tisdag 31 mars 2009

Snuttegiraffen

När Nässla var valp var jag en tur till IKEA (som by the way är klart
ledande i både kvalitet och pris vad gäller gosedjur passande hund) och inhandlade bland annat ett gosedjur till henne. Det är en blå giraff.

Nässla fick giraffen när hon skulle kliva ur bilen och blev överlycklig och var så stolt hela vägen till porten när hon bar den. Hon var precis som jag skulle varit som barn när jag fått en ny leksak! Hon sprang hem, struntade i grannarna vi mötte och skulle bara bära hem den där giraffen som var lika stor som henne.

Den har nu blivit lite sliten. Hon har lyckats dra upp ett litet hål på halsen och därigenom dragit ut stoppningen så den blev lite ledsen.

Men som den snälla matten jag är så har jag sytt och stoppat den ett par gånger. För den är ju hennes favorit. När hon är i stadiet: "Nä jag är inte alls trött och vill inte alls sova" så brukar hon tillslut lägga sig med giraffen i hörnet vid högtalaren och ligga och gosa med den. Snuttar lite på svansen, tuggar lite på nosen och så ligger hon där. Med sin trasnalle. Hon är så söt.

måndag 30 mars 2009

Earth hour

Ja jag vet att det är lite sent att skriva om det nu, det var ju hela två dagar sen. Egentligen skulle det nog bara gått mig förbi utan vidare eftertanke men det är något med det hela som stört mig.

Idag kom jag på vad: Det inger en falskhet av att man faktiskt gör någon nytta av att släcka ner i en timma.

Förr var jag en riktig miljönörd. Lånade hem böcker från WWF med de bästa miljösparatipsen, hur man gör egen kompost och hur man mäter om man använder för mycket vatten när man duschar. Idag har det trappat ner, ju äldre man blir ju bekvämare blir man tydligen. Men jag tycker ändå att jag drar mina strån till stacken och jag är stolt när jag gör det.

Först och främst så äter jag inte kött. Där har vi både resursslöseri och utsläpp. Jag sopsorterar allt, från tidningarna till matavfallet. Och det är inte kul ska jag säga, de där gröna påsarna går för det första inte att få tag på i varje butik (och ärligt, hur miljövänligt är det att åka en extra tur för att köpa avfallspåsar?) och för det andra så läcker de alltid! Jämt ligger det nån snuskig sörja längst ner under påsen som stinker. Sen droppar man det där genom hela lägenheten mot dörren. Men jag gör det och det känns bra, då vet jag att jag hjälper till med att försörja bussarna med biogas istället för att det eldas upp till ingenting.
Sen är jag en minimal konsument. Extremt minimal. Jag har nog inte köpt några kläder utan presentkort till mig själv sen förra året när jag var i USA.. Inte vad jag kan komma på iallafall.

Mer då?.. .. Släcker, har inte element igång i sovrummet, diskar i maskin (miljövänligare!), har slutat torktumla det mesta (fast det är pga. en svindyr elräkning) och stänger av TVn på stora knappen så den inte står på stand by.

Jag tar bilen så sällan jag kan, men jag ska vara ärlig och säga att jag åker mycket. Men å andra sidan har jag en liten bensinsnål bil iallafall.

Men och det ett stort men. Någonstans tar det slut. Vi är nog bland de bästa i världen och jag kan inte se vad mer vi enskilda individer kan göra. Att släcka lysena en lördagskväll är ju en fin tanke, men som jag skrev längst upp, det försätter oss i en falsk tro att vi på så sätt räddar världen. Det gör vi inte. Oavsett vilka höga bensinpriser vi får i Sverige kommer vi aldrig att rädda miljön. Sveriges bästa sätt att rädda världen är att ligga på andra länder att förbättra sina arbeten. Och då menar jag inte U länder med krig, för givetvis, vem bryr sig om miljön när man inte ens har fred eller mat på bordet? Däremot kan vi ju peka på USA som exempel.

Jag ska ge lite exempel från min resa och börjar i NY.
Längs varje gata åker varje tidig morgon sopbilen för att plocka upp sopsäckarna. Det är säkert en 4-5 säckar plus diverse kartonger, dunkar etc. vid var 5-10 meter. Allt ner i samma container.
Bara i NY bor det mer människor än i hela Sverige. Det blir en del osorterade sopor.. Bara det att kartonger slängs i soporna, det har väl vi inte gjort på 20 år i Sverige.. Och här släpar jag mina bananskal i en egen påse trots att det innebär svabbande av golvet efteråt..

