lördag 28 mars 2015

Sol, spår och njuta av live

Jag vet att jag skrev svar i en kommentar i ett tidigare inlägg att jag inte borde gå spår som jag gått själv och få mer kvalitet på de spår jag går med Nässla med tanke på hur mycket hon läser mig. MEN, så skiner solen, jag är helt ledig, Nässla ska vara själv någon timma i kväll och ja.. då måste men väl lägga spår? Nåja, dumt eller inte, jag är så otroligt nöjd att jag ändå gjorde det idag, för så här bra har det inte gått sen vi var en vinkning från ett HP! La det på ett nytt ställe i samband med att jag hade varit och gått en promenad utan Nässla (dvs hon väntade sig inte ett spår). På bilden ser det ut som att hon missade i början, men eftersom hon tog pinnen så måste det snarare vara tjall på GPSen (tror det var tjall när jag gick med den utan hund för jag gick ju från vägen och det ser det inte ut som på bilden..). I vilket fall, hon bara tuffade på. Sket i mig men höll ett tempo så jag hann med. När jag trasslade bland träden stannade hon till och tittade men var inte benägen att ta den vägen istället, så jag kan inte vara annat än nöjd med hur hon gick det. 
5 pinnar, sista är spårslutet, en liten burk med gotte!
Efter spåret tog vi en skön promenad i skogen där Nässla fick göra sin bästa aktivitet förutom att spåra - nämligen hoppa på stenar och tigga godis! Skön förmiddag i skogen, nu blir det till att förbereda inför kvällens Thåström-konsert! 


Ny dag, nya möjligheter

Nässla på huvudkudden ;-)
Älskar tidiga helgmornar! Utvilad och redo för en ny dag och är man ledig och solen är framme kommer det garanterat bli en bra dag! 

fredag 27 mars 2015

Rekvisita på gång!


Nu har rekvisitan till vårt klass 3 program i freestylen kommit! Nässla är entusiastisk!

onsdag 25 mars 2015

Film från tävlingen


Här är filmen från tävlingen. Är så glad över hur samlad hon var mellan momenten, när vi har tränat har hon kunnat göra både det ena och det andra och framförallt är jag extremt nöjd med att hon satt helt stilla när vi väntade på vittringen :-) 

För min egen del så MÅSTE jag uppmuntra henne bättre trots att det blir fel. Skit i att vi har mer att träna på liksom!

Glöm aldrig!

Citat av Tobias från när jag var där på lekdag. Det här borde vara varje hundtränares främste tanke.

söndag 22 mars 2015

Inventering av trick

Jösses vad skönt det känns att bara ha en gren att fokusera på just nu! Det var verkligen jätteroligt att tävla igår och det är synd det inte går att kombinera men just nu behöver jag och Nässla lägga massa krut på att lära oss nya trick, behålla de gamla och synka ihop oss att göra dem i takt till musiken i 3,5 minuter.. Att köra ett FS program är helt galet intensivt! 

För att veta vad vi ska fokusera på så tänkte jag göra det jag är bäst på - lista alla trick som ingår (just nu) i mitt planerade program. 
  • Front (nos mot näsa) - i alla riktningar 
  • Slalom - jag går framåt eller bakåt
  • Hopp genom armarna
  • Backa bort från mig/backa in mot mig
  • Krabba - både vänd mot och bort från mig
  • Snurra/spinn
  • Gå runt scarf som jag håller i
  • Krypa mellan benen
  • Zack (backa slalom)
  • Hopp över benet
  • Köa (nos mot rumpa) - i alla riktningar
  • Omvänd kö (näsa mot hundrumpa) - i alla riktningar
  • Gå runt scarf på backen
  • Vänd
  • Apportera scarf
  • Mellan (pos mellan benen)
  • Om (hon backar runt mig)
  • Vågen
De rödmarkerade är de vi har att jobba på. Krabba kan hon ju sen tidigare, men hon har en stooooor tendens att vilja fuska på denna så vi behöver helt klart nöta på den, speciellt ute då den kräver mer yta. Att gå krabba bortvänd jobbar vi på för fullt, ibland med bra resultat, ibland med mycket sämre.  

Krypa har hon aldrig lärt sig och den är svår att träna inne på halt golv. Får göra det mer ute om snön försvinner. 

Zack kan hon ju ganska bra men behöver få in mer flyt i det. 

Köa håller vi på att lära in nu, kommer nog en film på det. Har ett problem med belöningsplaceringen som ni gärna får hjälpa mig med, håll till godo!

Omvänd kö kan vi nästan, behöver bara jobba mer med flytet. 

