andra var speaker och kunde förklara vad som hände. Det var en solig fin dag och torget var redan en halvtimma innan start full med publik! 

Vi började med att visa upp specialsök, där Nässla skulle markera en tepåse i en av blomkrukorna. Vi vände oss bort när en tjej i publiken fick komma fram och gömma en - läskigt för oss ju!

Notera våra specialsöksattribut, tepåse och vittringspinne i bakfickan!

Nässla är cool och väntar när jag ställer ut krukorna.

Nässla börjar söka

Hon går förbi rätt utan att nosa, men jag pekar på alla och hon får nosa lite mer noga

Jag ser att hon reagerar och ber henne lägga sig ner

Fin markering!

Ann-Sofie och Eddie dansar till we are all the winners, passande till kvällens fotbollsmatch (där vi inte vann förvisso)

Britt-Marie och Arlo dansade också, trots hettan. 

Vi visade också lite vittringsapporering

Nässla slarvade faktiskt lite, men kunde sen välja rätt

Snygg stil!

Efter att alla haft sina uppvisningar var det dags för vårt snabbt improviserade midsommarnummer. Nässla skulle plocka lite blommor och vi skulle dansa små grodorna kring stången (som jag gjort med ett rallyhinder och lite fina blommor). Det var verkligen ett program som sattes ihop i all hast dagen innan, men det var så kul! Sen blev det långt ifrån som vi tänkt, men det vet ju ingen, knappt ens jag ;-)

Nä, det här har vi nog inte med i planeringen EGENTLIGEN.. 

Nässla i ett nötskal. Fastnar i snurrandet. 

"Sommar sommar sommar"

Plockar lite blommor till stången

På dagen var jag lite bitter över att programmet inte visades upp så bra som det var planerat, men nu har jag smält det och kommit på en bra fortsättning (man tänker mycket när man joggar) som vi kanske ska satsa på till klass 3. Det är väl dags att ta tag i de där certen nu?! Jag har ju gott om tid att fundera över mitt program och lyssna på låten för att höra in alla förändringar (jag sprang lite dagen innan och lyssnade 15 minuter om och om igen på min låt. Inte den bästa tiden, men ibland måste man göra två saker samtidigt ;) ). 

För mycket påverkan

Jag har uppenbarligen för mycket påverkan på Nässla och det märks ju både i spåret och i vittringen. Spårets jobb får komma en annan gång, men just i vittringen har jag provat att gå över till att den är dold, dvs hon ser inte mig när hon är ute och jobbar. Jobbigt för oss båda tror jag! Jag filmade två frekvenser i morse och här är det ena klippet. Man ser hur hon söker stöd hos mig (men får ju inget, jag är ju inte där) och sen måste ta i på egen hand.

Hon är ganska het och det är medvetet då jag har vom som belöning, något av det bästa hon vet. Vill att hon ska kunna koppla på nosen trots att hon är galen och jag är mycket nöjd med hennes jobb här. 

Vittring dag nånting och lite fjärrdirigering

Nu har det inte blivit så mycket film på vår vittring eftersom det inte händer så jättemycket mer än att vi repeterar och befäster. Jag har dock lagt till lite avstånd och det jag behöver jobba på nu är rutinen som det kommer vara på tävling och jag inte lägger ut det själv. Får se lite hur jag gör när vi vänder bort, om vi båda ska göra det eller om hon ska sitta kvar. Tror det sistnämnda kommer att vara svårt för henne så vi får se hur det går när vi provar, jag har förhoppningar om att hon kan det trots att hon inte sitter och tittar på utläggaren. 

Det jag är nöjd med är att trots hög fart ut så stannar hon direkt och jobbar (i detta filmklipp har hon inte hög fart ut, tog ju någon gång innan jag kom på att jag skulle filma också). Jag är också nöjd med hennes fart in! Tuggande kan komma när hon inte hetsspringer, så jag hoppas det blir bättre med rutin och kunskap även om jag vet att hon har en tendens att tugga mindre apporter, så jag vet inte hur det ska gå med detta.. Förhoppningsvis får hon den bara i cigarrgrepp, då tuggar hon inte ;-) 

