onsdag 30 november 2011

Linjetag, stopp och dirigering

För att inte bara slösa bort dagarna med skolarbete passade jag idag på att ta ut Nässelsoppan till våran fotbollsplan för lite genomtänkt träning av grundfärdigheter i dirigering. Hade med mig två bollar, två dummysar och bollkastare. Droppade dummysar varteftersom vi gick på plan, utan att hon såg när jag gjorde det, gick vidare, vände om och skickade. Ibland blåste jag stopp på vägen, belönade det med bollkastare och sedan skickade jag henne åt samma håll utan att stanna (kan vara svårt nog det, men det gäller att inte skapa mönster). Gick lite hur som på planen också så hon inte lär sig springa längs med sidorna bara. Ibland satte jag henne också och gick vidare så hon satt mellan mig och en dummy (som hon fortfarande inte såg läggas) och sen från andra delen av fotbollsplanen skickade jag henne ut. Så det blev en hel del "ut" "stanna" och några dirigeringar åt sidan (hon ska ju inte tro att varje gång jag sätter upp handen ska hon vända sig om).

"Hur 17 gjorde matten för att bollen skulle flyga iväg så där kult?!"
 Precis i början fick jag ju det problemet jag sett nu några gånger, nämligen att hon stannar på signal men när inget nytt kommando kommer inom 0,5 sekunder så tar hon egna beslut. Jag nötte lite på det och till slut blev det en stadgeövning med just bollkastaren, att det krävde full stillhet tills den sköts iväg. Tror poletten trillade ner för idag iallafall.

Aslutade med en liten skogspromenad där jag kastade en del dubbelmarkeringar med bollkastaren för att se hur hon egentligen gör vid dubbelmarkeringar. Tyvärr blev jag inte klokare, ibland tar hon den som kastades först, ibland den som kastades sist. Försöker lära mig vad som passar bäst för henne, men här har jag fortfarande en nöt att knäcka känner jag. Ibland kan hon vara helt fokuserad på den ena och när jag skickar henne vänder hon om och tar den andra ändå, känns inte som att hon riktigt är samlad då. Kanske bara träna vidare och låta träning skapa erfarenhet? Eller vad tror ni?
"Va?! Har du kastat klart? Ska vi HEM? Jag tror jag dör lite."

tisdag 29 november 2011

Dagens sanning

"Good dogs fetch us good friends"

Ja, nu kanske inte Nässla alltid varit en så "good dog" ;-) men hon har ändå gett mig flera goda vänner och trevliga bekanta. Mestadelen av min lediga tid spenderas nog med mina hundägande vänner och ärligt talat känns det så bra, otroligt vad ett bemensamt intresse kan skapa!

måndag 28 november 2011

Glad advent på er!

Trots att snön saknas skickar vi ut en adventshälsning till våra nära och kära här ute i cyberrymden.
Foto: Moa Waern

söndag 27 november 2011

Sjuk är hon inte!

Ja, det är väl dagens enda guldkorn från träningen, vi blev alla lite oroliga för Nässla efter passet hos Bitte och tänkte att hon kanske är sjuk? Idag bevisade hon att det är hon icke! Började med att studsa iväg varpå jag blev arg vilket ledde till att resten av passet gick åt skogen rätt och slätt. När jag väl hade tappat humöret ville hon inte vara vid min sida eller komma tillbaka när hon lämnade sidan vilket inte blev en positiv spiral om man säger så.. Å Jens då stackarn.. jag sa innan vi åkte att det som skedde hos Bitte inte ska ligga till grund för någon anmälan till jaktprov (för deras del, det gick ju så himla bra) och att en gång är ingen gång. Well, så här i efterhand var väl det lite överflödig information, jag tror han förstod det ändå ;-)