Gå runt scarfen blir oftast trampa ner scarfen i leran, så vi jobbar på den när vi kan vara ute. Sen skulle jag nog vilja ha en större scarf dessutom, men tydligen var inte leopardmönster inne på våren.. 

Nu fick vi ju ofrivilligt några extra dagar att träna på då jag i detta ögonblick egentligen skulle varit på väg till Arlanda tillsammans med Susann, men vädergudarna ville annorlunda och det blev ingen slädhundstur i år :-(

Lydnadsklass 3 - premiären

Tävling på hemmaklubben är alltid de bästa lydnadstävlingarna tycker jag! Så, trots att vi troligtvis inte skulle bli helt klara till klass 3 skickade jag ändå in en anmälan och så har vi tränat ganska mycket ändå (för att vara mig). Jag har i dagarna känt lite instabilitet i rutan, men att resten borde gå bra.

I morse kände jag mig först inte alls nervös, men när jag satte mig i bilen började hjärtat banka och jag kom igång ordentligt. På plats gick jag runt som en värpsjuk höna tills jag kunde gå och hämta Nässla och hon var bannimej laddad. Blev lite orolig då jag bara förberett med extra gotte godis, men tänkte sedan att målet var ju primärt att hon skulle ha kul idag. Hon var sjukt laddad i slussen när vi skulle gå in och jag fick verkligen hålla kvar i sinnet att nu skulle vi fokusera på att hålla fokus.

Det finns film på det, men den är hos Zandra som har fullt upp i dagarna med att arrangera tävlingen, så den kommer sen. Redigerat - nu finns den!

Lite hopp vid överlämning av pinne, men annars var hon ganska bra med mig. Kollar av miljön något men jag upplever ändå att hon är helt med mig vid förflyttningar på stället och hänger med efter det och jag är nöjd med hennes prestation och min egen förmåga att hålla mig med henne. Vi fick 7,5 med kommentaren pendlar och tappar pos. 

Sättandet gör hon som hon brukar, dvs en 10:a ;-)

Inkallande med ställande är hon snabb som en vessla och tar därför något steg och vi får 9p. 

Sändandet har vi ju haft tjall på, när vi tränade i onsdags sprang hon för långt åt höger i rutan hela plus att hon sprang till mig när jag skulle gå. Har tränat det torsdag och fredag morgon innan jobbet, dels att hon ska springa igenom och åt vänster, men också att hon ska ligga kvar. Tyvärr hände det idag också vilket inte förvånade mig särskilt, vi har bara gjort hela rutan ett par gånger och hon hade behövt mer träning i hela momentet. 

Jag ville inte berömma glatt när det blivit tokigt eftersom det skulle leda till tusenfalt problem tillbaka, men tyvärr fick jag äta upp det i momenten som kom efteråt, då jag tror att hon blev lite osäker istället. 

Vidare till apporteringsmomenten och där slarvade hon när hon skulle ta den (eller gjorde som hon brukar) och tuggade när hon hoppade tillbaka, vilket gjorde att vi fick 8p på den. Jag är glad att jag lyckades kasta rakt och kunde lita på att hon hoppade åt båda hållen :-)

Metallapporteringen så gjorde hon något nytt (för att vara metall, inte i apporteringen) genom att ta på sidan på även den! Hon fick böka ett tag, men normalt tar man den icke! Domaren skrattade men 10 fick vi ändå :-D

På vittringen kom tyvärr fel pinne in och det tror jag berodde på att det skapades en osäkerhet när det blev fel. Vidare till fjärren så fortsatte det och hon missade något så enkelt som att sätta sig från stående. Har nog aldrig ens hänt, så det tror jag också bara var en vidareutveckling av det tidigare strulet. Vi fick behålla en 5:a på detta. 

Redan innan hade jag bestämt mig att om vi nollar något (dvs inte kan få ett förstapris) kommer jag att avstå gruppmomenten. Skulle gärna gjort sitt i grupp men inte platsen och det känns bara struligt för medtävlande och arrangör att bara göra den ena så jag avstod båda. Nässla har inte fått tillräckligt med träning för att HON ska känna sig trygg i platsen när jag lämnar henne så då tyckte jag att hon skulle slippa det. 

För många skulle nog det här resultatet ses som en ganska dålig premiär men jag är ändå så nöjd! Det var så små saker som kostade så mycket och jag är övertygad om att en veckas mer träning hade gett oss ett förstapris. Jag är så glad över hur hon var närvarande med mig under alla transporter och att det kändes som att hon hade kul där ute. För mig betyder inte förstapriset något och jag kan från mitt hjärta säga att det spelade ingen roll att vi inte fick det i dag. Det är ju bara roligt att få tävla och se hur man håller ihop i hela kedjan och kan minnas sina uppgifter, nyttig träning helt enkelt.

