torsdag 23 juni 2022

Domaruppdrag hela helgen på Valbo BK

Helgen blev minst sagt intensiv, när vi på fredagen hade konferens och firmafest i Västerås, så redan på torsdagen efter jobbet åkte jag dit och sov borta för att vara nära hundvakt på morgonen. Hela fredagen var det aktiviteter och jag hade i huvudet att jag skulle åka vidare 6 på morgonen därpå, så tog det lugnt trots öppen bar ;) Jag kom hem i tid och sov som en stock och kände mig pigg efter mina timmar i bilen upp till Valbo (utanför Gävle). På plats fanns Micke, en blivande domare som skrev åt mig i Hudiksvall och han hade redan byggt upp min bana - perfekt! 

Först ut var fortsättning, lite lurig ingång på slalomet men i övrigt inga tuffa saker. Det var 17 som kom till start, varav 8 (47%) fick kvalificerande resultat. Det är förvisso rätt lågt i klassen, men många som diskade sig. Vann gjorde en mellanpudel på 100 poäng, tvåa kom en Kromfohrländer på 99 poäng och trea var en grönis på 96 poäng. 
Efter lunch och lite kompletterande banbygge blev det dags för mästarklass. Jag kände när vi körde att banan var väldigt lätt för att vara en mästarklass, men så blir det ju ibland. Många hundar var dock nosiga och flera hade problem med snurrarna, så de ska nog vara glada att jag inte hade en sån riktig sidbytes/snurr bana som jag egentligen föredrar.. På grannbanan var det endast 2 av 24 som fick kvalificerande (två konskick..) så jag tror de var glada hos mig där hela 11 av 24 fick det (45%). Vann gjorde två hundar på vardera 100 poäng, en dvärgschnauzer och en labbe. Delad tredjeplats på 99 poäng kom en BC och en aussie. Min tilltänkta uppfödare var på plats och tävlade så det var trevligt att få träffa henne efter att vår sista kontakt var att vi inte kommer och hälsar på pga en separation. Känns bra att få träffas och berätta att man ändå är seriös och att det inte var några problem för dem. 
När tävlingen var slut åkte jag och Sirap till vårt boende, Gävle Bed & Breakfast. Ett jättefräscht litet boende som låg bra till i ett villaområde. Checka in och sen ner på stan för att kolla lite hur det ser ut där och ha lite sightseeing i det härliga sommarvädret. 
Börjar med en pizza, som jag sällan äter numera, men är det mozarella och sallad på den kan man ändå offra sig. Jättegott! Vatten till hunden kom de ut med också. 









Tillbaka till det pyttiga rummet (denna bild är tagen från toaletten)
Stickar och lyssnar på ljudbok, sen sover jag som en stock. 

Nästa dag blir det frukost och tidig avfärd till klubben. Nybörjare och avancerad står på schemat, dessutom med en domarelev på eftermiddagen. Nybörjarklassen hade mycket transporter och var ganska flytig och förutom de två som diskade sig pga hundar som hade svårt i miljön, plus en tanta som gjorde momenten fel lite för många gånger så fick alla kvalificerande resultat (tanten fick dock domarens val, hunden gjorde ju inte ett fel). 14 av 17 fick kvalificerande (82%)

Vann gjorde en staffe på 100 poäng, på 95 poäng kom en havanais och delad trea på 93 poäng kom en dvärgschnauzer och en rottis. 

Till nästa bana behövde jag inte bygga någonting då den blivande domaren fick äran att göra det. Så jag chillade mest efter lunch, även banvandringen höll hon i. En ganska flytig bana för att testa om de tränat på högerhandlingen. 5 av de 16 startande fick kvalificerande (31%) och på toppen på prispallen låg Eskilstunabor som jag "ifrågasatte" hur långt de åkte för att tävla innan banvandringen. Det var tydligen värt att åka långt ;) 

Vann gjorde en aussie med 96 poäng, följt av en flatt på 95 (Nässlas halvsysters "valp" för den som är intresserad) och på tredjeplats var en golden på 87 poäng. 