Jag blev så besviken på mig själv (varför lär man sig aldrig??) och bestämde mig för att bara träna grundfärdigheter ett tag och eftersom jag har skolarbete varje dag i veckan så hade jag redan innan bestämt mig för att jag inte har möjlighet att åka till Jens under veckan. Kanske lika så bra, så kan vi istället träna lite grund för oss själva några dagar. Jag som hatar att ha den här känslan efter ett pass stannade på våran fotbollsplan och gjorde några övningar när vi kom hem, vilket gick betydligt bättre. Dessutom gjorde jag dessa med dummysa och hon jobbade ändå vilket också tar bort min teori om att hon inte jobbar för det längre efter vi börjat med vilt. Tror helt enkelt efter lite övervägande med Jens att hon inte klarade av miljön där hos Bitte i torsdags. Det blev som på WT vi var på i höstas där de två första stationerna inte funkade för det blivit kortslutning i skallen. Kanske var det likadant? Hon var ju taggad till tusen (tycker det är så ballt när Bittes hundar jobbar) och kunde inte hantera det. Vi får forska vidare helt enkelt.

I vilket fall, nu blir det en lugn vecka med träning på stoppsignal på långt håll och funderingar över hur jag ska göra med "ut" signalen. Är lite fundersam över vilket handtecken jag ska ha, om jag ska ha handtecken på stanna (eftersom hon lätt förväxlar de två), om det finns vettig visselsignal att ha till ut (och höger/vänster) och om hon måste vara stilla tills kommandot kommer eller om hon får starta direkt. Om jag inte har bestämt mig för hur jag vill göra kan jag inte kräva att hon ska förstå det iallafall. Några tips? Hur gör ni med dirigeringssignalerna?

Kursdag

Jag har anmält mig och Nässla på en dagskurs den 7 januari. Det är inriktat på enbart fotgående och passivitet och instruktörerna går ut med att de tränar med positiva metoder vilket passar oss bra eftersom jag sagt att jag inte ska gå jaktkurs för någon som inte går ut med sånt i förväg. Dessutom är det få deltagare och stort fokus på individuell coaching vilket känns bra, gillar inte att hamna på en kurs med massor av stressade hundar eftersom det smittar lätt. Vi får se vad man tycker efteråt, en månad kvar :)

Idag blir det en liten sväng till Ågesta, för träning med Maria och Jens. Hoppas det slutar regna (och börjar snöa!).

lördag 26 november 2011

Äntligen rätt

Gårdagens pass var ovanligt lyckat för våran del! Så skönt! Vi hade lyxen att få träna inomhus i HundArenan vilket var en extrem störning för många hundar. Nässla däremot var ovanligt fokuserad istället. Eftersom vi bara hade hallen en timma så gällde det att planera sina drag och jag valde att först gå banan lös (då var det inte så många där inne), på nästa runda la jag en leksak (från hallen, inte våran egen för att lära henne just det) en bit ifrån banan men ändå så hon såg den. Den tredje gången la jag leksaken mer i banan men gick bara 2/3 av banan.

Första omgången blev det lite smått kaos mitt i banan, Mea kom in med sina två hundar och Ann gick ut för att släppa in två som åkt långväga för tiden efter oss som behövde låna toaletten, vilket gjorde att de flesta hundar gick igång. Fick givetvis stanna i banan och gå tillbaka en bit (även om jag tror Nässla hade klarat det, var mest jag som blev stressad) och jag valde att ha rikligt med belöningar efter det för att inte riskera något..

Andra omgången gick bättre störningsmässigt och hon verkade inte fixerad av leksaken. Däremot när vi gör sitt-sitt framför-osv så får hon svårt att sansa sig och gör gärna vågen för att direkt springa runt mig. Jag tror det beror på leksaken, för det är då såna beteenden dyker upp, men jag måste träna enskilt på det. Kan ju inte ha en hund som anfaller mig av vågen på banan.

Sista omgången gick bra också vad jag minns, hon lät bli leksaken och kunde utföra momenten bra.