Eftersom vi var så många från klubben som tävlade hade Lena fixat speciella priser till oss. Vi fick ett pris som bestod av ett påskägg med bara sura godisar ;-) Bäst från vår klubb i klassen var bästa  Zandra och Lystra som kom trea och fick sitt LP III och numera alltså inte har några orsaker att inte kallas elithund, stort och rungande grattis!!

Från början hade jag tänkt att starta på EHDKs dubbeltävling i maj, men eftersom vi ska satsa på spår, brukset och FS klass 3 känns det lite väl överdrivet även för mig, och redan i veckan bestämde jag mig för att avstå lydnaden under våren/sommaren. Vi kommer fortsätta köra vittringen (sååå smidigt att kunna träna inne ju!), lite ruta vid tillfälle och lägga en bättre grund för platsen, men resten av tiden ska vi fokusera på alla nya tricks till freestylen i första hand. Jag märker vid flera tillfällen att FS är svår att kombinera, speciellt när man kommer upp högre i både lydnaden och FS så jag får helt enkelt ta en sak i taget (typ). Får se om jag klarar av det eller blir jätteuttråkad ;-) Men jag tror lydnaden kommer funka även som pensionärssport på Nässla :-P

lördag 21 mars 2015

Tuff träning - ur en vesslas perspektiv

Matte, jag och blondinerna träffades på byns inomhustivoli för några dagar sen och eftersom det hände något helt otroligt spektakulärt där måste jag bara få rapportera. Först fick jag bara sitta där och glo på henne en stund, sen ligga och glo på en dörr som åt upp min matte en jättelång stund tills jag fick godis, då sket jag faktiskt i dörren och matten. Sen fick fluffis göra samma sak och sen! Ja då blev det konstigt ska jag säga! När jag och matte skulle leka övningen glo-på-matte-under-tiden-vi-rör-oss-tills-ögonen-pluppar-ur-skallen så hade någon tappat ut massa minor på golvet! Det kryllade av vita minor förklädda till toapappersbitar och jag fick anstänga mig så mycket att hålla mig i brallan så jag dog nästan av det. Det var helt sjukt svårt och sen orkade jag nästan inte ens ha party efter det, det var som att alla mina hjärnceller tog semester efter det. 

Vi lekte lite en stund till men jag blev så slut efter den där första övningen så jag minns ärligt talat inget mer från den dagen. Men det gör inget, för jag tror inte jag behöver de kunskaperna heller. 

På kvällen skulle vi till mormor för att smaka på kryddor och mingla och innan dess tyckte matten att det var så fint väder så hon skulle leta skatter och vi hittade värsta bra stället där jag kunde springa fritt, kolla på änder, bada, rulla i bajs och tigga godis på allehanda sätt. Matten hittade 9 skatter och jag fick nog minst lika många frolics. Hur då? Se här ska ni få se.. 

Okej, vi värmer upp lite med en icke betalande aktivitet, bada gav inte utdelning. 
Kan den här ge godis?
Skulle den här kunna ge godis?
Den här stubben borde helt klart ge godis!
Den här då?

Men ge mig godis då käring!

Men den HÄR då??!

tisdag 17 mars 2015

Just do it!

Frustrerad över mitt förra inläggs passivitet så satte jag igång och tränade Nässla direkt. Först lite vittring som var jättefina (tur att inte HON tog någon skada av min idioti) och sedan gick vi ut och tränade lite fjärr. Det, tillsammans med ingångar, får nog bli veckans fokus på de dagar som är kvar till tävlingen. Planen för morgondagen är också klar och det blir mycket belöning för att peppa upp henne ordentligt inför lördagen. Nu kör vi! 

Ingen plan ännu, panik!

Jag vet inte vad som har hänt inför den här tävlingen men jag tappade stinget helt! Jag brukar inför lydnadstävlingar tagga till ordentligt sista veckan, men den här gången känner jag mig inte alls laddad och har nog tränat mindre hemma än vad jag gjort alls, tävling eller inte. Jag ser fram emot att tävla så det är inte det, men kanske jag har lite mycket annat att tänka på som håller mig sysselsatt. Åker ju (förhoppningsvis!!) till Åre på söndag och sen när jag kommer hem är det bara en vecka till nästa semester. Mitt i det är det dags att skicka allt till bolagsverket när man är ekonom, deklarera både jobbet och mitt eget företag och så vidare.. Allt ska vara klart tills jag åker och det finns annat som stör lilla hjärnan just nu, to do list är lååååång! 

