Visar inlägg med etikett valpliv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett valpliv. Visa alla inlägg

lördag 27 juni 2020

Ibland så..

Ibland så är hon bara en knasig gullig underbar valp💖
Borde filmat istället för tagit en bild, men titta noga, koftan ligger över nosen och så låg hon länge, tillräckligt länge för att jag skulle hinna fundera över att ta en bild, ta fram mobilen, placera ut mig och fota och skratta åt henne. 


Hur söt? Svårt att hålla i sin nollvision om mat vid bordet.

Sirap har verkligen varit en enkel valp. Jag och hussen konstaterade i veckan att det inte ens känns som att vi haft en valp. Först fick vi hem en jättejättejättesöt liten plupp och vips så var hon stor och klok. Om valpar är så här förstår jag ändå att folk kan tänka sig att skaffa hundar med jämnare mellanrum. Vi var hos veterinären igår och en av de som jobbade där var framme och pratade om hennes namn och jag sa vad min nästa valp skulle heta och att det skulle bli en mellanpudel. Då frågade hon om när det var dags och jag sa att Sirap var ju bara 8 månader så vi kan vänta en stund till och då såg hon helt chockad ut - hon som ser så vuxen ut, och är så lugn? 

Anledningen till veterinärbesöket var att hon har kliat sig i ögat under några dagar och med det även kliat upp ett sår vid munnen. Veterinären trodde spontant att det kunde vara pollen, då det är extremt här just nu, flera jag känner som inte ens är allergiska får ta medicin för att ens kunna andras. Så vi fick vanliga människoögondroppar mot pollen utskrivna och får se om det ger något resultat om några dagar. Sen fick vi även (köpa) en tratt, så hon låter bli att klia. Jag tycker dock det känns som djurplågeri, så jag försöker hellre hindra henne från att klia när hon väl gör det. Det är inte så maniskt eller mycket, så det går rätt bra, men krisar det åker så klart tratten på. Så nu håller vi tummarna för att det hjälper och att vi inte har fått en hund med allergi, det är min stora fasa 🙀 På tal om hälsa så har jag även gått över på färskfoder. Tycker Sirap har varit lite sådär med både mage, öron och ögon sedan hon kom hem. Inget akut dåligt, men lite halvbra och istället för att byta mellan torrfoder och torrfoder (för vart ska man börja, det är en riktig hemsk djungel) så tänker jag att jag går över på färskfoder istället, som enligt de flestas erfarenhet brukar vara en bra lösning på såna där diffusa saker. Sen om det nu går bra kan jag därifrån testa och fasa in nytt torrfoder och se om det funkar. Sen kanske jag inte kör torrfoder helt, men det kan vara bra att ha med som bas och kan ta till det vid vandring, semester, långa dagar ute osv. Jag tänkte jag ska prova alg-guttens då, eftersom alger också sägs vara en bra ingrediens i hundens vardag. Samtidigt som vi byter foder (eller givetvis går över till det nya stegvis) så passade vi på att ta bort ett mål om dagen så nu får hon bara tre gånger. Fast sen är hon ändå så hungrig däremellan så oftast får hon något köttben att sysselsätta sig med under tiden. 





söndag 8 mars 2020

Inte bara en guldhund

Jag har ju inte gjort annat än lovordat den lilla svarta här i bloggen, men nu kommer ett inlägg där jag ska gnälla av mig lite om hennes nackdelar, som just idag visat sig lite mer än min hjärna orkat med.

Hon är matfixerad. Inte så där "normal retriever" utan galen. De första dagarna hemma försökte hon bryta sig in i fodertunnan och skällde på matskålen när den var tom efter att hon slagit på den för att se om något fanns under den. Sen skällde hon på oss när vi åt, men efter veckan när hussen var bortrest och jag bara ignorerade skällandet (istället för att belöna de gånger hon var tyst) så verkade det haft effekt. 
Husse delar med sig av sin banan till hon som äter allt.
Hon kräks också om morgonen om det gått för lång tid från kvällsmålet, men det allra allra värsta är att hon stoppar i sig sånt hon hittar ute: bajs, tuggummin, snus och godis. I början funkade det med "Spott ut" och byte mot godis, men det gör det inte längre utan det har blivit en resurskamp mellan oss nu. Så fort jag visar intresse mot vad hon har i munnen slänger hon sig bort för att skydda det från att bytas bort. Nu tänker jag på forskning som Tobias Gustavsson presenterade för mig i samband med att jag var där på privatträning en gång, att det här med byteshandel snarare ökar intresset för föremålet (så det här med två likvärdiga funkar egentligen inte om man vill minska intresset för den ena), utan man ska be dem spotta ut och som belöning får de återta sitt byte. I vilket fall, det går ju inte när bytet består av värmeljus eller snus, så nu måste jag göra en träningseffort på det här på riktigt. Min första plan är helt enkelt att ta med mig bättre godis att byta mot, vilket är typ korv eller liknande. Och då blir det ju mindre enkelt på en gång, dels för att jag typ har fobi mot luktande och kladdigt hundgodis och ännu värre blir det om jag ska ha det i mina kläder - urk!! Men jag kör det i liten burk, så står jag ut, för nu måste vi lösa det här. 