Det jag har börjat göra är att när jag knäpper henne lös blir det ingen lattjolajbanbelöning förrän kopplet är på igen, så tanken är att belöingen ska bli knäppet av kopplet, just för att hålla förväntningarna nere. Vi får se om det är en hållbar plan. I övrigt var det inte det enklaste att springa genom tysk-svängen. Ser fram emot att få designa nästa bana ;)

torsdag 24 november 2011

Morgondagens rallybana

Här kommer en liten förhandsvisning på morgondagens rallybana. Jag hoppas de blir nöjda, verkar så där lagom svår med att springa vid skylten "skicka över hinder". Tur vi ska vara inomhus och det är ett riktigt trähinder känner jag ;)

Analysera mera!

Nu vet jag inte vad sjuttsingen som hände på dagens "pass". Vi var hos uppfödaren och mest tog en promenad men på slutet la vi även ut lite dummysar för några dirigeringar. Nässla som alltid är taggad fick börja och sprang inte så fort som hon brukar men då tänkte jag att det beror på underlaget, det var svår terräng att ta sig fram på. Sen fick några andra hundar köra innan vi skickade igen då Nässla gick istället för fullt ös medvetslös! Hon satte sig dock fint på en stoppsignal så jag tänkte att jag belönar den istället och kastade en kaninboll, som hon inte hittade förrän typ fem minuters dirigerande.. Det verkade verkligen vara helt tomt uppe i skallen. Provade senare från ett annat håll och visst var det lite mer fart men mer gång än galopp, sen vände hon och bara kom hela vägen in, där jag valde att bryta. Hon var inte sig själv någonstans så det fanns ingen anledning att traggla.

Nu är ju frågan varför hon var sån. Hon är aldrig trött när det kommer till jobb, lattjat så här mycket innan jobb har ju aldrig varit ett problem tidigare. Det jag kan komma på är att dummysar är så där lagom intressant nu efter vi tränat några veckor med vilt.. Däremot var hon skittaggad (eller snarare pipig) på att Bitte och de bruna hundarna var med, det är ju asballt. Men jobba själv? Not so cool. Lösning någon?

Annat att tänka på till nästa gång:
  • Bara för att solen skiner och det står +9C på tempen betyder det inte att det är varmt ute! Vinter är vinter även om det deprimerande nog inte finns snö.
  • Se till att aldrig hamna i par med uppfödaren på ett jaktprov, det skulle aldrig gå ;)

Och sen, dagens guldkorn som inte bestod i något min hund gjorde måste ändå bli hur duktig syster Thisbe var på dirigeringen! Har aldrig sett henne vara så lyhörd på husse tidigare. Klart bäst i klassen!

onsdag 23 november 2011

Stress i träningen?

Läste på ett forum om stress i träning när man sysslar med shaping vilket fick mig att fundera lite över våran egen situation. Ska försöka få ner mina (högst ovetenskapliga, bara baserat på vad jag ser med min egen hund) tankar angående ämnet som känns helt enorm när man väl börjar rota i det. För att få någon som helst struktur i det kommer jag att dela upp det lite. (Om du inte känner för att läsa i en evighet, stäng ner den här sidan..)

Inlärning med shaping = frustrationsträning = stress?
Det ovan är en formula som hävdas stämma. Jag slår upp frustration i nationalencyklopedin och finner att: "psykologisk term som avser de känslor och reaktioner som väcks när vägen till ett eftersträvat mål blockeras." Borde med andra ord innebära hund vill ha godis, jag hindrar hunden från det (gör jag?). Det står inget relaterat till stress, däremot aggression: "Enligt en inflytelserik psykologisk hypotes leder frustration regelmässigt till aggression.  Frustration kan emellertid också leda till en rad andra, mer eller mindre ändamålsenliga reaktioner, t.ex. förstärkta ansträngningar eller regression. "  Beredd att hålla med, men leder det verkligen automatiskt till stress?
Stress enligt NE: "Stress är hos djur inte ett entydigt begrepp. Om ett djur utsätts för fara – t.ex. angrepp eller hot, stark kyla eller hetta, även social stress – inträder alarmfasen, med flykt eller motstånd som resultat" . Nja, gjorde mig knappast klokare i shapingsammanhang.