Det jag åtminstone fått till är vittringen varje dag. Här är ett klipp på mängdträning som jag gjorde i förrgår. 


Man ser ju att många repetitioner gör henne säker. Tyvärr var jag så oerhört klantig efter det så jag bara vill slå mig själv ordentligt i huvudet!! Jag glömde rita på rätt pinne och när jag inte såg vilken hon tog så trodde jag hon tagit fel. Och skickade igen.. och igen.. sen när jag tittade fanns det ju ingen pinne med kryss på.. Tittade på filmen, och ja, hon hade ju tagit rätt direkt. Då fick jag ruskigt dåligt samvete för kass träning och dåliga förutsättningar för min hund. Brukar inte få det, men det sved ordentligt faktiskt. 

I morgon är det dags för min och Zandras sista genrep innan tävlingen, har inte gjort en plan för det heller ännu, men det kommer. Jag måste tänka ut vilka punkter i tävlingen som jag kommer tycka är viktiga för mig så jag kan fokusera mest på det. 

lördag 14 mars 2015

Spår och lydnad

Sol, hundträning, spår, lördag.. Kan det bli bättre? I går kväll la vi varsitt spår till tjejerna, med blod och klöv. Nässlas var inte så långt, kanske 300 meter, men vi skulle fokusera på just det vi har upptäckt, nämligen hennes beroende av mig. 

Den första vinkeln missade hon, men det såg jag på henne innan det hann bli rörigt, så då backade jag tillbaka och hon hittade spåret ganska fort igen. Den andra vinkeln tog hon jättebra. Nästa var tokvinkeln och där kom hon in i vinkeln fel vilket sen ledde till mycket besvär. Här tänkte jag att jag ska vända mig åt fel håll och bara stå och låtsas som ingenting, men efter en evighet på fel ställe och hon bara ville ut på stora vägen (hon vindade ordentligt från det hållet, helt motsatt än där spåret gick) så fick jag ändå rikta mig rätt. Efter MYCKET om och men kom vi vidare, men nästa vinkel var nästan värre. Så fort hon blev osäker tittade hon på mig och när jag istället backade (för att hon ska kunna ta spåret där vi senast visste att det gick) så kom hon in i fotposition. Efter ÄNNU MER om och men släppte jag selen och hon fick spåra bäst hon ville. Hon försvann snabbt utom synhåll och vi kunde snart hitta henne slitandes i klöven. Hur hon hade gått vet jag inte riktigt för just där hade ju självklart gps flippat ur (gick väl för fort..). 

Jag tycker det här är en jättesvår nöt att knäcka! Jag måste verkligen återgå till den handlingen jag hade efter jag gick kurs för Tobias, för då var det verkligen som bäst. Inte trycka henne framåt. Inte följa efter. Se till att hon har egen hög motivation i spåret. Det kan jag ju träna på egen hand med många små personspår, så det ska jag göra så mycket jag kan i veckan som kommer. Vi tänkte också köra på att Zandra ska få gå med henne, utan att Zandra vet var spåret går. Samt att jag ska gå ett rörligt prov, där jag inte har någon info, kanske hon skärper till sig lite när det behövs. För mig är det helt ofattbart att Nässla är så beroende av mig där hon kan bäst, man har alltid haft en liten inställning att hon kan bäst själv och jag har tur som får henne att samarbeta med mig på större distanser och sånt. Jag har fått henne för lydig, ironiskt nog. 

Efter båda hundarnas spår åkte vi till en solig brukshundsklubb och tränade fyra pass. På det första baklängeskedjade en liten bit av ff där avslutet var två steg bakåt, sitt, då hon oftast vill strunta i att sitta just då. Det fick fort effekt och hon började fort sitta snabbt varje gång. Sedan skulle vi störa ut henne i hopp - apport med att kasta snett och vi avslutade med en riktig vittring där jag inte tittade på henne. Hon kom på rätt pinne ganska omgående, men istället för att ta den tittade hon på mig (som tittade ner i marken), då luktade hon igenom de andra och kom sen in, utan att tugga. 