Har också tagit tag i fjärren. Har bestämt mig för att fokusera på att hon ska göra skiftena nu på avstånd snarare än låst hit och dit, för har man inget självförtroende hos henne att ta av så känns det som jag bara kommer förstöra momentet. Jag har provat planka på framtassarna, men det blir fel  när hon sätter sig och jag tycker inte det känns schyst att ändra om hennes fysiska rörelsemönster (som jag antar är bekväm för henne). Jag vet att hon kan göra låsta skiften om jag har belöning bakom henne, så jag tar det sen, primärt vill jag att hon alltid GÖR skiften, stilla eller ej. Jag har dock en liten taktik trots allt, jag låter henne göra skiftena i hallen, där vi har en stor tröskel framför, så det finns ändå en gräns hur långt framåt hon kan ta sig!

Tack vare den långa hallen kan vi få till distansen mellan oss, toppen!

Försöker komma ihåg att lägga in en och annan gruppmomentträning, men det kunde ju vart lite oftare. Rutan däremot, den är verkligen försummad, jag har inte mycket till övers för att gå ut och träna i det här vädret.. Men snart så!

Vittringen dag 4

Här går det undan! (På vissa moment, fråga mig inte om rutan.. ) Det är ju så lätt att träna ett moment som hunden tycker är kul, som kräver ett par sekunder och görs inomhus (till skillnad mot rutan..) 

Idag ville jag få in apporteringen i vittringen. Började med en repetition från gårdagen för att se om hon minns vad hon ska leta efter. Hon visade tydligt det så då gick jag över till att lägga bara rätt pinne längre bort och när hon "hittade" den sa jag åt henne att ta den. Hon var mycket förvirrad över en sån sak, men jag repeterade ett par gånger innan jag sedan la in en till pinne så hon var tvungen att välja. Någon gång blev det fel och hon tog den andra pinnen men då gjorde vi bara om eftersom jag tror att det är apporteringen som förvirrar snarare än nosningen och då vågar jag låta henne göra fel. Hon är ändå så pass säker i både apportera (i vanliga fall) och nosa så då kände jag att jag inte gör henne osäker bara för att det blir fel någon gång. 

Ganska snart kunde jag lägga till alla pinnar och hon har fortfarande huvudtanken att nosa, så när hon hittat och markerat sa jag "Braaaaa-ta den!" och så väntade jag ut det några gånger och så blev det till slut så här: 

Jag är helt imponerad över henne, från gårdagens film så har vi ändå bara gjort ett par pass! Det som glädjer mig när jag ser den här filmen är: 

Hon letar vidare fast hon inte hittar den tidigt

Hon letar inte vidare när hon hittar den tidigt

Lite osäker är hon sista gången när hon tar upp den då jag inte direkt bekräftar att det är rätt (hon vill mer ha bekräftelse på att hon får lyfta den än att hon hittat rätt skulle jag tro) men den säkerheten kommer snart!

Snart blir det mer nos - då i spårskogen!!

Steg tre i vittringen

Morgonens pass i vittringen började med plattformen, Nässla tog lukten direkt så snart gick jag över till att ha pinnarna på golvet. Direkt fick jag fram ett beteende från specialsöket nämligen liggmarkering. Dessutom försöker hon fuska genom att slippa nosa och bara markera men det ska hon INTE komma igenom med denna gång! Så här såg det ut i morse: 

Vi har ju liiiiite att jobba med vad gäller stadgan, men hon verkar åtminstone säker i vad hon letar efter och det är ju mycket positivt! Just nu får jag sätta henne ganska långt bort för att hon inte ska härja vilt bland pinnarna när jag förbereder mig, men det är bra eftersom det gör att vi redan börjar få in avståndet att springa fram innan hon ska nosa. Nässla tycker det här är skitkul och jag är nog beredd att hålla med! (Även om jag får svettas en hel del under vår träning för att hålla henne borta, men vad kan man begära från en sexårig flat liksom??)

Vittring dag 2

Nämen vilken perfekt aktivitet att ägna sig åt när bilen står och värms upp på morgonen! Idag fortsatte vi med specialsöket. Började med att fortsätta där vi slutade igår, sen ville jag gå framåt genom att jag la de små tandpetarna på golvet där plattformen stått. Då trodde Nässla att hon skulle lägga sig ner och såg nog inte ens pinnarna så det blev inte mycket gjort då.. Tänkte om och gick ut och hämtade några riktiga vittringspinnar som legat i bilen några dagar. Stoppade i dem i plattformen och efter någon repetition såg det ut så här: 

Duktig tös det där!