På klubben för miljöträning
En annan sak jag noterat är att hon är lite känslig för miljöer. Eller ja, ganska mycket (relativt till vad jag är van vid), och det räcker att en kråka kraxar för att hon ska bli lite försiktig. Vi får ju bra miljöträning i vagnen, för där är hon trygg och helt okej med att det låter och rör sig mycket omkring henne, till skillnad mot när hon går. Men vagnen funkar inte så bra i skogen och där behöver vi miljöträna mer. Så igår åkte jag till klubben på morgonen och mest bara gick omkring i skogen. Tränade lite inkallning, fot och stadga. Jag tror att jag annars skulle ha lätt för att kunna åka till skogen och tro att jag skulle kunna få samma resultat som på klubben, eller hemma. Och det är ju bara taskigt mot henne, så det här måste jag tänka på. 
Dock måste jag säga att när hon blir rädd för något så är hon ändå bra på att övervinna det, så jag tror vi jobbar upp ett självförtroende successivt. Och om några veckor börjar vi en sökkurs och det kommer nog vara jättebra för både miljöträning och självförtroende :) 

Sen måste jag bara ta ett sista gnäll om vad hon gjorde idag. Vi hade lämnat en stor skål med grillchips på vardagsrumsbordet. Den stod på en hög med böcker och var ganska stor själva skålen och hon visade inget intresse mot själva skålen igår när vi åt. I morse däremot, när jag klev in i duschen passade hon visst på att tömma den. Klinisk ren, men på samma plats som vi lämnat den. Sen låg hon väldigt spak och jag tror hon blev illamående en stund, men sen var hon igång igen. Vi åkte in till stan och gick tipspromenad, där fick hon i sig ett tuggummi det sista hon gjorde innan hon hoppade in i bilen och sen när vi kom hem till mamma för fikat efteråt lyckades talibanen med konsten att trycka i sig lite salta jordnötter ur en skål på hennes bord. Suck alltså, full pott på sattyg denna söndag alltså!

Vad tror ni, får vi sova inatt eller blir det skytteltrafik ut på dass? 


söndag 2 februari 2020

Långben

Tänk att valpisen inte ens fyllt fyra månader men ändå växt så här mycket!
Ingen mat står säker i det här huset längre, bara en tidsfråga innan hunden står på bordet. 

måndag 27 januari 2020

Bästa kurshunden

Snart är vår kurs på klubben slut och trots innehållet har det varit veckans höjdpunkt. Så kul att bara få åka iväg och hänga med sin hund igen! Precis lagom till att vår kurs är slut så startar vår träningsgrupp som jag var med i med Nässla men av uppenbara skäl har varit utan ett tag nu. I vilket fall, Sirap är så cool på kursen. Både i träningen bland alla hundar (bortsett från att det är mat/sovtid i normala fall vilket innebär att hon blir lite av en gremlin efter midnatt) men också på läktaren. Inga problem att binda upp henne och gå iväg för att handla/hämta vatten eller bara stå en bit bort. 
Parkerad och nöjd
I tisdags var hon också med när jag hade kurs på Surahammars bruksklubb. Eller första timman sov hon som en stock i bilen (och hade inga behov att följa med när jag hämtade henne) men andra halvan hängde hon med oss och var faktiskt rätt cool, tom så hon fick massa beröm av alla trevliga kursdeltagare. Kul föresten med en klubb som har så många som tränar rally och många bra diskussioner fick vi om bedömning och lite allmänt ur en domares perspektiv. 
Även på jobbet funkar det bra, så länge hon får något att tugga så fort jag går (vilket inte är optimalt när man ska på toa eller bara hämta något lite snabbt utom synhåll). Har inte testat det till fullo utan, då jag är väldigt noga med att inte störa chefen som sitter vägg i vägg eftersom han inte charmas av valpar (men tack och lov accepterar och förstår nyttan för oss hundägare!). Men jag kan lämna henne och gå på möten/äta lunch och hon ligger fint och sover när jag är tillbaka. 
Vår morgonrutin innan jobbet
Nu har vi senaste veckan också börjat stanna i en skog/betesmarker innan jobbet så hon ska få springa av sig lite och det känns som att livet kommer tillbaka till min själ på något underligt vis. Visst har jag gått i skogen lite sedan Nässla dog, men helt utan den där harmonin långt inne i hjärtat, men den kändes som den verkligen var tillbaka idag. Jag har tänkt lite på känslorna, och kommer skriva om dem en dag, men inte idag, nu njuter jag av att hjärtat börjar kännas lite mer helt igen.  