Vi fortsätter sedan med utsläppen. Från bilarna. I Los Angeles hamnade vi i bilkö vid mååånga tillfällen. Inte så konstigt eftersom vi till 50% av våran tid där satt i bilen. Du kan nämligen inte göra så mycket utan att åka bil. På sina håll finns det inte ens trottoarer..
Utanför LA fanns en motorväg som vi åkte på. Det var 6 filer i ena riktningen, antar lika många åt andra hållet. I vilket fall så var det kö på våran sida. I flera timmar. Så långt ögat kunde nå så satt det bilar i 6 (!) filer. Sen fanns det en samåkningsfil som gick snabbare om man var fler än 2 personer i bilen. Det var förvånandsvärt få bilar som åkte där. Med andra ord:
6 filer i flera mil fullproppade med bilar i kö som står och spottar ut avgaser. I en riktning. Dagligen och troligen flera gånger om dagen.

Och när man pratar bil i USA så pratar vi lastbilar i våra mått räknat. Vissa motorhuvar såg jag inte ens över, andra drog trailersläp efter sig.. Med andra ord inga 1.6 liters motorer där inte.
Det som störde mig mest var att jag surfade svenska nyheter när jag var där och det stod att bensinpriset skulle behöva komma upp i 18 kronor för att vi ska nå miljömålen. Va?! Ska VI betala allt i Sverige?

Visst, vi ska fortsätta med vårat miljökämpande och sopsortera och ställa bilen, men vi kan inte rädda världen när det finns stormakter som inte gör något själva. Sen ska vi inte bara vänta på att de ska komma på det själva, där kan vi hellre lägga våran energi, att pusha dem istället.

fredag 27 mars 2009

Sök, spår och jakt

Igår skulle vi ha varit hos uppfödaren för träning, men det blev inte av så istället tog jag mitt pick och pack och åkte ut i skogen för lite egen aktivering med Nässlan.

Började med att lägga ut 2 lagom lätta spår till henne, det var ju ett tag sen sist.

Åkte bort en bit och gick in i skogen och lät henne härja lite fritt. Slängde ut lite grejer som hon fick leta efter och i söket är hon som en missil! Målmedveten och snabb.

Fortsatte sen vidare i skogen, jag vet att jag tänkte "Det här är ju underbart." Så kom den, haren. Rätt framför nosen på Nässla. Som sprang efter. Jag provade att vissla, men givetvis utan resultat. Jag stod kvar, insåg att det inte var någon större vits att springa efter och hojta, hon skulle nog knappast lugna ner sig av en till jaktkamrat..

Efter att jag funderat igenom läget (vad tiden går sakta vid såna tillfällen!) och undrat om hon ens skulle komma tillbaka, skulle hon härja runt i området och springa över folks ägor etc. så provade jag att vissla igen, och hon vände. Sprang halvvägs till mig när hon stannade för att fundera på saken. Med is i magen vände jag och gick bort från henne och hon kom efter.

Kopplade hunden och gick tillbaka till bilen. Hon var uppe i 120 och kunde inte fokusera längre. Rätt som det var så la hon sig bara och rulla i leran. Snyggo.

Här visste jag att jag skulle strunta i spåren. Det spelar ju ingen roll att de ligger och ingen går dem, det ligger ju bara några godisar i slutet. Men gör jag vad jag borde? Nej, och det skäms jag för. Fanns ingen anledning att i den stunden fullfölja dagens planeringar med spår, iom att hon var så uppspelt redan. Vi gick, vi tog oss igenom dem, men det var inte roligt. Och det är ju det som det går ut på. Att ha kul ihop.
Rullar en tidning och slår mig själv i huvudet.

Lövblås

Jag avskyr verkligen när det blåser. Förutom det faktum att öronen fryser till små röda iskuber och fingrarnas alla små sår snabbt spricker upp igen så flyger ju allt skräp och alla löv omkring.

Att löv och skit flyger runt hade väl inte gjort så mycket, ärligt talat hade jag nog inte ens lagt märke till det, om det inte vore för allas våran Nässla. De ska jagas, bitas och jagas igen. När man väl har försökt jaga några så är man sen uppe i sådant varv så allt vad är inlärt är som bortblåst (ironiskt va?). Sen när man ändå är i farten kan man ju passa på att försöka hoppa på en förbipasserande tonårspojke. ???

Tillbaka med armarna urslitna ur led på våran lilla gräsplätt så jagas allt som jagas kan. Åh en pinne! Nehej den fick jag inte. Ah en plastbit! Inte den heller, men titta här då! En lerhög! Yes. Måste komma åt, måste måste måste. .. .. ... ... .. .. Om jag inte får ta så tänker jag inte gå med dig. Nässla lägger sig ner och stirrar så där på mig. Jag går och hämtar henne och då kör hon hundarnas variant av barnens skrik i butiker, nämligen att hoppa och slita i jackan. "Du är en elak matte och jag hatar dig, jag får ju inte göra nåt! Alla andra hundar får ju bära pinnar och vissa hundar får vara ute hur länge de vill!" Väl inne så är allt bortglömt och det är frid och fröjd igen.