Inlärning av vittring - start

Äh, jag kan inte vänta längre! Påbörjade inlärningen av vittringen idag (det med, lediga dagar är inte något jag tar med ro) och till min hjälp tänkte jag använda mina specialsöksfärdigheter (eller rättare sagt: Nässlas färdigheter). 

Jag använder min lilla plattform och började med att ha en burk innehållande en tandpetare som jag hållit i. (Jag orkar inte såga bitar idag och tänker att det är ju trä med min vittring hon ska hitta så därför går det bra med tandpetare. Lite mindre än vad hon ska kunna men det innebär också att det kommer bli plättlätt när det sitter vittring på stora pinnar) Vi kör en omgång med detta bara för att presentera lukten för henne och det är inga problem. 

Går över till att lägga in pinnar utan min vittring på dem. Här är det inte helt lätt för Nässla för att jag tar ju i alla burkar (för det måste finnas någon rim och reson i hur mycket handskar och trams jag kan hålla på med) så min vittring finns i alla burkar, träpinnar finns i alla burkar, men en burk har då alltså en (mycket liten) pinne med min vittring. Jag tycker det är okej att göra så, då lär hon sig svårt, men man ska ha det i medvetandet när man gör det svårare för hunden. 

Här är en liten film från dagens start och jag har gott mod inför fortsättningen. Trots att det är svårt för henne tycks hon ha bra förståelse för vad hon ska göra. Jag tar i alla burkar i samband med att jag flyttar rätt burk, så det inte bara är den burken som har färsk vittring av mig. Perfekt moment att lära in så här i vinter!

Semester 3.0 (eller när jag blir blåst av min hund)

Äntligen dags! Den sista delen av min semester spenderades i Hällefors på Hundcampus där vi mötte upp Susann och Täppas för en veckas aktiv semester. 

Varje morgon börjades med en timmas teori, all teori vi fick vilket är alldeles lagom tycker jag

Vi hade att göra från morgon till kväll, de två första dagarna var lite sega då det var mycket annat än nosövningar vi fick göra, som proaktiv miljöträning, sådant som vi absolut inte har behov av (men gruppen är ju väldigt olika så alla har ju olika behov). Vi var nio deltagare som delades upp i två grupper, vi var fyra i vår grupp där alla förare åtminstone hade erfarenhet av specialsök. Schemat nedan visar upp en dags aktiviteter och det vi gjort kan sammanfattas med plattformsträning (och matten var väl kanske inte riktigt lika bra som när hon slutade för några år sedan, man kan inte vila sig i form..), läcksök, spår, minisök och sökbana. Sen lite annat omkring då, som inte hade med nosen att göra. 

Det som var roligt med minisöket var att jag inte alls fick till det/gillade det när vi tränade på det under vår utbildningstid, men nu lyckades jag ändra på båda sakerna! Och det är ingen tvekan om att det kommer att hjälpa oss i spårarbetet. 

Vi hade tur med vädret hela veckan och det var soligt blandat med lite moln och halvkyligt vissa dagar. Inte för att sol är optimalt i hundträningssammanhang, men förra gången jag var på aktiv semester hade vi spöregn och det är inte så kul heller. 

Vårt boende, så perfekt hundboende man bara kan få i såna här sammanhang! Ensamma, eget fräscht badrum och eget kök. 

Att komma igång med träningen på plattformen var inte givet enkelt. Först ville Nässla inte hoppa upp, sen när hon var där hoppade hon ner när hon fått ett klick. Ingen av oss kunde återuppta träningen där vi var sist (oväntat, jag vet) och det här med att sniffa YL kändes katastrofalt. Döm om min förvåning när Lennart säger att de vill låta oss köra ett nytt ämne, Wollastonit, som är en mineral. Enligt geologer ska denna mineral ha för tunga molekyler för att lukta något, men då det är svårt att hitta har de kommit överens om att låta hundar prova sniffa upp det. Då den luktar mindre än annat så fick vi göra om plattformen lite för att lättare få upp molekylerna och jag hade inte stort hopp på lilla vesslan - men skäms matte! Hon hittade det! Om och om igen. Det vill säga när hon luktade, något hon uppenbarligen försöker smita undan mycket. Till slut fick mineralen ligga som i vilken burk som helst och det var inga problem för henne. 