Lite paus sen körde vi ett helt program uppdelat i två och förutom ett litet hafsigt fotgående, knallning på hopp-apport (och då hoppade inte ens på tillbakavägen) och lite för snabba skiften i fjärren så tycker jag hon gjorde allt annat bra. Slarvade på avslutet på vittringen genom att inte sätta sig och spotta ut pinnen men det tror jag beror på att jag inte visste om pinnen var rätt eller inte. Jag KÄNDE mig inte lika glad när hon kom tillbaka. Men, det var rätt pinne och det känns som vi ändå fått ett genombrott genom att jag inte tittar på henne där. Konstigt. 

Efter hela programmet var kört tränade vi lite gruppmoment fast själva då svårigheten i dessa moment inte ligger i att det finns andra hundar nära. I sittet är det svårt för henne att just sitta, men det börjar ta sig (förutom att hon la sig idag, men det var för att hon fuskade och trodde att Zandra på bänken skulle innebära plats, för det gjorde det ju här om dagen..). Körde 2 minuter sitt och sedan 2 + 3,5 minuter dold plats. Kan säga att idag var hon inte orolig över att jag lämnade henne i alla fall så vi går framåt även om hon själv hittar på ett och annat. 

Idag är det bara en vecka kvar till tävling och premiär i klass 3. Det ska bli kul och nu måste vi fokusera på rätt saker i veckan. Borde göra mig en rätt noga träningsplan för veckan, men den tror jag behöver lite mer tanke bakom så jag får återkomma om den. 

fredag 13 mars 2015

För mycket påverkan

Jag har uppenbarligen för mycket påverkan på Nässla och det märks ju både i spåret och i vittringen. Spårets jobb får komma en annan gång, men just i vittringen har jag provat att gå över till att den är dold, dvs hon ser inte mig när hon är ute och jobbar. Jobbigt för oss båda tror jag! Jag filmade två frekvenser i morse och här är det ena klippet. Man ser hur hon söker stöd hos mig (men får ju inget, jag är ju inte där) och sen måste ta i på egen hand.

Hon är ganska het och det är medvetet då jag har vom som belöning, något av det bästa hon vet. Vill att hon ska kunna koppla på nosen trots att hon är galen och jag är mycket nöjd med hennes jobb här. 

onsdag 11 mars 2015

Släpp dårarna loss, det är vår!

Ja, det var lite så det kändes på årets första pass uppe på brukshundsklubbens uteplan.. Ledig idag och nu kör vi 100% (eller okej 98%) på lydnaden. Men, Nässla var helt bäng emellanåt. När vi hade gjort vårat pass och jag skulle binda upp henne tittar hon på mig med den där blicken och sen bara drar hon! Som en liten spätta, raka vägen - in under huset!?! Vad hon gjorde där under har jag ingen aning om men tydligen var det ballt nog för att hon gjorde det igen nästa gång jag skulle binda upp  henne. Då orkade jag inte bry mig om att försöka locka ut henne (eftersom hon uppenbarligen inte lyssnade ett skit på vad jag hade att säga) utan Zandra började träna Lova istället. Lova, som bara har skojträning och studsar runt, Lystra som blir sotis och sitter och gapar som en riktig bruksschäfer och sen svarta faran på det.. Ja jösses, tur att klubben är tom så här års.. Hade någon sett oss då hade nog ingen satsat pengar på oss på nästa lördags tävling. 
Innan vi åkte, Nässla snodde apporten och visar hur man KAN hålla den. Men det behöver inte vara rätt. Bara om man vill det just då. 

Hade ett bra pass i övrigt, men med mycket slarv mellan momenten, samt en del slarviga avslut. Det som var riktigt bra var att hon tog rätt pinne på vittringen varje gång, trots att det var svårare miljö och vi hade nya pinnar mellan varje skick. Vi gick över till att jag inte tittar på henne när hon jobbar och utifrån det jag hörde gjorde hon första omgången mycket bättre. Vi gjorde också en mycket lyckad dold plats (vad jag fick höra, jag har inte sett något) så det konceptet får vi köra vidare på. En mer ingående plan kommer!

måndag 9 mars 2015

Skojträning

I går hade både jag och Zandra en ledig söndag, vilket brukar kunna resultera i lite gemensam spårträning. Dock blåste det väldigt mycket så vi tyckte det var onödigt att riskera tålamodet på dåliga spår och istället blev det bara kravlös och skoj apportering för tjejerna. Oj så kul de tyckte det var!! 
Dum och dummare?