Eftersom jag inte har några mätinstrument att kolla av adrenalin, puls eller andra saker som kan ske i hundens kropp under träning får jag se på vad jag kan se utifrån. För mig är stressat beteende när hon kliar sig, börjar gäspa fast hon är igång och stressmjäll. Kan på rak arm iallfall inte komma på andra beteenden hon har för sig (jo, piper vid jakt, men det kommer jag till sen). För att se om hon verkade stressad så hittade jag på ett beteende som jag skulle shapa henne till och som jag sedan filmade för att lägga upp på tuben men youtube verkar inte spela med mina noter idag.. I vilket fall, jag fick till fem minuters film, på den kliar hon sig en gång. Visst provar hon på saker och är aktiv, men det kan väl inte per automatik bli stress? Är det stressande att tänka? Är det stressande att vara glad? Efter passet går hon och lägger sig eller bara är som vanligt, alltså inget mjällande, pipande eller något annat anmärkningsvärt.

Om hon hade blivit stressad under denna form av inlärning, hade hon ens lärt sig något då? För oss är det de beteendena som är shapade som sitter bäst (men jag hävdar absolut inte att jag har någon stimuluskontroll, men det är enbart för att jag slarvar). Däremot finns det ju träningssituationer där jag märker att hon är för stressad och inte kan ta in något, om exempelvis belöningen är för het. Kampleksak i nyinlärning funkar exempelvis inte. Godis framför nosen funkar för stunden men hon vet knappast vad hon gör. (När jag försökt lära in rulla hade jag godishand, hon rullade nog 40 gånger utan att veta vad hon gjorde). Om man då ser det till att det har med förväntan på belöningen, måste det verkligen ha med just fenomenet shaping att göra? Finns det inte de som har lydnadshundar som piper så fort de kommer ut på plan, fast det inte är tal om shaping som sker där ute? (Nä, jag vill inte framstå som bättre själv genom att peka på att "de" har ju problem, undrar mest om det är just ett shapingfenomen?)

Givetvis är jag medveten om att många hundar har lättare att lära genom att man visar med exempelvis en luring hur de ska göra, eller att använda targets, det säger jag inget om. Också det faktum att vissa hundar säkerligen blir stressade av shaping som inlärning (vissa hävdar det är fel på ägaren, metoden funkar alltid, jag säger inget jag) blundar jag inte för, jag vill bara lista ut om jag använder en metod som stressar MIN hund.

Dämpa stress med shaping?
Går det? Vet att det finns en canisinstruktör som jobbar mycket med detta (Åsa Jacobsson), själv syftar jag inte riktigt på samma sak. Jag använder mig nämligen av shaping i jakten för att minska stressen och med lyckat resultat vad jag sett hittills. Jag håller inte på att shapar ditten och datten, utan allt går ut på "händer något skoj kommer du till det genom att hålla dig på min vänstra sida" och dit har jag shapat henne, inte visat. På det sättet har vi fått fram ett fokus där hon tänker (eller vad vet jag?) och fokuserar på att göra rätt istället för att jag trycker ner känslorna (läs pipet). Genom att hon får tänka själv uppstår ett fokus som gör att hon inte har tid att pipa. När hon inte visar stressande beteenden behöver inte jag själv stressa upp och "smitta" henne med den känslan (eller hon stressa mig, hur blir det nu..) Jag tror inte att någon annan metod hade fungerat för att få ner stressen på henne i jakten, iallafall inte med tanke på de framsteg vi gjort på ett år.