Nässla väntar på sin tur..

..under tiden som Täppas jobbar

"mäh släpp in mig nu!"

Förutom att leta stenar så ägnades en stor del av tiden åt att spåra, på olika sätt och med olika metoder. Ett var att göra det på en crossbana i sand för att kunna se exakt var hunden har sin nos i förhållandet till fotspåret, samt att kunna kontrollera hur hunden agerar vid alla korsande spår. 

Inga snitslar används på Hundcampus. Oftast åtminstone. 

Vårt allra första spår, som var i skogen, var ångvältsaktigt (hoppas Susann skickar över någon bild så ni får se oss i action) och jobbigt. Tyckte mest hon sprang på, dock med nosen i backen. Det andra var på motorcrossbanan och det första i den terrängen gick okej, det andra spårade hon inte alls och jag bröt. Lennart trodde det hade gått björn i närheten, men jag tyckte hon var mest som vanligt.. Inför nästa spår i skogen ägnade vi lite mer tid åt minisök, vilket jag tror är helt rätt väg att gå för oss! Det spåret var underbart, i Nässelspårandes mått mätt. 

Täppas gör ett minisök, tror det var hans favorit denna vecka

Nässlas tur, och återigen får jag kvitton på hur mycket hon fuskar! Men här får jag verkligen koll på det. 

Det man gör i minisöket är att man lägger ut en liten läderbit, stor som en nagel ungefär, i sanden (i olika djup) och låter hunden peka ut, för att visa att nosen är på och många andra anledningar. Jag tog sedan med samma läderbitar ut i spårskogen, gjorde en startruta där hon måste markera läderbiten innan hon går iväg och sen finns det några bitar utlagda längs med spåret. I sista markerade hon alla. Väldigt imponerande med tanke på att de är så små! Dessa spår har inga slut, utan precis som med annan träning där hunden använder nosen så bryter vi bara och tackar hunden för ett bra jobb. Tror helt klart det är rätt metod för Nässlas fortsatta spår, då hon bara har bråttom framåt. Jag har klurat, tänkt och kommit till insikt med en hel del under veckan som jag ska använda mig av i mitt fortsatta spårarbete! Vilken tur att rallysäsongen är klar för vår del, nu ska tid läggas på det här. 

Nässla på sökbanan

Efter att Nässla markerat mineralen bra på plattform fick hon prova att peka ut den även på sökbanan. Eftersom ämnet är svårt började jag med en presentation och sen fick hon markera själv. Andra varvet vet jag inte om hon markerade eller bara läste av mig, men tredje gången så visade hon med hela kroppen själv att hon hade hittat rätt! Skitkul! Sen försökte hon lura till sig fler på köpet.. Fusket bara ökade (eller min insikt om att hon gjorde det).  

Nässla tillsammans med två andra hundar i gruppen, Lucy och Solle. Täppas var den fjärde medlemmen men var nog i samband med fototagningen ute och letade gasläckor. 

Att få leta gasläcka var ett moment som vi verkligen hade sett fram emot, tyvärr var Björn (ordinarie instruktör i ämnet) hemma pga familjeskäl. Nässla fick en påminnelse men sen jobbade hon på som hon inte gjort annat. Instruktören tyckte det vore slöseri på duktig hund att inte köpa hem en tub och träna vidare. Om det vore så lätt, finns en liten retfull aspekt i det hela som kallas tid.. 

Efter de långa dagarna åkte vi hem till lägenheten förutom sista kvällen då vi åkte upp på en utkiksplats och käkade middag. Ljuvlig utsikt! Förr om åren var hundar välkomna in här, men det verkar inte vara så längre. Men det fanns gott om skugga på parkeringen och hundarna mådde inte dåligt av att vila lite efter de tuffa dagarna. 

