onsdag 31 mars 2010

Äntligen!

Igår var det första ordentliga jaktträningspasset sedan snön kommit. Visst, vi har gjort några linjetag, tränat stadga och sådant, men igår var det på riktigt. Det gick superbra, jag är så nöjd och vill träna mer mer och mer! Bästa Nässla :D

tisdag 30 mars 2010

Hundars och vargars beteende

Jag har nu läst boken Hundars och vargars beteende av Freddy Worm Christiansen, utgiven på K.Malm Tanke i Tryck.
Jag ska försöka fatta mig kort..

Det finns tre aspekter på boken som jag ser det. Dels har vi själva uppbyggnaden på boken. Kanske bara formalia, men ändå något som bidrar till helheten av hur pass seriös boken känns. Boken ska vara vetenskaplig, den ska samla forskning och observationer och sammanfatta detta. Samtidigt (antar jag) ska de göra den läsvänlig för gemene hundägare och det är här det blir knas. Istället för referenser i text till bok/forskning så står det "se bok xx i litteraturlistan" så får du bläddra bak och se vilken författare som påstådd vad. Detta ger det en rörig helhet, iallfall för mig som är van att läsa referenser där de ska stå.
Sedan, ytterligare formalia är texten och uppbyggnaden. Det känns som om författaren nyss har lärt sig var de olika stilarna på texten är, för ärligt talat, vem skriver med Comic sans i en seriös bok? Okej okej okej, jag vet att det egentligen inte är relevant, det är bokens innehåll jag ska skriva om, men jag måste bara, det stör mig för mycket, som den pedant jag är.

Så, för att gå till innehållet då, så ser jag det som att det var två stora delar boken handlade om: flockliv, dominans och äganderätt samt en del där han mest dementerar allt vad lugnande signaler handlar om.

Den första delen, om dominans och flockliv hos vargar och hund var den delen som var bra, den dementerar allt vad böcker från 70 talet hade att säga om saken. Själv så var det detta jag fick lära mig när jag studerade hund, så för mig var det inte nytt överlag. Det viktigaste budskapet skulle jag tro är att hundar försöker inte ta över ledarskapet (eller ja, såna defenitioner ska vi inte ens använda enligt författaren) och att hundar har rätt till sina egna zoner.

Sedan så har vi den andra delen, den delen som jag reagerade på. Den dementerar det mesta som handlar om lugnande signaler hos hund, ibland på vad jag kan se lösa grunder. Dels så menar författaren att för att något ska vara en signal så måste det finnas en mottagare, och om mottagaren inte ser signalen så kan det alltså inte kallas signal. Bara med denna formulering så går ju de flesta signaler (som man alltså inte kan kalla signaler bort). Sen dementerar han andra saker för att han inte har sett det, trots påstående från andra författare eller hundägare om att det förekommer. Här kan jag känna att han kanske har studerat hundar i den bästa världen av de alla?
Ett exempel som handlar om sprättande:
"..krafsande kan anses som ett naturligt beteende och ett uttryck för självsäkerhet. Under normala omständigheter är det både meningslöst och ovänligt mot hunden att förhindra detta."

Då måste jag kolla upp vad han menar med självsäkerhet:
"Ett emotionellt (känslomässigt) tillstånd som utåt kännetecknas av ett energiskt och säkert uppträdande, utan minsta spår av rädsla..... ....är i sig själv inte riktad mot särskilda individer."
I en trygg och harmonisk flock tror jag helt klart på att det kan vara så, men har han inte varit i stan?
Jag tar exempel från min egen vardag och från en kurshund. Varje dag den senaste veckan när jag och Nässla har varit ute och gått så har vi vid tillfällen på långt avstånd stött på olika hundar. Gemensamt för dessa utvalda är att så länge de inte såg oss så nosade de, hade en lugn och avslappnad kroppshållning. När de sedan av en tillfällighet fick syn på Nässla så stelnade de till och började frenetiskt stå och krafsa, tills vi har gått ut ur synhåll från dem. Inte bara en hund, utan flera. Är dessa hundar bara självsäkra, och gör det för sin egen skull (det är ju inte riktat mot särskilda individer)? Jag kan verkligen inte för allt i världen se att de gör det av just den anledningen. Jag har också haft en kurshund som var väldigt liten och så fort en stor hund kom för nära började denna hund krafsa frenetiskt. När de klev bort slutade hunden. Här kan jag inte köpa att det handlar om självsäkerhet, och för mig så är det betydligt mer vanligt med att det är de osäkra hundarna som krafsar frenetiskt än de självsäkra som gör det för sig själva. Det som jag då funderar över är, i vilken miljö har författaren studerat hundar? Är det i den bästa av alla världar där hundarna inte utsätts för jobbiga saker, utan de lever i en bra flock? För så fungerar ju inte vardagen för de flesta av oss.