Nu är det semester någon vecka och jag dömer nästa gång på en kvällstävling i Örebro. Därefter blir det bara en dags vila innan jag åker till Storfors - sen blir det semester på riktigt då jag åker till Norge efter jag dömt klart!

 

Domaruppdrag på Örebro Hundsällskap 9 juni 2022

Kvällstävlingar inom räckhåll är såna tävlingar som jag gärna tackar ja till, så behöver det inte bli en dags projekt att döma. Har två i Örebro under sommaren, första var förrförra veckan, så jag dömde två nybörjarklasser. Hade väl inga tankar på svårigheter utan ville ha två olika banor. 

På första banan var det nog mest momentet 123 steg bakåt som var svårt, men det är ju ändå ganska förlåtande i nkl men hur mycket poäng man kan förloroa. Förutom det så ligger ju flygplatsen bredvid, så en del hundar fick ju minst sagt störningar. 


Vann gjorde två hundar på delad förstaplats, en ridgeback och och wachtel på vardera 98 poäng (alltså, raserna!). Ridgebacken var så arbetsglad och pigg, riktigt kul att se :) På delad tredjeplats med 97 poäng kom en labbe och en old english sheepdog. Av de 23 startande fick 19 (82%) kvalificerande resultat. 

Bana två hade jag redan byggt upp så vi körde igång direkt. Samma sak här, inga direkta svårigheter i sig. Vann gjorde en rollare på 100 poäng, tvåa tätt efter med 99 var en aussie och delad trea på 98 ar mellan en blandis och en softis. 18 av 23 fick kvalificerande (78%). 

 

onsdag 1 juni 2022

Premiär i fortsättningsklassen

På sjunde dagen vilade vi aldrig.. Såklart inte, jag efteranmälde oss till fortsättningsklass i Västerås där det var dubbla starter. Tänkte att momenten kan vi tillräckligt bra för att hacka oss igenom det, vilket vi gjorde - men hur het hunden var hade jag kanske inte med i beräkningarna! Det var som att gå med en racerbil med gashäng genom hela banan! Hon noterade när vi klev över bandet och efter det blev det så otroligt ballt att det var lite svårt att hålla i sig. Den första banan hade klurigheten att det var snurr - hopp - frestelse, men det gick över förväntan. Andra banan hade utmaningen att det var ett hopphinder framför sitt, helt om vänster och den gick inte så illa det kunde gjort men ändå som förväntat.. 

Här kommer filmerna från våra rundor. Första fick vi 79 poäng och placerade oss på 9 plats, på andra jobbade vi oss upp men fick en dyr miss på hopphindret, där landade vi på 86 poäng och en 11 plats. Jag är nöjd med våra rundor och den glädjen hon har, men nästa gång jag ska ut och tävla måste jag träna lite mer seriöst inför, snodde även med mig lite banmarkering hem för just detta.. 


tisdag 31 maj 2022

Hopptävling i Hällefors

Fast det var en lång helg blev det knappt någon vila. På torsdagen kunde jag ägna mig åt lite "häng" men på fredagen var jag skrivare åt sheltieklubben i Eskilstuna (ovanligt att få skriva, men det är ju skönt att slippa tänka) och på lördagen blev det en tur till Hällefors för trippel start i hopp. Det var ju tur vi fick fler chanser på oss, för herregud så laddad hund jag hade.. Första loppet var Sirap överallt och ingenstans där jag ville. På andra loppet jobbade vi ihop oss första halvan men sen blev det lite hey baberiba. Sista gick jättebra, förutom att hon rev två hinder vid tajta svängar, så det behöver vi träna på. Vi blev iaf placerade tvåa på sista loppet, de andra givna diskar.. Här kommer lite filmer för er som är intresserade. 

onsdag 25 maj 2022

Viltspårskurs i Dalarna - mot elitspår

I fredags skrev vi över lånet på huset på mig och efter det var det snabbt upp till Falun/Rättvik för att gå kurs hos SSRK i elitspår. Tänkte det mest som en kul grej att få lära mig mer men jag kan säga att kursen överträffade det och mycket mer! Vilken rolig kurs det var! 