Som vanligt gör bilder inte miljön rättvis

Nu ska Nässla få vila upp sig efter veckan (och jag ska börja jobba) men nu känner jag att jag har många nya idéer och uppslag för vårt fortsatta nosarbete. Insåg att jag bara bor 1,5h från campus och lite sugen blir jag allt på att haka på något projekt. Men vi får se. Något som däremot ska bli av är att jag och Susann ska hyra in Tobias Gustavsson till privat träningsdag för att lära oss ännu mer, så är du sugen att haka på så hör av dig, kanske vi har plats för dig. 

Spårkurs

I vår kommer jag äntligen att hålla en spårkurs igen! Det är hos Eskilstuna Hundcenter under 4 lördagar (varannan vecka) och fokus kommer att vara personspår, markeringar och id-spår (att välja rätt mellan olika personers spår). 

Det är en relativt enkel aktivering som ändå kräver fokus och koncentration hos hunden vilket i sin tur ger en mycket nöjd hund. 

Mea och Harry går ett spår

Under varje pass läggs spår och i de naturliga pauserna har vi teori så det blir en bra blandning. 

Startar 20 april 10:00-12:00 och kostar 850kr. 4-6 delgtagare, alla raser och åldrar välkomna! 

För mer info och anmälan kan du maila mig direkt eller surfa in till Eskilstuna Hundcenter. Välkommen!

Kanelsök

Så, nu är det dags att avslöja hemlighetsmakeriet som varit angående specialsöket vi hållt på med. I en nyutkommen bok av Tobias Gustavsson, Lars Fält, Jens Karlsson och Jessica Åberg har de lämnat en utmaning i slutet av boken där man kan vinna pengar och ära på en hemsida. Äran blev vi (jag, Nässla, Susann och Täppas) väldigt sugna på så vi tränade upp våra hundar intensivt inför uppgiften, att hitta en burk med en påse kanel som låg någonstans 100 meter runt en sjö i Lindesberg. När vi väl hittat

1. rätt väg att svänga in på
2. rätt vattendrag att åka över
3. rätt ställe att parkera på
4. rätt ställe i skogen (och ja, vi snitslade vår väg in, annars vet vi inte vart vi hade kommit ut..)

så var vi givetvis tvugna att börja med en fika eftersom jag lärt mig av mina misstag ;)

Sjön var dock enorm (ur synpunkten att vi skulle söka igenom 100 meter runt den) och vi tappade modet rätt snart. Vi började dock med att dela upp i två "små" (allting är relativt) rutor. 100 meter in och drygt 20 meter brett var. Hundarna fick ta varsin smeller och off we go! Efter 10 meter började jag känna modet falla ännu mer och när vi gått ut 100 meter för att vända kändes det helt enkelt hopplöst. Vi irrade omkring lite i våran ruta men gick svettiga tillbaka till fikaplatsen och väntade in de andra. Skogen var på sina håll omöjlig att ta sig igenom, som en vägg, på andra ställen var det guppigt, stenigt och snårigt och svåråtkomligt ur den synpunkten. Att skicka hunden på ett fritt sök skulle varit ett alternativ om det vore öppet, men av rädsla för vilka djur som gömmer sig i skogen var det lina på. (Inte långt därifrån ligger Grimsö forskningsstation där de forskar om olika typer vilt typ varg och lo, vi åkte även förbi några fällor så tanken på att skicka in skogen där vi inte såg något gick helt enkelt fetbort).

Det här lilla öppna man ser framför sjön är allt öppna som fanns. 10 meter från vattenkanten var en vägg. Vi valde att ta en liten promenad en bit längs vattenkanten, kanske vi skulle ha tur.. (för om man inte ska ha tur med att hitta kanelen så måste man nog ta 4 veckors semester, ställa upp ett tält, ha 30 spaniels utbildade inom specialsök och ha en himla massa tålamod).

Nässla är nöjd med att det fanns vatten så hon flög upp och ner och roade sig så snarare än leta kanel..

Förutom det faktum att sjön var enorm så fanns det dessutom två kanaler in och ut ur vattnet som vi inte kunde ta oss över. Alltså skulle vi om vi rent teoretiskt tagit oss igenom alla hundra meter omkring behövt gå tillbaka till bilen och åka runt sjön för att göra likadant på andra sidan. Alternativt släpa på en kanot..

Ibland kan även Täppas flyga fram.

Svamp (fusktryffel) hittar Nässla iallafall överallt.

