måndag 16 mars 2020

Föreläsning Hela Jakthunden med Anna Pamuk

Förra veckan var det fullt sjå från morgon till kväll och en av aktiviteterna var en föreläsning via Studiefrämjandet med Anna Pamuk. Hon är fjällveterinär och expert inom just jakthundar och de skador/åkommor som drabbar dem. Nu är ju kanske inte just retriever just den typen av jakthund som avses här, men jag tänkte utifrån ett vandringsperspektiv också när jag anmälde till föreläsningen. Vi hade tur och föreläsningen blev av, för under tiden vi lyssnade på henne bestämde SKK för att ställa in den som de skulle arrangera med henne dagen efter. Föreläsningen var KANON! Hon kändes otroligt kompetent och var en duktig föreläsare. 

Hon började med att prata om varför man behöver en föreläsning (eller snarare en bok kanske då hon precis släppt en bok med samma titel/tema) om just jakthundar. Och hon pratade då om att alla hundar som avlats för att arbeta VILL arbeta och detta till vilket pris som helst. De kan utsättas för mängder av stress under jakten och det i sin tur leder till följdskador och åkommor. Eftersom hundarna själva inte kommer tala om för oss om huruvida de mår bra eller inte så behöver vi ha kunskap och kunna vara där och peta i det. 

Hon pratade om vattenmängd, sätt att få i hundar tillräckliga mängder och vilka konsekvenser det kan bli på en hund som en varm dag får springa i timmar utan en bra uppladdning av vatten (och energi). Förutom de fysiska åkommorna så kan en törstig hund som fått vätskebrist ta dåliga beslut för att de är trötta, kanske inte backar för ett vildsvin eller inte är lika alert när den tar sig fram i skogen och kan få skador av pinnar etc. 

Hon pratade mycket om magkatarr och hur vanligt det är, att det vi tror är noskvalster oftast snarare är problem med halsen som de i sin tur fått pga magkatarr. Eller hur hundarna får magkatarr efter att de har diarré  då vätskebristen som uppstår då leder till retad mage. Hon visade då upp lite olika produkter som kan vara bra att ha med sig för att hundens mage snart ska komma i fas samt för att få upp vätskebalansen igen, när man är ute på jakt. Sen poängterade hon att unga hundar är känsliga och behöver slippa press och få goda chanser till återhämtning. Hela tiden jämställde hon jakt med stress, även om hunden tycker det är kul så blir det en belastning i kroppen på hunden, inte bara muskulärt. 

Sedan gick hon igenom hur man ska se på hela hunden som ett pussel, med avel, foder, vila och träning. Extra mycket prat om foder och bajs, utan att förespråka det ena eller det andra (mer än att hundar inte är glutenallergiker och inte har behov av spannmålsfritt foder). Det enda hon var tydlig med var att valpar ska ha valpfoder i minst ett år, gärna två, för deras känsliga magar ska ha ett lättsmält foder. Hon gick igenom toppladdning (vi fick även en egen broschyr om det), men det behövs bara för de som under en jakt inte kan se sin hund (de kräver mer energi). 

Efter det gick hon igenom hur man ska lära känna sin hund som frisk (för att kunna se om något är onormalt) och det var inga nyheter i sig, däremot kom det små bra tips lite då och då. Mycket på små enkla produkter som är bra att ha med i första hjälpen lådan, och jag kommer helt klart uppdatera min som alltid ska vara med i ryggsäcken. Det finns även en broschyr att ladda ner med första hjälpen att stoppa i, så man alltid har bra kunskap i lådan. Det är svårt att gå in på så mycket mer detaljerat vad hon gick igenom, men jag kan tänka mig att hennes bok är väl värd att läsa eller köpa (jag glömde det, tror jag var för trött så sent på kvällen) om man är intresserad av ämnet. 

lördag 14 mars 2020

Domaruppdrag på Väsby BK 2020-03-14

Om vi hade ett dilemma kring vår tävling och covid-19 så var det nog inget jämfört mot de tappra hjältarna på Väsby BK. Herregud vad de har fått slita inför den här tävlingen, som från början hade närmare 500 starter. Först ragga domare och planera allt så det funkar med funktionärer och tider osv, och sen lagom till det behöva ta ställning till ett virus och vad SBK och SKK kom fram till. SBK tyckte att de skulle köra men att betala tillbaka avgiften till de som ville och på det fick de 100 avhopp (och för de som inte anmäler till tävlingar nu så betalar man alltså med bankgiro då dibs inte används för tillfället, vilket innebär att kassören måste betala ut allt manuellt!). Och 100 avhopp gör ju stor skillnad, och det här med att pussla ihop startlistor på dubbla tävlingar är ett mindre helvete bara på två klasser, så att de fick ihop detta är otroligt. Lägg även till sjuk domare och ett cafe som kvällen innan hör av sig om att de inte vill bistå med mat och jag tror en och annan på den klubben inte är så sugna på att arrangera tävling på ett tag. Som extra grädde på moset så hörde jag när jag var på väg hem att patronen i skrivaren var slut. 🙈 Påminn mig att ALDRIG arrangera så stora tävlingar. 