Nu när jag korrekturläser så inser jag en sak.. Jag vill rentvå min shapingträning från stress. En träning som jag utför ett par gånger om året. Jaktträningen däremot, den skapar stress betydligt oftare än så och den fortsätter jag med ändå (även om jag försöker tänka igenom och planera för att minimera stressen). Med andra ord, i sammanhanget kanske inlägget var helt värdelöst. Äsch, då postar jag det nu.

tisdag 22 november 2011

Bra skit

För hundskit
I Katrineholm tänker man på sina hundägare. Tummen upp!

söndag 20 november 2011

Kurs

Idag hade jag lite privatträning för tre hundägare som ville drillas i blodspår. Mycket skoj att få komma ut och hålla kurs så här, nästan ett år sen sist. Det är också alltid kul att se de olika varianterna av nosarbete, allt från noggrann till fullt ös medvetslös. För Nässlas del blev det besök till "farmor", får se om vi hittar på nåt mer spännande idag. Rätt skönt att bara njuta av ledighet för omväxlings skull, i morrn blir det ändring på det.

lördag 19 november 2011

Ljuva solsken!

Idag hade vi verkligen tur med vädret - vilken sol vi hade! Perfekt för dagens aktivitet som var jaktträning på nya fina marker mitt ute i skogen utan störande människor eller farliga vägar och tillåtelse att skjuta. Perfekt! Det som var nackdel var att bonden bestämt sig för att plöja marken för första gången på 20 år så vi kunde inte träna där, men vi hade att göra ändå.

Vi blev tre stycken som kom och tränade, Cicci och Java samt Javas kullbror kom från Stockholm och var med, med sin matte. Började med lite linjetag för att hålla nere nivån av stress hos hundarna. Nässla fick sitta i bilen så hon inte såg och fick en chans att trigga upp sig och gå fotgående efter det. Jag tyckte hon skötte sig exemplariskt. Sen tränade vi lite olika övningar: stanna, linjetag över en mur, vilthantering och vi avslutade med ett stort sök. Tyvärr tappade vi bort en dummy men lite svinn får man väl räkna med. Totalt fem timmar blev dagens pass inklusive fika. Nässla avslutade det hela med att lägga sig i ett kärr så nu är hon ren och shamponerad.. Guldkornet från dagens pass var hennes förmåga att hålla sig vid min sida (utan tjat) både före och efter jobb. Visst, inte hundraprocentigt, men väldigt mycket bättre än vad det har varit.

Igår var vi iväg till veckans rallyträning, med den banan som jag ritade igår. Den var bra, lite lagom svårt att få in 1-2-3 backa skylten, man slarvar gärna med de skyltar som tar längre tid från nybörjarklassen. Jag fokuserade dock mest på att vara lös (gick fint, både i början och när Emma/Sasha och Mea med sina hundar var där) och sen på att jobba med "externbelöning" som hon inte får ta. Det var nog betydligt svårare, jag ska börja ta en lättare leksak att störa med och kanske bara prova ha den bredvid banan, utan att riktigt visa den. Får se hur det blir. Kan ju dessutom fortsätta träna det under promenader.

I morgon ska jag drilla tre hundägare i blodspår så det blir mer hundaktiviteter fast utan egen hund. Får se om Nässla får en hel vilodag eller hur det blir :)

torsdag 17 november 2011

Morgondagens rallybana

Varför har ingen sagt att det var enkelt och kul att göra sin egen bana i programmet som går att ladda ner? Nu är det slut på kladdiga papper, some serious shit coming up! Här är ritning på den bana jag tänkt mig i morgon. Efter att jag såg att skyltarna var ditklistrade lite fel jämfört hur det blir när man går hade jag redan sparat så det får vara. Inte det lättaste att sätta skyltarna upp och ner.
Morgondagens bana ska ha svårigheten att hindret ska passeras även en gång utan att den ska hoppas över. Hundarna kan ju behöva lära sig det med. Någon 8:ans frestelse vill vi inte ha med, vi ska träna separat på den biten, annars finns det risk för att hela passet blir förstört.

Fantastiska Nässla!