På fredagen började vi med fika och ett teoripass där vi fick lära oss om olika störningar i spåret. Vi fick jobba i par med att rita upp morgondagens spår, som vi skulle lägga varsitt åt två andra. 

Har aldrig planerat ett spår så här mycket
Sen var det hem och sova och tack och lov dog mitt mobilbatteri (och laddaren var i bilen) så jag blev inte distraherad av internet och kunde somna skapligt, trots att jag sov borta. Nu har jag vant mig med att Sirap sover i sin bädd när vi är borta, annars har det varit lite jobbigt för mig då jag tycker synd om henne.. 
En bod full med fjädrar, fåglar, klövar av alla slag, skinn och hud från de flesta djur, färsk lever och vom och you name it! En riktig guldgruva för att hitta störningar med andra ord.

Vi la våra spår, två och två, där en var kartläsare och ansvarig för spåret (och skulle följa med och guida den hunden som skulle få gå det sen) och den andra gick efter och följde order "här ska det upp en vimpel, här ska det vara en lega, här ska vi göra en återgång" osv. Sedan åkte vi tillbaka och fick göra lite småövningar på olika stationer.

Tre spår som låg upplagda på en åker. Man skulle följa den röda och de andra var olika typer av störningar med andra viltsorter. 

Förutom att gå korta spår med störning testade vi också olika markeringsövningar vid blod och återgångar på olika vilt. Efter det blev vi serverade varm lunch och därefter åkte vi ut och gick våra spår. 

Siraps kartläsare (alltså personen som lagt spåret) var både säker och osäker på sin sak och det gjorde tyvärr att Sirap inte lyckades lösa det första spåret. Ibland såg jag själv en markering men kartläsaren sa att nej där har vi inte gått, kom hit osv, och så kunde Sirap inte hitta spåret. Vi hittade in i det ibland men ofta hamnade vi fel och kunde inte hitta tillbaka. Dock gjorde det ingenting, vi fick till några fina markeringar och hon är ändå så het att målet inte behöver vara det viktiga för just henne. 
Min spårkompis dag två 
Nästa dag fick vi nya spårkompisar (och jag misstänker att de ville se till att jag och en till fick riktigt bra såna då vi hamnade i samma och vi båda hade misslyckats komma till klöven dagen innan). Vi skulle lägga spår på älg och vi traskande omkring i skogen och hade väldigt trevligt ihop när vi bestämde hur vi skulle gå. När vi kom tillbaka fick vi på nytt lite olika övningar, bland annat att gå ett spår efter nästan hel älg som sedan stod på pallbockar. 

Ehhh, scary shit! Sirap kröp fram på det lilla spåret - läskigt!

Teoretisk genomgång
Förutom älgen hade de gjort lite olika doftbanor med kryddburkar (specialsök ni vet) och även klämt ihop päls i påsklämmor som låg utspridda på gräsmattan, så kunden man träna lite olika markeringar. Ganska oväntat koncept inom SSRK om jag får visa mina fördomar!
Under spåret anrdra dagen fick Sirap visa att hon kunde!

Efter svampar, trassel och störningar var hon äntligen i mål helt på egen tass!
Dock helt slut.. 

Lite sammanfattning att ta med oss hem
Som sagt var det en mycket givande helg och nu har vi även fått bekräftat att vi fått en plats på spånkorgscupen i juni. Dock kör de den över en dag så det ska bli intressant att se hur hon tar sig an två spår på en dag. Men efter det sista svåra spåret är vi laddade! 

fredag 13 maj 2022

Första utlandsresan sedan pandemin

Efter vårt agilitylopp stannade vi kvar hos Therese i Västerås då Sirap skulle få campera där medans matten åkte till England på jobbresa. Efter allt som hänt skulle det bli skönt att komma bort, men ändå lite jobbigt att lämna bort Sirap på hennes första övernattning borta utan mig. Ja, jag har blivit lite hönsig och inte blev det bättre av att hon pep den gången jag lämnade henne för en natt på hotell, då bodde hon ändå hemma och dåvarande hussen var med henne.. Så även om hon inte införskaffades som en riktig pandemihund har hon ändå uppfostrats i den tiden och blivit bortskämd med att alltid ha mig hos sig.. 