Jag bad om att få köra nybörjarklass, även om det innebar att åka hemifrån 5:30. Var klar kring 10 istället så det är ju bekvämt. Nybörjarklass är å andra sidan inte så upphetsande att göra banor till, speciellt i ett begränsat område, så det blev lite fokus på tempoväxlingar bara. Svårast var nog dock miljön idag och det var många som hade problem med att hundarna tappade fokus och nosade mycket. 
Av de 33 startande (från de 51 jag från början skulle döma) var det 24 (72%) som fick kvalificerande poäng, betydligt färre än vad som fick kvalificerande på grannbanan (samma tävlande), där 32 fick kvalificerande. Vann gjorde en aussie på full pott, delad andraplats på 99 poäng var det mellan en tax, kooiker, landseer och en labbe (härlig mix!). 

Nästa uppdrag blir på hemmaplan, en enkel nybörjartävling på kvällstid. Vi får se om det blir av eller hur många som vill komma, mycket kommer väl hinna ske på tre veckor. Jag har redan fått avbokade uppdrag framåt, så det kanske blir en lugnare vår än jag tänkt. 

Domaruppdrag på Kungsörs Brukshundsklubb Avancerad klass 2020-03-12

I torsdags var det dags för vår andra kvällstävling för året på klubben. Det blev ju milt sagt lite tumult kring alla arrangemang pga covid-19 som numera lamslår hela landet, men vi valde att köra tävlingen ändå. Gjorde lite ändringar, att protokollen delades ut direkt efter start och inte hade någon prisutdelning så det inte skulle bli någon större kontakt mellan oss alla. Det var luftigt i hallen och det flöt på väldigt bra, även om det är tråkigt att inte få ha prisutdelning och gratulera alla för deras prestationer så tror jag ändå många uppskattar att få åka hem skapligt. 

Jag hade byggt vidare på min förra FKL jag körde, och det blev en riktigt bra bana tycker jag. Frestelsen var det många som föll för och sen var det inte helt lätt med den sista skylten på höger sida (tror det är en sån skylt som man ignorerar för den är i NKL, men den är inte helt lätt för hundarna från fel håll). 
Av de 30 som startade var det 13 (43%) som fick kvalificerande resultat. Det var betydligt färre än vad de fick på grannbanan, men jag tror det var många som åkte dit på frestelsen faktiskt. Vann gjorde en portugisisk vattenhund med 98 poäng och på delad andraplats med 97 poäng kom en phalene och en cocker. 

söndag 8 mars 2020

Inte bara en guldhund

Jag har ju inte gjort annat än lovordat den lilla svarta här i bloggen, men nu kommer ett inlägg där jag ska gnälla av mig lite om hennes nackdelar, som just idag visat sig lite mer än min hjärna orkat med.

Hon är matfixerad. Inte så där "normal retriever" utan galen. De första dagarna hemma försökte hon bryta sig in i fodertunnan och skällde på matskålen när den var tom efter att hon slagit på den för att se om något fanns under den. Sen skällde hon på oss när vi åt, men efter veckan när hussen var bortrest och jag bara ignorerade skällandet (istället för att belöna de gånger hon var tyst) så verkade det haft effekt. 
Husse delar med sig av sin banan till hon som äter allt.
Hon kräks också om morgonen om det gått för lång tid från kvällsmålet, men det allra allra värsta är att hon stoppar i sig sånt hon hittar ute: bajs, tuggummin, snus och godis. I början funkade det med "Spott ut" och byte mot godis, men det gör det inte längre utan det har blivit en resurskamp mellan oss nu. Så fort jag visar intresse mot vad hon har i munnen slänger hon sig bort för att skydda det från att bytas bort. Nu tänker jag på forskning som Tobias Gustavsson presenterade för mig i samband med att jag var där på privatträning en gång, att det här med byteshandel snarare ökar intresset för föremålet (så det här med två likvärdiga funkar egentligen inte om man vill minska intresset för den ena), utan man ska be dem spotta ut och som belöning får de återta sitt byte. I vilket fall, det går ju inte när bytet består av värmeljus eller snus, så nu måste jag göra en träningseffort på det här på riktigt. Min första plan är helt enkelt att ta med mig bättre godis att byta mot, vilket är typ korv eller liknande. Och då blir det ju mindre enkelt på en gång, dels för att jag typ har fobi mot luktande och kladdigt hundgodis och ännu värre blir det om jag ska ha det i mina kläder - urk!! Men jag kör det i liten burk, så står jag ut, för nu måste vi lösa det här. 