Idag var vi och träffade Jens + två flattägare till för lite träning på nya marker. Vi bestämde oss för att göra ett sök med vilt där närmare 20 vilt lades ut. Nässla var den som startade och avslutade och allt där emellan gjorde hon med bravur! Tog in det som var närmast och längst bort, det enda som hände var att hon tog nytt grepp på kaninen på vägen in och att hon inte tog raka vägen in med första måsen (men det tror jag bara beror på att hon inte såg/hade för bråttom, hon sökte inte). I början hade jag henne kopplad vid min sida in case of emergency, men när alla kört en gång fick hon vara lös och gjorde det bra och var tyst. Lite grästuggande och en gång lullade hon iväg bakåt, men annars så är jag så nöjd. Under hela söket jobbade hon riktigt bra och efteråt satt hon lugnt när jag la fåglarna på plats (en liten detalj som gör så mycket).

Ironiskt nog var det samma flattar vi tränade med förra hösten hos uppfödaren när jag kände att Nässla kommer nog aldrig klara av att starta på jaktprov, idag var hon bara helt enkelt raka motsatsen. Mitt lilla hjärtegull!

onsdag 16 november 2011

Kort men bra pass

Idag hade jag skola kl 16:15 på eftermiddagen (skumt värre) så i väntan på det (man kan aldrig "bara vara" när man väntar på att göra något sånt på eftermiddagen) passade jag på att ta ett pass med Nässla i rally (läs vara lös och vara lös med externbelöning). Hon var supertaggad och jobbade fint utan några tendenser att sticka iväg på fnatt. Då hade jag dessutom valt en plats som hon gärna gör det på, en fotbollsplan med massa grova pinnar på, som hon gärna vill ha. När det gick bra länge nog provade jag att lägga ner en kaninboll bredvid och sen träna vidare några övningar som hon har svårt att göra "åt fel håll". Kanske inte blev snyggaste utförandet, men hon stack aldrig vilket var huvudsaken. Jag gick tillbaka till bollen och hämtade den själv varje gång, så hon får aldrig ta den som just en externbelöning.

Skönt att få göra något enligt plan och att allt också fungerade.

Min lista!

Jag har avslutat en gammal och påbörjat en ny lista av 101 saker på 1001 dagar. Den har dessutom fått en betydlig makeover på bloggen och jag är äntligen nöjd med designen och layoten. Mestadels är inte alls hundrelaterat men det finns ändå en hel del punkter relaterat till Nässla som jag tänkt att göra, kika gärna in på bloggen här

Igår träffade vi Zandra för lite sökträning med vilt. Lade ut ett stort sök och för våran del gick det väldigt bra till en början, sen flippade nog både jag och Nässla ur. Ärligt talat känns det som det blir mindre seriöst ju färre vi är, nu när vi haft flera gånger med flera som tränat. Äh, jag vet inte jag.. Guldkornet för mig var iallafall att det gav en mycket god möjlighet till fotgåendeträning som vi alltid har nytta av. I morrn blir det nya friska tag när vi ska till huvudstaden och träna med några "nya" (fast jag har tränat med dem förr vad jag vet), hoppas på lite bättre struktur i människohjärnan då.

måndag 14 november 2011

Inga björnar i Orsa

I helgen var vi som sagt uppe i Orsa och hälsade på Susann och Täppas. Jag hade hoppats på att få se björn men icke sa nicke. Kan väl inte säga att vi gjorde så mycket mer än snacka skit och promenerade men det är ju knappast fy skam! Här kommer massa bilder från den vackra naturen och vad vi hade för oss.
Ingen snö men frost, sååå fint.

Det bildades kulor av frost på träden som trillade ner så under varje träd såg det ut så här. Livsfarligt att gå på.

Susann leker att Täppas är en assessoar ;)

Täååas fick gå ett spår och klarade det med bravur!

Huset

Utsikten (utan dimma)

Inga björnar (vad vi ser)

Nässla hade gott om energi, detta var innan selen pajade..

Täppas är inte imponerad av isen på vattnet

..till skillnad mot Nässla




Sovdags

Våran lilla bod vi huserade i, varmt och mysigt!

Hacke-hackspett




Där uppe ligger björnparken, men det känns inte som att det gills att se djuren inhägnade.