Till resan då, det var en jobbresa där jag och två kollegor skulle hälsa på ett företag som är kollega i branschen (men vi är uppdelade på regioner och konkurrerar inte) och lära oss mer om vad de hade för svårigheter med sin ackreditering (jätteupphetsande, jag vet) och dagen efter hälsade vi på en leverantör och passade på att även fråga dem lite kring deras ackreditering (vi har som mål att ackreditera oss i år, och det är jag som driver det projektet). De två jag reser med är båda äventyrliga så jag räknade med att inte bara behöva sitta på rummet mellan passen. 
Den första resan gick till Malvern, det blev en lång dag med flyg, hyrbil (i England!!) och till sist var vi framme efter hjärtat i halsgropen då kollegan kanske inte var bäst i världen på vänstertrafik. Malvern ligger vid två kullar som vi tänkte gå upp för men det blev lite sent så när den ena kollegan sa att han skulle springa upp avstod jag och gick och käkade med den andra kollegan istället. 

Företaget vi hälsade på låg mitt ute på landet, mysigt!

Efter tisdagens långa men trevliga besök hos vår branschkollega gick resan vidare till landsbygden. Ett jättefint hotell mitt på vischan där jag fick något som nog var en "billigare" bröllopssvit, medans killarna hade förvisso nyare men betydligt mindre boende. 
Mitt rum, eller ja den del av den som fick plats på bild


Efter incheckning tog vi en biltur till närmaste ort och käkade med världens sämsta service. Ena kollegan började bli lite irriterad och jag bestämde mig för att spendera kvällen själv då den andra skulle ut och springa även ikväll. Hittade en liten stig som jag följde en bit innan jag vände hem igen. När jag kom hem skulle jag lägga upp bilden ovan på min instagtram och slogs av ensamheten och hur jag nu vandrar själv på stigen. När man i 17 år har vant sig med att skicka rapporter hem och berätta om hur dagen varit är det svårt att vänja sig med tanken att det nu är lite menlöst att göra dessa mentala anteckningar om vad som skett. Med detta blev det lite svårt att somna och jag vaknade sedan med ett ryck från en mardröm (eller ja dröm om sanningen typ), så det var inte mycket sömn för mig, trots perfekta förutsättningar. Antar att det är så med sorgen, den går upp och ner och kommer när man minst anar det. 

Eftersom det blev en tidig morgon passade jag på att ta en morgonpromenad. Laddade ner kartan över public path ner till mobilen och hittade en runda på ca 6 km. 


En del av hotellet, detta är den nya delen där de har bröllop och fester
Efter promenaden var det gott med lite frukost, där vi fick testa på denna populära sak, som inte var särskilt god.. 