Det som jag tycker är tråkigt är att han i princip förkastar allt som har med lugnande signaler att göra och mycket handlar om defenitioner. Visst kan det vara så att en skakning i sig inte är lugnande, men om man bara förkastar hela fenomenet så missar man ju en annan viktig sak. Om vi tar skakandet så är det något i princip alla hundar gör efter att de har varit med om något jobbigt. Sen om de gör det för att lugna sig själva, sin omgivning eller inte för någon av dessa anledningar är ju egentligen inte väsentligt, den har haft en jobbig situation och vi ska lära av detta för att undvika att hunden hamnar där igen. Samma sak med gäspning. Författaren själv har inte sett det som något lugnande, på sin höjd kan man säga att det är en överslagshandling. I vilket fall så handlar det ju om att det är jobbigt för hunden (inte när den gäspar när den är trött, men det ser jag som givet) och det ska väl vi vara medvetna om? Så vi kan hjälpa hunden att utforma miljön i den mån vi kan och se till att hunden inte ska behöva hamna i den situationen.

För mig så har Turid Rugaas bok som heter just "Lugnande signaler" varit den bästa boken att rekommendera till hundägare. På ett enkelt sätt får de lära sig sin hund och framförallt lära sig genom att studera sin hund och dessa signaler när hunden tycker att något är jobbigt. Sen om signalerna uppstår för att lugna dig, någon annan eller sig själv är ju egentligen inte det viktiga, om man vill se till sin hunds bästa, bara man inser att hunden tycker situationen är jobbig.
Jag kommer fortsätta rekommendera den boken trots denna nya fakta, jag kan helt enkelt inte köpa det rakt av.

Sist så kan jag tillägga att jag har inte varit och tänker inte gå på hans föreläsning, utan detta är baserat enbart efter att ha läst boken. Jag skulle kunna fortsatt i all evighet, men jag bryter nu.

söndag 28 mars 2010

Kursstarter

Ni har väl inte missat att vi startar några kurser nu i vår på Hundlycka? Det blir valpkurs och kontakt och vardagslydnad 1, inkallning och så finns det någon enstaka plats kvar på blodspår och bollvallning. Skoj!
Kika in på http://www.hundlycka.com

onsdag 24 mars 2010

Hundmötesträning

Igår samlades vi några för att träna hundmöten i regnet. Det gick bra tycker jag, vi var få, men å andra sidan lättare för hundarna. Jag hade tur att det kom en svart hund, för det är våran största störning. Svarta hundar ska man tydligen leka med, förstår inte varifrån hon har fått det.. eller okej, jag vet mycket väl. Hon får nästan alltid hälsa på andra flattar eller labbar eftersom det är samma typ och då brukar man vara mer tolerant. Dessutom är ju de bästa kompisarna av samma sort så det är inte konstigt att hon har höga förväntningar på dessa hundar.

I slutet av träningen så samlades vi fyra tappra själar och mest bara pratade hund (det är ju kul!) och vips så var klockan 2 timmar senare och både händer och fötter var genomfrusna. KOM IHÅG: Bara för att det är plusgrader är det inte varmt!

Hoppas på att snön smälter mer snart så vi kan träffas mer för träningsträffar, det är så nyttigt och roligt.

söndag 21 mars 2010

Världens bästa Nässla!

Nyss tog vi oss mod och gick ut i snöstormen för att promenera till Willys och göra veckans inköp. Nässla imponerade med två saker:
Vid det första hundmötet alldeles utanför gården så gick hon exemplariskt vid min sida med kontakt, trots att den mötande hunden var en superleksugen unghund som studsade hej vilt (med andra ord, så som vi brukar se ut). Jag ville säga till dem att vi brukar faktiskt se ut så också, men jag ville samtidigt inte förstöra vårat egna fokus.

I vilket fall, på Willys så köpte jag 8-pack toarullar som Nässla hävdade att hon skulle bära hem eftersom de inte fick plats i ryggsäcken. Aja, hon fick försöka sa vi och döm om våran förvåning när hon bar det hela vägen hem! Duktig tjej! Många bilister som stirrade på sötnosen :)

onsdag 17 mars 2010

Träna hundmöten, någon?

För bövelen! Nu måste jag ta tag i hundmötesträningen, och det planerat så det kan bli lyckat.