Innan spåret - Täppas är ivrig


De lovade lite snö under natten, detta var vad vi fick.

Nässla snodde en snitsel av Susann..


Äntligen frihet!!

Ett stort tack för gästfriheten till Susann. Ett stort förlåt till Täppas för att vi inkräktade i hans liv.

onsdag 9 november 2011

Understimulerad skapar problemhund

När jag har jobbat med problemhundar har alltid aktivering av lämpliga sorter legat högt på prioriteringen och vissa hundägare kan ha tyckt att det känns lite onödigt att jobba med det när det finns något annat som egentligen är problemet ("vi har ju inte problem med att han spårar, han gör ju utfall"). Nu när jag själv ägnar dagarna åt att jobba och min hund får ligga på sofflocket så inser jag ännu mer vilken betydelse aktiveringen har. Inte att vi fått en problemhund men det går fort att få fram oönskade beteenden. Hon är helt borta i sin egen värld på promenaderna (och här tror jag också att andras (läs husses) promenader kan ha bidragit till ointresse för föraren) tills hon helt plötsligt får för sig att agera valp och biter sig tag i byxbenet eller bara blir allmänt spattig. Hemma är hon rastlös och snor saker för att få uppmärksamhet.

Men, hon får stå ut två dagar till, sen åker vi på semester till Susann i Orsa. Hon säger att det inte finns något att göra där, jag är dock helt nöjd med att vara utomhus utan en dator en helg med tanke på att jag ägnar 8 timmar om dagen att stirra in i skärmen just nu.

tisdag 8 november 2011

Föresten,

Jag har anmält mig nu till ADVENTure men är själv så om någon annan ska dit - hojta!

Blog Award

Zandra har gett mig en award där man ska själv svara på några frågor och sedan nominera fem andra som ska göra detsamma. Eftersom jag inte kan fokusera allt för mycket på skrivandet just nu så börjar jag med att svara på frågorna, nomineringarna får komma senare ;)

1. När ingen ser mig eller hör mig ger jag Nässla en egen röst och vi har långa samtal om ditten och datten. Fast det är kanske inte helt sant, husse brukar få ta del av dessa konversationer ganska ofta.. Men vi kan ju räkna honom som ingen =P

2. Jag går aldrig hemifrån utan bajspåsar, även om hunden inte är med ligger det alltid en påse i någon ficka gömd någonstans, vare sig jag vill det eller inte.

3. Min blogg heter som den gör för att den från början var en del av mitt företag som heter Hundlycka.

4. Om jag vågade skulle jag starta en blogg som en riktig bitterf**** och skriva alla syniska tankar som rör sig i min skalle, och då pratar jag inte hund.

5. Om tio år kommer jag att vara lyckligare eftersom jag då kommer ha mitt hus med marker som gör att jag kan träna hund hela tiden. Givetvis kommer det vara upplyst om kvällarna och jag är ekonomiskt oberoende.

Thats it, känn er awardade ni som vill ;)

lördag 5 november 2011

Du och jag

Ullared

Helt ohundigt, men vi överlevde gårdagens shoppingtur på Ullared. Det var många år sen sist och jag var betydligt mer mentalt förberedd på galningarna där så jag lyckades faktiskt hamna i min egen bubbla och kunde shoppa i "lugn och ro". Mamma däremot.. Fyndade inte så värst mycket på hundavdelningen, men mycket annat bra att ha. Brandfilt, första hjälpen kit till bilen, pannlampa, kalender (så jag kan planera in alla tävlingar nästa år!), julklappar, kläder och massor annat skoj! Nu är det roliga över, allt är inpackat dit det ska och det är bara att se fram emot nästa gång!

Människor VS hundar

Det här klippet delas just nu på fejjan och jag tycker det var så gripande ur flera olika aspekter så jag vill dela det här. Jag vet dock inte om det går att titta bara så här då det var åldersgräns på klippet men jag provar. Är du känslig, tänk en gång extra innan du tittar. Det innehåller scener där hund och barn blir påkört.

onsdag 2 november 2011

En heldag innan den ofrivilliga vilan

Idag drog vi med hela gänget blondiner till Jens och ligan där. Väl på plats mötte vi även (av en slump) en annan flatägare som Jens träffat här tidigare och som jag själv har gått utbildning både med för, så han hängde med en stund.