Trädgården på hotellet
Efter frukost var det dags att åka iväg i regnet till vår leverantör. De hade tyvärr inte så mycket tid för oss, men vi fick hänga med på fabriken vilket var intressant och inspirerande. Då de hade så ont om tid drog vi redan vid lunch och var därför snabba till vårt sista hotell, en pub och hotell i ett. Rummet var resans minsta, men ändå mycket trevligt. Med mycket tid över blev det en tur för mig till London. Ena kollegan skulle gå på lokal fotbollsmatch, den andra gillar inte storstad så honom frågade jag inte om han ville med.  Tyvärr regnade det massor när jag kom in till London, så tog några turer i lite affärer. Sedan sprack det upp men då vände mitt humör istället och jag kände mig så ensam jag nog aldrig gjort förr. Efter lite strosande tog jag tuben tillbaka och promenerade från stationen till hotellet, en låååång uppförsbacke. Med humöret lite lågt och 1,7 mil senare ville jag ha "något starkt och sött" från baren, men då bartendern frågade om jag ville ha något med gin (ursäkta men det är väl ändå inte sött?!) tog jag ett glas vin istället. Ringde ner min kollega som var kvar och vi snackade till den andra kollegan kom hem från matchen, så kvällen ordnade ändå upp sig igen. 
Utcheckad från sista hotellet, redo att resa hem
Dagen efter var det tidig morgon och efter en timmas virrande var hyrbilen tillbaka och vi kunde checka in och äta lite frukost på flygplatsen. Oväntat mysigt blev det och det var skönt att få slappna av ett tag. Tack och lov hade jag bästa hundvakten som kom och mötte upp oss på jobbet när vi väl var framme och Sirap flög in i vår bil och var klar med sitt kollo även om det hade gått bra även för henne. Även om resan var känslosam för mig var det skönt att äntligen få komma iväg lite och jag funderar nu över hur jag ska resa framöver. I år är det bara Norgeresor och lite inom landet planerat (bland annat nästa helg då jag och Sirap åker till Dalarna och går viltspårskurs i elitspår) men det skulle vara kul med utlandssemester också, och jag funderar på om det skulle vara värt att prova att tågluffa med Sirap i Europa. Vad tror ni om det? Jag får se hur hon reagerar på att åka tåg i sommar när vi ska vandra rallarvägen och ta tåget tillbaka till hotellet om det ens är värt att tänka tanken ;-)

Två pinnar och klassvinst

I söndags var vi anmälda på fyra starter i agility, eller rättare sagt två i agility och två i hoppklass. Jag har lärt mig att inte ha några förhoppningar om det ena eller det andra i agility så jag tänkte bara på att göra mitt bästa och att vi skulle utveckla oss något. 

Det började med två lopp i agility där mitt mål var stadga i starten och att hon skulle gå ner försiktigt och träffa kontaktfältet i balansbommen. Vi uppnådde dock mer än så då vi sprang det felfritt! Det visade sig dessutom att vi var de som var snabbast att springa felfritt så vi vann klassen och fick vår första pinne! 

 

Tom en prisutdelning fick vi! Yeay!
Till andra loppet hade jag väldigt svårt att ladda om och när jag chansade med att springa före för mycket vid ett hopp rev hon och sen hade jag liksom svårt att släppa det. Det ledde till en dålig ingång i slalomet och där diskade jag oss genom att inte göra om det (men jag ser inte tävlingen som en bra plats att börja nöta något som annars sitter bra). 
 
Till lopp tre byggde de om helt och det blev hopp-banor. Vi hade ganska sent startnummer och jag hann ladda ur ordentligt innan det var vår tur. Det var varmt och jag hade noll fokus kvar. Sen på banan var det massa fix av hinder när vi gick ut så Sirap låste sig lite på det och sprang sen lite hej vilt efter det. Nåja, när det släppt gjorde hon i övrigt ett jättefint lopp även om vi redan var diskade. 
 
Till sista loppet hade jag återfått lite energi och vi gick ut och ägde! Nejdå, men det kändes så himla bra och vi lyckades ta oss igenom det felfritt, och detta tack vare min plan som funkade. När jag kunde vika av, hur jag skulle byta osv. Allt bara flöt på så bra och snyggast var helt klart slalomingången som var väldigt svår och där flera hundar sprang förbi för att ta en tunnel istället. Slutet var också så snyggt, hon röjde in i mål på egen tass. 
Det var inte så många kvar efter oss, men Hans, vår klubbkamrat som drog igång agilitysektorn i klubben, var kvar. Med hans meriter trodde jag vi skulle åka ner från förstaplatsen, men det var verkligen på håret som vi fick stanna kvar och vann! Det var inte för att de i sig var långsammare än oss, utan för att hunden tog sikte på en tunnel istället för slalomet, och en liten snurr var tillräckligt för att vi skulle vinna. 
Nu är vi så klart supertaggade på nästa tävling, som är flera starter i hoppklass på Hällefors brukshundsklubb nästnästa helg.