Jag har hittat en bra plats att träna på, där man kan gå runt och mötas flera gånger men ändå med känslan av att vi är ute och går. Det finns dessutom en del ställen man kan vara på avstånd om man vill vila eller bara träna på håll. Så någon som vill vara med och träna? Jag hade tänkt mig tisdag den 23 mars, vid 17:30 snåret, om du är intresserad av att träna med oss så kan du maila till info@hundlycka.com så får du vägbeskrivning (och så vet jag om några kommer så jag inte knallar runt där själv och tränar hundmöten i min ensamhet haha!).

söndag 14 mars 2010

Hundsport

I morse låg jag och läste i Hundsport och läste artikeln om olika hundkurser man kan välja och vraka mellan. Såg att mitt företag nämndes två gånger! Alltid kul med lite gratisreklam i den största hundtidningen :)

lördag 13 mars 2010

Drag

Jag har idag beställt en dragsele till Nässla, tänkte börja med att hon ska få "dra" mig när jag springer, jag har ju ett Baggen-bälte med. Om det sen är något hon gillar så kanske det också blir värt att investera i en kickbike, husse är ju cyklist och verkade väldigt intresserad :) Men först vill jag vara säker på att hon springer rakt fram och inte in i skogen..

onsdag 10 mars 2010

Koppelträningen tar sig

Ibland är det rätt jobbigt att ha en unghund. Ena månaden flyter saker på och man tänker att "nu börjar det hända saker, hon börjar mogna." Så kommer nästa månad och det känns som om man transporterats tillbaka till en 6-månaders valp igen. Tröstlöst värre emellanåt! Förra veckan beklagade jag mig för Tess, var så less och ville inte ens gå ut med Nässla då hon hoppade på en och skulle bitas minst 5 gånger per kissrunda :( Men så gav jag mig f*n på att få till det. Fyllde den läckra midjeväskan med godis till max, tog med mig klickern och lastade tålamodet så gott det gick.
Jag började med en runda dels i lugnare kvarter, men också tänkte jag på tiden. Jag hade 2 timmar tillgodo, alltså tog jag en timmas promenad (i normala fall) för att aldrig känna mig stressad. Belönade hela tiden då hon gick fint och använde klickern. Även om det går att belöna bara med godis så tycker jag att effekten blir annorlunda när man klickar. Det är lite som att då fortsätter hon att jobba trots att hon blivit belönad, annars så tar hon godbiten och travar vidare..
Vid ett tillfälle, halvvägs på promenaden så börjar hon flamsa hit och dit, så jag sätter mig med henne i knät i en snödriva tills jag känner att hon slappnar av. Det känns som en evighet, men jag tog tid och det tog inte mer än 5 minuter. Jag håller bara i henne i mitt knä, provar att släppa efter lite och när hon ligger kvar av sig själv så går vi vidare. Om hon försöker ta sig ur greppet när jag släpper efter så håller jag i ett tag till.
Jag tränar också en del på promenaden, mycket "sitt". Snabba sitt med mig som störning, att jag ska kunna gå och hon ska sätta sig i farten osv. Klickar och belönar och försöker ha kul hela tiden. Som vanligt när vi närmar oss hemmet så börjar det där bitandet mot fötterna och jag bryter direkt med att säga sitt. Eftersom vi har tränat det mycket under promenaden så sätter hon sig direkt. Jag har ju också tränat att hon ska sitta kvar trots att jag rör mig så då flyttar jag mig något steg bort, står still så en stund och när jag ser (läs tror) hon är lugn så får hon ett varsågod nu går vi vidare.. Jag belönar henne inte med godis vid just detta sitt eftersom jag inte vill lära henne att bita=sitt=godis. Däremot så kan jag ge henne andra kommandon efter det som jag belönar :)
Så gjorde jag de närmaste promenaderna konsekvent och nu har vi inte haft det problemet alls :) Däremot så får vi nog ta och göra en ansträngning vad gäller hundmöten, för nu är tydligen varenda hund en potentiell lekkompis av högsta grad. Det ska bli skvallerträning de lux, med lek. Så fort hon ser en annan hund blir det lek med mig..

måndag 8 mars 2010

Hundrastpark till stan!

Fick nyss hem ett brev från kommunen där de meddelar att hundrastparken som vi var med i projekt om nu ska byggas. Den kommer att vara klar maj 2010 och vara placerad vid ingången till Kronskogen via Krongatan. Den kommer att vara cirka 2000m2 stor och inhägnas med nätstaket. I inhägnaden kommer det finnas rastbord och hundlatriner.

Kul! Även om jag själv kanske inte har så stort behov av det så finns det många andra hundar som inte har andra möjligheter till att vistas lösa, så det är bra initiativ av kommunen.

Kursplanering klar!

Nu har jag planerat klart för vårens kurser, ser fram emot att få hålla kurser igen :) Jag hade lite problem med hemsidan, men det får gå ändå. Nu är det bara att skrapa ihop de mailadresser jag har och göra ett nyhetsbrev, men inte just nu.

onsdag 3 mars 2010

Köpa halsband?

Jag passar på att göra lite reklam här, fick mail från http://www.popix.se/ om att de har rabatt nu på broderat halsband. Det är många som har frågat mig var jag köpt mitt och nu säljs de dessutom för 99kr + 11 kr i frakt, så passa på om ni är sugna! Rabatten gäller fram till söndag kväll så skynda fynda :)

Givetvis är jag nöjd med halsbandet, annars hade jag inte gjort reklam för det. Man får välja om man vill ha hel/halvstryp eller knäppning, samt färger, material och text själv. Passa på.