Själv ville jag börja med apportkastare - utan skott. Det var lite rörigt i början allmänt med det praktiska på plats så jag känner mig lite smått förvirrad över vad som faktiskt hände där, men jag vill minnas att hon drog bara på hans rörelser till en början men sen fick vi till en stadig markering och efter det bröt vi, jag märkte att det började brinna och vet inte om hon lär så bra då.

Idag hade vi med massor av olika vilt - and, kanin, trut, skata, kaja och kråka så vi la ut ett sök med 9 vilt som vi skickade om vartannat. Duktiga hundar säger jag bara, och mitt guldkorn låg i Nässlas villighet att bara sitta stadigt, jobba kalas och komma in direkt med viltet (trots den åtråvärda kaninen). Jag tog också tag i mig själv och jobbade med kontroll efter arbetet, dvs inte bara "försvinna" från min sida bara för att jobbet är gjort. Kändes riktigt bra att få till det och vara noga med de sakerna.

Sen körde vi fotgående med störning framför (Jens+fågel+apportkastare) och egentligen kändes väl gräset som mer störning än det framför. Bara jobba vidare helt enkelt. Avslutade med en dubbelmarkering som var hyfsat enkel men för att träna på att hantera "splittrandet" som hon tycks känna vid de situationerna. Hon förvånar mig genom att ta den första apporten först, jag vill se om hon fortsätter göra så eller hur hon egentligen tänker.
Själv avslutade jag passet med att träna den lilla taxvalpen Gucci i apportering. Hon fick apportera en liten dummy och hon är inte dum den lilla valpen ;)
I allmänhet en rakt igenom trevlig dag som vanligt i trevligt sällskap!

Och just ja, den ofrivilliga vilan beror på jobb HELA dagen i morgon (åker 7, hemma 18) och Ullareds på fredag för att sedan fortsätta med jobb hela nästa vecka. Trist nu, roligt till jullöning..

ADVENTure Dog Conference

Är lite sugen på att åka på det i år trots att jag inte har en tanke på att ägna mig åt avel själv. Men det verkar vara intressanta ämnen så frågan är om jag ska betala hundringarna nu och se ALLT eller om man ska vänta tills det kommer på SVT play då man bara får se delar av programmet?  Här ligger programmet, som inte riktigt är klart ännu.

tisdag 1 november 2011

Korta pass

I dag och igår har vi fått till några kortisar. Just nu befinner jag mig i sluttampen av en kurs men framförallt i startgroparna till C-uppsatsen så det har varit lite smått hysteriskt i människohjärnan. Men, igår träffade vi Cicci och Java men eftersom de jobbar så fick vi ses framåt halv fem, vilket innebär totalt mörker och vi körde i elljusspår. Så, för att inte reta upp motionärerna fick hundarna vara kopplade när vi körde lite små pass av walk up med enstaka markeringar. Ibland stannade vi och fick till någon form av träning av att inte hoppa upp och ta dummy bara för att vi lämnar över den sinsemellan (ack så larvig grej att träna men nödvändig). Kort pass (desto längre promenad) men nyttigt att det inte behövs hetsas upp bara för att vi är med en annan flattifnattare.

Idag var vi själva och gick till det gröna fältet med allt gräs och skulle träna fot och några linjetag. Gräset var HÖGT och jag fick en fingervisning om hur det kommer bli i vinter med meterhög snö att pulsa igenom.. Först gick fotgåendet inte alls bra, hon försvinner inte fysiskt från mig, men i hjärnan är hon bara på middag med de där grässtråna :/ Sen på slutet piggade jag upp mig själv och då satt det även för henne! Skönt att få avsluta med bravur. I morrn blir det Jens med blondinerna :)