Nä, alltså vi är jättesmarta, båda två!
Lite markeringar, sök och lätt dirigering (eftersom båda mattarna är såna amatörer att vi glömt piporna hemma) plus en liten pannkaksjakt för Nässla gjorde oss alla nöjda! Känns bra i själen att få se hur hundarna verkligen älskar det de får göra och kuta så fort att benen knappt hänger med :) Svårt att inte bli frestad nu.. 

torsdag 5 mars 2015

Årets första x 2

Vilken tur när solen sammanfaller med en ledig dag! Att jag dessutom bokat upp privat mark för lite blodspår gjorde det inte sämre alls :-) Jag och Nässla åkte till mina gamla hemtrakter för ett blodspår som fick ligga någon timma bara (eftersom jag inte är ledig i morrn..). Det blev nästan 1,4 km, 3 dl blod gick åt och det var varierat med både upphåll, lega och lycka. Underlaget var mestadels kalhygge men även en del åker och skog. Ingen vind och mycket sol. 

Efter jag lagt spåret tog jag Nässla på en lös promenad i annan riktigt så hon skulle glömma spåret lite och varva ner, vilket jag tyckte hon gjorde. Gick tillbaka till bilen, selade på och sen var det fest hela dagen ;-) Nejdå, hon gick mycket lugnare mot vad hon gör när det är personspår, däremot var ju underlaget lite smått livsfarligt när hon väl drog på. I spåret kändes det stundvis helt hopplöst, men när jag ser på kartan här nere är det ju ändå inte helt galet hon gått. 

Som man kan se så blev det lite strul vid första återgången (eller ganska mycket strul faktiskt) men jag var tålmodig och väntade ut att hon skulle lösa det själv. Men hon gick liksom bara fram och tillbaka om och om igen, kunde inte hitta ut alls till en början. Nästa vinkel var naturligt bra lagd så där var det inga problem, lyckan gick bra och där hittade hon även en lega. Tuffade på hyfsat till nästa återgång som också blev strulig och här var det mest för att hon tittade på mig och när jag var vänd åt fel håll så trodde hon att hon gick fel och slutade jobba :O Då skulle hon istället bada (inte bra med mobilen på selen!!) och det irrades en hel del där. Nästa vinkel tog hon helt strålande klockrent och sen hamnade vi ut på fältet där det strulade till sig lite igen i en vinkel. Här blev jag liksom matt när jag såg att hon bara tittade på vart jag var vänd (jag menar, du känner ju lukten, hur svårt kan det vara att nosa lite?) och lät henne härja på ganska länge. Hittade men snubblade snabbt bort sig i nästa vinkel och den borde hon inte alls haft så svårt för men här gick hon över på att börja jobba med hög nos :-( Jag vet att det inte var för att hon hade den i vinden (låg bakom en kulle och hon kunde knappt ens hitta den när hon var framme vid den), hon kändes bara helt bortkopplad. 

Nåja, det var en solig och fin dag och hon är rätt trött nu (även om hon hävdar att hon kan jobba). Min tanke i spåren nu är att vi ska jobba lite på att mitt kroppsspråk inte är rätt. Tänker mig att bara gå ut på ett fält och göra en vinkel och i den vinkeln vänder jag mig åt fel håll så är det upp till henne att lösa det. Oftast går spåret jättebra när jag bara håller emot, men just om det blir trassel vid en vinkel, linan fastnar eller så, då blir det liksom kört och hon litar inte på sin egen förmåga. Lika bra att jobba på, nu med ett elitspår inbokat å allt!

På vägen hem tog jag vårens första catch, och vad passade inte bättre än denna ruvande höna som låg på ett litet påskägg?! Knep en till efter det, känns mycket roligare att komma igång med nu när solen är framme igen!
Vad ruvar du på?

tisdag 3 mars 2015

Dagens andra länk

Här kommer en annan länk som jag verkligen kan rekommendera med ett läsvärt blogginlägg. Det är på engelska, det är långt och det är känsligt, men jobbar man med problemhundar som är aggressiva mot människor (eller vill lära sig mer om hur det kan vara) så är det bara att klicka in

Jag har i dagarna funderat mycket över min brist på vidareutbildning den senaste tiden, visst, jag har utbildats genom andra plan, men känner ändå att jag i min instruktörsroll har varit i behov av lite uppdatering. Jag själv har gått kurser och tränat för folk, samt utvecklats massor som tävlande, men just den professionella biten har legat på is ett tag. Har känt behov av att få lära mer och nytt så jag blev jätteglad när jag hittade info om Clicker Expo som går av stapeln i UK i oktober. Det är dyrt men det behövs lite nya infallsvinklar nu. Inträdet är betalat och klart, nu är det bara hotell och eventuellt resesällskap som ska fixas :-)

Vittring med störning

För att få lite ordning på vittringen har jag börjat ta ut den träningen på mornarna med Nässla, men när det snöade i morse fick jag hitta på något annat istället. Det fick bli störningsträning!