fredag 17 januari 2020

En liten recap

Jag har tyckt det var lite tråkigt att jag inte började blogga direkt med Nässla, för det hade ju varit gulligt att se tillbaka på. Men nu förstår jag varför, man får ju absolut inte sitta vid datorn någonting när man har valp! Herre vad fullt upp det är hela tiden så fort vi är hemma (på jobbet sover hon mestadels som tur är). Det har helt enkelt inte funnits någon tid till bloggeri och om man nu skulle vara sån som råkar skriva lite blogginlägg på jobbtid så går ju inte det heller pga årsbokslut. Så här kommer en liten recap istället. 
Jessica på Skeppartorps kennel villa ha valpbild men vi bildbombade :P
Alla flattar på valpkursen.

Jag har saknat snö så vi miljötränade i vilsta friluftsområde. Där fanns åtminstone en hög med snö. Och hästar, vet ni hur farliga hästar kan vara? Sirap vet tydligen. 

Älska vädret och hur fin man blir när man har en valp som gärna blir buren när det blir lite läskigt. 

Men på kurs ligger hon där uppe på mattes jacka och är helt cool 😍

Sover = söt

Hungrig = väldigt jobbig
Till sista bilden har jag även en film, hon står nämligen och skäller på mig för att hon inte når maten.. En bestämd dam det här. 

Att åka på kurs är verkligen veckans höjdpunkt, så kul att få komma iväg på något organiserat och bara hänga med valpen. Det kryllar inte av övningar, men för oss är det perfekt att bara vimla bland alla olika hundar. Än så länge tycker jag att hon är exemplarisk, givetvis får hon tokspel pga övertrött, men det klandrar jag henne inte för. Men jobbar vi så släpper hon sällan fokus, får väl se när och vilka bakslag vi får hehe.. 

Hemma tränar vi lite moment, sitt och ligg har vi fått till, snurra har vi shejpat in och även börjat vara på plattformen. Tar det lite lugnt, men hon behöver få lite träning och använda hjärnan lite. Det som ger mycket hjärngympa för henne är dock miljöträning för där är hon inte jättetuff. Hade vi bara haft lite roligare väder så hade man ju fått till mer, men blåst och regn lockar inte för fikaträning direkt. 

I morgon är det dags för årets första domaruppdrag, det blev ett kort varsel då Väsby fick 500 anmälningar och jag hoppade in som reserv. Kanske som att svära i kyrkan, men det ska bli väldigt skönt med en dag ifrån varandra, vi är inte alltid sams om man säger så.  

fredag 3 januari 2020

Skolstart

Igår var det dags för skolstart för lilla Sirapen. Lite i tidigaste laget men man får helt enkelt passa på när klubben arrangerar hemma, mitt i vintern inomhus. Jag tar det bara som miljö- och socialträning och utifrån hur kursen verkar vara upplagd så är det där vi kommer hamna. 
Samma arena fast från i söndags då vi testkörde arenan ihop med Tess, Atlas och Prim. 
Kursen är full med hundar, men faktiskt 4 andra flattar (varav tre gula!). De flesta är 4 månader, så vi ligger bara en månad efter, men även några upp till 7 månader. En grandis på 6 månader (inte så liten längre med andra ord), en fralla, en småhundsmix, en bedlingtonterrier, en mellanpudel, två vita herdehundar och en jack russel. Sirap höll ihop hyfsat, sista kvarten vaknade monstret i henne och när vi kom hem var hon så speedad att jag fick lägga mig med (på) henne för att hon skulle somna, mot sin vilja.