Täppas har hittat något och vi blir genast nyfikna, tills vi konstaterar att de kan ju knappast grävt ner en burk i en sten :/

Här är den lite "glesare" delen av skogen där vi åtminstone kunde ta oss fram.

Jojo, de letar verkligen kanel, absolut ;) På tal om dessa två individer i linor.. Täppas är typen som säger att han behöver sitt spejs och att man ska vara still och lugn genom att muttra. Nässla är den som reagerar på mutter genom att få flattefnatt. Ni kan ju tänka er vilken dålig kombo det är, speciellt när de trasslar ihop sig i linorna, Täppas blir ännu grinigare och Nässla försöker blidka honom genom att bli ännu spralligare!

Tur att vi gillar att promenera i naturen, det var ju iallafall trevligt :)

För den som vet, vad är det här för bajs som ser ut som lite större marsvinskluttar? Blir ju lite nervös på vad vi kunde stött på där ute i skogen.

 

Nu blir det lång vila för Nässla och mig. Föresten, det sista inlägget var tillbaka i morse, dock med etiketterna helt felaktigt. Aja, man får väl vara glad för det lilla..

Specialsök dag 4

Jag har jobbat igår kväll/natt så det har mest blivit vila under dagen, men jag tog mig iallafall ut och gjorde ett litet ytsök. Det enda vi har gjort sen gårdagens filmpass är att hon fick ta en smeller två gånger innan vi gick söket (en smeller är att hon blir klickad för att lukta på rätt lukt i min hand). Med tanke på att det första gången ute på väldigt länge tycker jag att det går jättebra, betydligt lättare än inomhus med "bowlingkrukor". Hon drar iväg lite slarvigt men efter det ser man att hon skärper till sig och jobbar bra, på sista fläcken (det är tre) ser man hur hon verkligen reagerar. Duktig tös!

Jag gjorde så att jag hällde ut några små kryddkorn direkt på backen, nästa steg när jag ska ta det till skogen tänkte jag att jag ska ha det i samma glasflaskor som jag använder i plattformen, först utan lock och sedan övergå till att ta med lock. Jag kommer även att ha några tomma burkar med som vi kommer ignorera, jag vill ju inte lära henne att gå på min/hemmets doft.

Hur själva upplägget ska göras har jag dock inte bestämt mig, om jag ska göra en lite mindre ruta som jag vallar av och sedan får hon gå eller om jag bara ska lägga ut dem och så går vi ändå.. Jag får se, om något specialsökssnille har en idé så tas den tacksamt emot :)

Specialsök dag 3

Idag fortsatte vi med kryddan. Började med plattformen och gick över på sökbanan på golvet. Sökbanan är gjorda av små krukor och det blir mest bowling av det hela, suck. På Hundcampus gick sökbanan bäst för Nässla men aldrig fick vi till det bra hemma och jag kom på det rätt fort när vi började träna nu.. Så jag kommer inte göra det så mycket, utan kommer försöka komma ut så fort som möjligt istället då jag anser det viktigare att hon kan jobba utomhus i den miljön vi ska jobba skarpt sen. Här kommer en liten film från morgonen:

Specialsök på ny doft, dag 1-2

Igår började jag klicka in den nya kryddan som vi ska jobba med ett tag framöver. Nässla tyckte det var väldigt skoj att den där lilla "plattformen" kom fram igen och jag är nog beredd att hålla med henne :)

Jag började med att se till att få många belöningar fort på doften samt att belöningen placerades vid doften för extra betingning. Det kanske verkar dumt att inte flytta burkarna mellan varje sniff men hon verkade faktiskt inte förstå att de inte flyttades för hon provade alla burkar mellan varje omgång ändå. Men efter en natts vila och några repetitioner började jag flytta burkarna mellan sniffen, inte på ett lika optimalt sätt som på Hundcampus, men man tager vad man haver. Här kommer en liten film med ett av de första passen och det sista som blev idag.

För er som är nyfikna på hur Nässlas ben mår så lade jag om bandaget igår och såret såg verkligen jättefint ut. Hon brydde sig inte heller när vi var där och petade vid omläggningen så jag tror inte hon lider nämnvärt av det heller. Skönt! 

Avslutning på Hundcampus

I helgen var det kursavslut på den ettåriga Specialsökutbildningen som jag och Nässla har gått på Hundcampus.