Servetter, pipis, apport, tändstickor och klicker
Gick över förväntan faktiskt och hon hade verkligen bara tanken att leta pinne som luktar matte.


Nu ska vi lägga i en till växel på säkerheten när jag bara tagit på den en kort stund, så kommer det bli skitbra det här :-)

När man inte behöver säga något själv

För någon annan redan säger det precis som man tänker! Carro och jag var klasskompisar för hundra år sen (nåja, tio) på instruktörsutbildningen och här kommer en bra sammanfattning över den heta potatisen ledarskap

Spår som belöning efter titeln

Jag kände mig som ett riktigt smatterband så jag bestämde mig för att låta er läsare vila någon dag innan jag publicerade min rapport från vårt spår. Tyvärr visade det sig i slutet att jag inte fick igång tracken när jag skulle gå med Nässla så man får inte se hur hon gick den här gången, men jag kan tänka mig att det borde sett bättre ut. Den här gången bestämde jag mig tidigt för att hålla emot mycket i linan, inte hålla emot när hon går fel, utan bara hålla emot och att hon verkligen ska visa vart vi ska. 
Den lilla röda påsen på linan/selen håller mobilen när Nässla trackar sitt spår, tyvärr inte med något resultat då, denna gång.
Smidigt va? Behöver inte skriva hur långt jag tror det var, det står ju där, tillsammans med antal föremål :D
Synd att den inte trackade, då hade ni fått se att alla fem föremål hittades, yeay! Hon jobbade mycket bättre när jag höll emot lite men det smolket jag upptäckte denna gång (eller snarare fick bekräftat igen) var det här med att hon går dit jag vänder mig. Provade det i den sista vinkeln där hon gjorde ett litet tapp (det blåste som attan och var på en äng) genom att vända mig i helt motsatt riktning och gissa vad - hon var helt säker på att det var ditåt! Så, gissa vad jag ska göra nästa gång vi spårar? ;-) 

Har anmält till två viltspårsprov (eller tre, då det ena är två) så nu vill jag komma igång lite med det också. Den här veckan blir det, trots solens extra timmar på himlen, lite för tajt, men förhoppningsvis till helgen! Tagga, tagga, tagga!

söndag 1 mars 2015

Hur man visar vad man vill - ur en vesslas perspektiv

Matten håller på att utbilda sig till en sån där som står på planen på rallyn och säger massa saker till en som står bredvid, domare tror jag hon säger det heter, och då tänkte jag att det skulle vara ett bra tillfälle att gå i pension i den grenen. Liksom, nu har jag varit på SM vilket inte var så speciellt, man fick ju inte äta av frestelsen på plan där och eftersom jag kan allt man ska så blir inte godisfrekvensen så hög. Jag måste gå typ 20 skyltar plus stå still asalänge innan matten bemödar sig med att ta fram något gott till mig så jag tycker att vi kan satsa mer på freestylen och kanske lydnaden istället. Visst, på lydnaden måste man göra ganska mycket innan man får gotte, men det är ju rätt ballt att få springa och apportera å sånt. Freestylen är suverän för där får jag godis typ heeeeela tiden, jag bara tar ett steg åt sidan så klick å godis!

Det är ju inte så att allt jag försöker förmedla går fram så när matten och de andra domareleverna skulle provdöma så tänkte jag att 9 par ögon borde kunna förstå vad det är jag vill och tala om det till matten. När vi skulle backa låtsades jag höra "zack" istället och när vi bara skulle stanna och sitta visade jag upp mitt bästa "om". Tydligen blev alla helt svettiga för de visste inte hur de skulle döma mig och stordomarfröken sa att det var matten som larvade sig för att de andra skulle få något att göra. Hmpf! Det är ju inte så att jag brukar lyssna på min matte, men det är väl inte lätt för en novis att förstå. 

Dagen efter försökte jag igen, lite mindre diskret men ändå tala om att det är freestyle jag vill pyssla med. Jag vet inte om matten tröttnade på mig, men helt plötsligt fick jag gå med storblondinen istället och majj gaaad vad jag provade med hela min repertoar då!
Du vill ha mig på höger säger du - jag freestylar till vad jag vill!
Visst, det var lite jobbigt att jobba utan matte, det måste jag medge, men jag tror nog att ska jag trots allt fortsätta med rallyn får det bli med blondinen istället för hon blir liksom asglad för minsta lilla jag gör! Passar mig perfekt att få utnyttja de som belönar för minsta lilla och jag tror dessutom att hon har lite bättre koll på själva banan än vad matten brukar ha. 