Momenmässigt var det inte så mycket vi gjorde, vi började med att leka/belöna/vara med hundarna samtidigt som vi var ganska nära varandra. Sen körde vi omvänt lockande, en inkallning och en himla massa passivitet. Lagom nivå alltså! Och så var det totalförbud att hälsa på varandra, vilket alla verkade anamma så det blir ju precis det vi tänkt oss. Det jag däremot inte tänkt mig var att få massa läxor! Nästa vecka ska vi ha räknat ut vad en hund kostar totalt genom hela livet och hålla ett litet föredrag om sin ras. Ingen vila för mig inte.  

torsdag 26 december 2019

Fullt upp

När hon sover vet man inte vad man ska hitta på och saknar henne. Sen när hon är vaken önskar man bara att hon skulle sova en liten stund.. hon har en korg som är större än henne själv full med leksaker men ändå går hon mellan mina träskor, julgranen och mattan. Hon har dessutom lärt sig att öppna diskmaskinen. Vi kommer få gott om huvudbry med henne. 

söndag 22 december 2019

Praon på jobbet har börjat

Så här i efterhand hade jag lite för kort valpledighet, hämta henne på onsdagen och tillbaka i rutiner (njaaaa?) på tisdagen veckan därpå. Men, löner ska köras och allt det där, och det löste sig ju också. Först charmade hon alla, så förutom att jag behövde behöver springa ut stup i ett sprang kollegorna in till oss i tid och otid. Fast det är ju positivt att ytterligare en hund på kontoret tas emot med glada miner. 
För första gången i mitt liv använder jag kompostgaller till en hund. 

Kontorshunden Milou blev jätteglad över sällskap och satte igång att busa. Det var Siraps första hundmöte utanför flocken och hon tyckte han var spännande men läskig så fort han började jaga henne (alltså låter värre än det är, han springer iväg och vill bli jagad, vilket var okej, men så fort han vände kom hon springandes och slängde sig i min famn). Som misstänkt skulle det bara vara en tidsfråga innan hon släppte det och i slutet av veckan sprang hon helt oberörd rakt över stackaren trots att han blev jättearg över det vägvalet. Milou börjar ju bli gammal så de får en kort lekstund (som bara går ut på att Sirap ska jaga Milou runt konferensbordet, sen får de bara umgås utan lek. 

Här vill Milou att Sirap ska klia henne på magen, men
hon är inte SÅ smart att hon lärt sig det 😂

Här lånar vi nedervåningens hunds koppel, pga matten har inte kommit in i rutinen
att ta med sig koppel om morgonen..
Efter morgonbuset blir det mycket sova och överlag har hon klarat det bra. Jag har också behövt gå iväg på kortare möten och lämnat henne innanför kompostgaller utan att hon protesterat över det 😍 Är hon vaken tittar hon bara ut, annars ligger hon och vilar. 


Nu har vi iallafall långledigt över jul (typ) så vi kan ta det lite lugnare tillsammans ett tag, det tror jag vi båda behöver.
Världens sötaste kontorshund?

Skjuts på magen

När matten fortfarande har behov av promenader för motionens skull så får man vara innovativ. Valpen åker haglöfsväska på magen och verkar ganska nöjd med det. Hon gillar att bli buren så hon känner sig trygg där uppe och jag får min motion (och styrketräning 😅) Får se hur länge jag orkar det här, har en känsla av att det kommer att avta om några kilon.. 

måndag 9 december 2019

Välkommen hem lilla Sirap!

I onsdags var det äntligen dags att hämta hem lilla valpen. Egentligen var de leveransklara redan till helgen men jag hade möten och utbildning på måndagen och tisdagen så det kändes bättre att vänta till efteråt och med tanke på att hon hade nio syskon så hade nog uppfödaren fullt upp med att skicka hem valpar den helgen. Hussen följde med och det var en lång resa ner till Braås utanför Växjö, närmare 4,5 h non-stop. 
I bilen på väg hem, missnöjd fröken
Väl hemma fick hon sin första leksak, den var hon nöjd över
Jag vet inte vad folk menar med valpsäkra ett hem.
Full fräs i skogen


Hon är en asfaltsbajsare 💩
Just nu försöker vi ju bara lära känna varandra. I helgen arrangerade jag årets lusserally så även om vi haft snart en vecka ihop känns det som vi inte riktigt fått vara ändå, första vanliga dagen idag då vi är helt själva.

Hur är hon då? Ja som en flatvalp bör antar jag? Först ganska självständig, gick upp på natten och la sig i köket, men nu har hon väl kommit på att det är bekvämare att ligga på mitt ansikte. Måste härja innan läggdags och direkt på morgonen. Lättlärd, lättmotiverad, kan ta upp en tappad tråd (dvs har minne), urgullig, inte så sugen på att vara utomhus, stor kamplust och har en faiblesse för mina pelargoner som står på vinterförvaring. So far so good, jag hoppas vi har fog för att återuppta bloggandet igen nu!