Så nu räknas jag som veteran om jag åker dit och tränar, vilket jag givetvis ska göra någon dag, när jag vet vad vi ska göra :) De påbörjar ju snart sitt cancerprojekt vilket skulle vara intressant att vara med på, men vi får se, det är ju så mycket som man vill göra men desto mer som måste göras.

I helgen så har vi tränat på plattform, sökbana och gjort rumssök. Det roligaste var nog ändå att göra läcksök, vilket är att hon ska följa molekyler till källan, och denna gång på filmen kommer läckan från under marken, ca 5 cm. Man kan se hur hon går upp och följer den lilla häcken vilket troligtvis bildat som en liten vägg där molekylerna har "fastnat" för att sedan leta sig fram till källan. Duktig liten soppa :)

Ytsök

Idag provade vi på lite ytsök. Det vi gör är en fortsättning på sökbanan inne, där hon nu ska röra sig sakta framåt samtidigt som hon luktar av för att se om hon hittar något Yellow Label Te på vägen som jag har hällt ut. På denna film har jag haft ut det på 3 ställen.

Detta är precis i början av våran träning ute, vi har gjort det vid 2 tillfällen på hundcampus och ett par gånger hemma tidigare.

På knäna

Fick en bild från helgen på campus med mig och Nässla. Det är lite svårt att se vad vi gör..

Nässla har hittat Yellow Label på gräset och jag belönar henne.

Vi tackar Rolf för bilden!

Hundcampus hela helgen

I helgen var det återigen dags för en helg på hundcampus, och denna helg hade vi även äran att få ha Seved Andersson som gästlärare :) Han har bland annat en briard som är en liksökshund, och så har han varit med och startat upp eftersöksakademin.


I vilket fall så var det roligt med en ny lärare, som kom med nya tankar i träningen. På lördagen så var Nässla klockren i sökbanan, vi började lägga in markering och allt gick som smort. Taggad till 1000 så gick vi ner i labbet på söndagen och fick ett ordentligt antiklimax. Hon nosade inte, markerade där det passade henne och allmänt tramsade runt på banan. Både Kajsa (lärare), Seved och jag var rätt förvånade och kliade oss i skallen.

Sen var det dags att flytta ut söket och då helt plötsligt tyckte Nässla att det var dags att jobba igen. Först var det nergrävda burkar med dofter, hon hittade och markerade med lite hjälp. Inga problem alls.
Sen var det dags för sprayade dofter, hon hittade och spontanmarkerade själv!! Duktig tjej! Så summan av det hela var att det var nog för enkelt och trist inomhus, ute var en ny utmaning och då kunde man börja jobba igen :-)

Som vanligt så har jag inte tagit några bilder eller filmer från helgen. Fortfarande för svårt att hålla reda på mig själv och hund samtidigt som jag tar instruktioner, men jag ska göra samma sak hemma, då ska jag filma så det kommer!

Doftminnesoptimering

Vilket ord va? Doftminnesoptimering.. I vilket fall, efter en vecka på hundcampus så är vi taggade för att prova på hur långt vi kan gå med Nässlas nos.

Lite förenklat så är det så här det går till: Vi kokar upp en liter vatten, som sedan får ha en tepåse i under i minut samtidigt som den pimplas 20 ggr. Detta vatten räknas sedan som 100%.

Jag tar sedan ett mått av detta, blandar med ett mått vatten och får 50%, upprepar men tar vätska från den 50% blandningen och får därmed en blandning på 25%, jag halverar det alltså hela tiden. Detta gör jag först i 12 flaskor, tänker att vid flaska nr 8-9 kommer det att bli svårt för henne.. För att förstå hur lite det är i flaska nummer 12 så är det 0.05% av 1 liter te med en påse.

I vilket fall, laddade så satte vi igång våran träning, och här är ett litet filmklipp från det:

När filmen laddades upp så provade jag ytterligare några nivåer eftersom det tar sån tid med youtube. Diskade rent nya flaskor och började på nytt där vi var sist. Sista flaskan som hon tog, men som ändå var lite svår för henne var flaska nummer 21, och om jag inte är helt ute och cyklar i min matematik så hamnar vi på 0.00009% i den flaskan. Och hon känner lukten av te!! Är det inte fantastiskt så säg!