På klubben för miljöträning
En annan sak jag noterat är att hon är lite känslig för miljöer. Eller ja, ganska mycket (relativt till vad jag är van vid), och det räcker att en kråka kraxar för att hon ska bli lite försiktig. Vi får ju bra miljöträning i vagnen, för där är hon trygg och helt okej med att det låter och rör sig mycket omkring henne, till skillnad mot när hon går. Men vagnen funkar inte så bra i skogen och där behöver vi miljöträna mer. Så igår åkte jag till klubben på morgonen och mest bara gick omkring i skogen. Tränade lite inkallning, fot och stadga. Jag tror att jag annars skulle ha lätt för att kunna åka till skogen och tro att jag skulle kunna få samma resultat som på klubben, eller hemma. Och det är ju bara taskigt mot henne, så det här måste jag tänka på. 
Dock måste jag säga att när hon blir rädd för något så är hon ändå bra på att övervinna det, så jag tror vi jobbar upp ett självförtroende successivt. Och om några veckor börjar vi en sökkurs och det kommer nog vara jättebra för både miljöträning och självförtroende :) 

Sen måste jag bara ta ett sista gnäll om vad hon gjorde idag. Vi hade lämnat en stor skål med grillchips på vardagsrumsbordet. Den stod på en hög med böcker och var ganska stor själva skålen och hon visade inget intresse mot själva skålen igår när vi åt. I morse däremot, när jag klev in i duschen passade hon visst på att tömma den. Klinisk ren, men på samma plats som vi lämnat den. Sen låg hon väldigt spak och jag tror hon blev illamående en stund, men sen var hon igång igen. Vi åkte in till stan och gick tipspromenad, där fick hon i sig ett tuggummi det sista hon gjorde innan hon hoppade in i bilen och sen när vi kom hem till mamma för fikat efteråt lyckades talibanen med konsten att trycka i sig lite salta jordnötter ur en skål på hennes bord. Suck alltså, full pott på sattyg denna söndag alltså!

Vad tror ni, får vi sova inatt eller blir det skytteltrafik ut på dass? 


torsdag 5 mars 2020

Inomhusträning

Vi lever ju lite av ett lyxliv så här års som har tillgång till en enorm inomhushall och fina träningskompisar. Vårt fokus har mest varit att träna bland andra, men givetvis kommer det in lite inslag av moment från rallyn så vi också tränar på någonting. Ännu mer tur att jag har en träningskompis som filmar oss (utan att vi bett om det eller vet om det) och skickar till mig efteråt. Så jag tänkte bjussa på ett litet klipp, där vi tränar fotgående - språng. 

Bortse från min otroligt fula tofs och fokusera på den strålande valpen! 



Jag har valt att parkera henne ganska långt bak i fotposition (för de har en tendens att dras framåt ändå) och då får man ju automatiskt (hoppas jag) mindre problem med plogande. Nu hamnar hon efter lite grann när jag börjar gå, men det har nog snarare med energinivå att göra än att hon håller sig där. jag väljer att belöna henne på andra sidan fast bakvägen (mitt kommando för att hoppa bakom ryggen och ta belöningen är "TA!") för att ytterligare förstärka att hon ska ha dragning bakåt. Jag har faktiskt inte använt mig av pall för att lära in fotposition, tyckte inte alltid det var smidigt med Nässla, hon jobbad för mycket med bakdelen, snarare än fokus på frampartiet. Vi får se vilka problem detta beslut leder till istället ;) 

I vilket fall, en mycket rolig hund att jobba med och det är ju svårt att tro att hon inte ens är fem månader på filmen, i en hundarena med ett gäng andra hundar och människor. Jag bara väntar på alla bakslag 😝

onsdag 4 mars 2020

Typ viltpremiär

I dag fyller lilla Sirap fem månader, tänk att hon inte är äldre när det känns som att hon funnits hos oss så länge! Idag skulle vi egentligen ha åkt till Muskö och träffat våra kompisar, men där var det tydligen storm så vi ställde in det. Som tur var hade jag fått ett ryck i går och tagit fram lite vilt så vi hade åtminstone det att roa oss med själva, för hos oss var det inte storm, det bara snöade. Först är man lite bekväm och fisförnäm och funderar över om jag verkligen ska bege mig ut i det, sen tänkte jag att jag har ju tränat hund i betydligt värre väder än så, för typ 8 år sen när man inte hade en hundarena att tillgå var och varannan dag. Nu visade det sig att det var "massor" av snö uppe på klubben, fast skogen var ändå okej. Väl på plats visade det sig att vår klubbkompis som har en gul flat som är 5 veckor äldre än Sirap också precis kommit upp, så jag erbjöd henne att prova på med henne med. 
Se upp i backen för här kommer Sirap och anden!
Sirap var en sån stjärna, som vanligt (hehe) och tog alla viltslag på en gång (kanin, and och kråka) och allra bäst - bar in dem till mig! Ja, sen gick vi upp i skogen och det kanske inte fortsatte i samma perfekta anda, men hey, hon är ung än så länge. 
Jonna med full fart, kanske inte åt matte ;)