Jag har klippt ihop en liten film med mina highlights över söndagens freestyling, se och njut! Vad tycker ni, ska jag fortsätta eller inte? Kanske byta förare? 



Nu ska jag stänga ner den här datorn och kasta bort lösenordet så kanske matten kan bemöda sig med att gå ut i skogen och gömma godis åt mig. Over and out! ///Vesslan

Trea årets lydnadsflat 2014


I veckan kom nya numret av Charmören och då fick jag se att Nässla hamnat som trea på årets lydnadsflat 2014. Kanske inte så mycket att skryta över, men har man i åtanke att lydnaden bara var vår vinterhobby och att vi bara skulle prova på vårens två tävlingar på EHDK får man ändå känna sig stolt över vesslan :-) Dessutom lyckades hon bli tvåa som årets nybörjarhund freestyle och tvåa som årets allroundhund Frk Bergslagen (och då räknades inte freestyle eller rally SM in i poängen) och ta hem två viltspårschampionat under året 2014 så hon är ju faktiskt helt fantastisk!

Diplom i Heelwork klass 1

Jag vet inte hur det kom sig att jag tyckte heelwork skulle vara kul att prova tävla i också men jag insåg snart att det var inte helt lätt att kombinera med andra grenar. Första starten gick väldigt bra, då vann vi och jag fick nog lite mersmak men efter ett par tävlingar där jag dessutom dubblat med FS har jag känt att det inte är så lätt och nu när vi satsar på klass tre så kommer jag behöva bara fokusera på det. Så det fick bli en ensam fjuttig start i heelwork i går när vi var till Degerfors och tävlade, vilket kändes lagom jobbigt för mig. Stort startfält med närmare 30 ekipage i klassen men trots att det var domaraspiranter på plats så flöt det på väldigt smidigt.

I en position (backar) hamnar hon ordentligt ur position och sedan när hon ska vara på höger sida smyger hon över på vänster igen. Där låtsas jag om som ingenting, men tyvärr får min gärna stillestånd när jag ska få henne att snurra in i pos mellan benen och jag säger fel kommando (hade varit rätt om hon var kvar på höger sida) så där blev det lite knasigt. När hon sen är mellan så ser jag att hon slickar sig MASSOR kring munnen och så brukar hon inte göra! Jag tror det kan bero på att hon blev så förvirrad över min dåliga handling att hon blev stressad, men jag vet inte. Hon höll inte på något efteråt eller innan heller för den delen så jag tror inte det handlade om något som fastnat eller att hon skulle vara törstig. 

Jag var i alla fall jättenöjd med Nässla, hon brukar ha lite lätt att tappa positionerna här men jag kände att hon verkligen var med mig hela tiden idag. En miss brukar inte göra så mycket i klass 1 så jag anade att vi skulle få diplomet idag - och det gjorde vi! Här är poäng och domarkommentarer: 

Precision och samarbete: 7,6 & 8,0
Innehåll: 7,6 & 8,2
Tolkning av musik: 7,7 & 8,2

"Bra jobbat =) Hunden tappar fokus och positioner ganska ofta så jobba på det"

"Lite ojämt (men fint!) program. Ett par missförstånd, hunden går ur en backning. I stort mycket bra positioner"

Ganska olika kommentarer ;-) En sak jag har väldigt svårt för när det kommer till domarkommentarer, i både rally och freestyle eller vad det nu må vara, är när en domare skriver att man ska träna på något. Som domare vet man ju faktiskt inte hur mycket man redan lagt ner på en viss sak och vad jag visar upp just nu som tävlande behöver inte spegla vårt normalstatus. Det är något jag och Zandra har diskuterat mycket nu när vi ska bli rallydomare, att man kan aldrig döma ekipaget som att de faktiskt behöver träna något, vi kan bara säga att just NU funkade det inte så bra. Jag tycker inte det kändes bra att vi ska träna på detta då det är just det vi jobbat med (men jag kan släppa det så det är ingen skada skedd). 

Nu släpper vi den här grenen för obestämt framtid. Det var för svårt att kombinera med andra grenar då det kräver för mycket pet och fokus och det är inte alls likt freestylen på något sätt förutom att det är musik i bakgrunden. Som man kan se i filmen är den tydligen också svår att kombinera med lydnaden då ett pass lydnad fått Nässla att prioritera vänster sida ;-)

Nåja, slutgnällt, nu ska vi fira Nässlas elfte titel, kanske med ett spår idag?!