Tänk vad många som ser det där som trots, jävulskap och i värsta fall som elakhet. Ser inga större problem med det (visst är det jobbigt), det är en del av utvecklingen och det kommer att gå över så länge hon inte tjänar något på det (jag vänder ju inte och låter henne leka vidare) eller att jag triggar henne mer (ger igen, då bråkar vi bara mer).

onsdag 25 mars 2009

Ny eller begagnad modell?

Läser lite ibland i den där handboken om hundar. Där står det så här om att välja en gammal modell: (vuxen hund)

Fördelar:
Vuxna hundar av god kvalitet är ofta "plug-and-play-system" som utrustats med all den programvara (rumsrenhet, social anpassning, elementär lydnadsträning) de behöver för familjeliv.
Nackdelar:
Vissa modeller kan bära på kodade buggar i systemet (överdriven aggressivitet, destruktivt beteende) som antingen finns i hårdvaran eller felaktigt installerats av en tidigare ägare.

Haha :D

På tal om nytt eller begagnat, jag ska snart sitta på loppisen som är på isstadion. Hoppas på att bli av med lite grejer, har bland annat ett hundtäcke passande Jack Russel och en hundbur till ungefär samma storlek. Eller lite större är den nog. Vad vet jag, vet bara att den inte passar Nässla iallafall :-)
Sen har jag alla mina påsar med spån som jag hoppas bli av med. Vill få ordning på både vinden och balkongen snart.

Redigering bland punkterna

Då fick jag alltså stryka punkten vad gäller utemat då det gått en hel månad nu. Skönt.

Sen la jag ju upp en film igår på uppletandet, så det räknar jag som ytterligare en film på våran träning.

Läste ut den ena av de lånade böckerna igår. Är väl inte jätteimponerad. Handlade väl mest om att släpp hundarna och låt de sköta sitt så går allt bra eftersom hundar har ett bra språk. Sen fanns det en del berättelser ur livet där hennes hundar var exemplariska och de mötande hundarna var .. hum.. inte det. Det fanns dock vissa bra saker att märka i boken! Exempelvis när hennes ena hund började vakta sin mat mot den äldsta tiken. Då ignorerade tiken matvaktaren tills det gick över. Jämför med människan som gärna bestraffar i det läget.

Just ja! Vad gäller uppletandet jag har gjort med Nässla så har jag kört med leksaker för att få upp tempot och kunna köra en bra lekbelöning när hon kommer in. Jag har alltså inte använt dummies och kommer att ta det lite lugnt med det tills hon vet vad hon ska göra och behåller en bra hastighet i söket. Självklart har jag kört med dummies med, men det ska ju vara lite mer seriöst när jag använder dem, därav min försiktighet.

tisdag 24 mars 2009

Uppletande i kylan

Idag tog vi en förmiddag ute i Sundbyholm. Efter gårdagen hos pappa där hon var så het på uppletandet så tänkte jag prova att lägga ut flera föremål idag och skicka henne flera gånger.

Jag hade 3 föremål som jag placerade ut när hon såg på, men var uppbunden. Sen släppte jag henne och hon var väldigt duktig! Det blåste massor från höger sett och mina fingrar var genomfrusna därav min dåliga filmning (måste ju skylla på nåt). När hon hittat första föremålet och kommer in biter hon dessutom tag i kameran..


Sen gick vi ut på udden och hon härjade runt lite fritt. Jag provade att kasta iväg min klicker när hon inte såg på för att skicka henne på ett till sök, vilket gick suveränt. Svårare att lämna av dock, den är väldigt het.

Sen hittade Nässla ett fiskben

I söndags när vi var här så badade hon längs kanten men nu var det is igen. Man kan nästan känna hur svinkallt det var när man ser på den här filmen, kolla hur det blåser! Så ska man försöka filma utan handskar på sig också, burr.


Tränade lite stanna med pipa och inkallning. Det blir för mycket när jag kombinerar de för mycket, det måste jag komma ihåg. Men hon är duktigt, stannar även med ryggen mot mig. Men jag ska inte skryta för mycket, igår när jag var hos pappa så kom hon nog inte en enda gång på inkallningen. Så det är ju vääääldigt beroende på störningar. Och hans tomt var tydligen väldigt intressant av nån anledning.

Avslutade med lite hopp på is, som jag försökte filma men det är svårt att se hur rolig hon är egentligen. Hon hoppar nämligen på isen som en sorkjägare när det knakar i den.





Förmiddagen avslutades med lite pinntugg. Kan man ens tro att det bara skiljer sig några minuter och inte så stort avstånd från filmen på isen??


Nu är vi hemma och vilar upp oss och jag försöker få tillbaka värmen. Ska till mamma och fika och träna hund-möter-galen-katt ikväll. Ska lägga mig och läsa några av de böcker jag lånade i går; Hundbok för erfarna samt Hunden - en bruksanvisning.


Den första är från 97, men jag skulle snarare chansat på 75.. Rätt trist och jag förstår inte vad vitsen är med den, men jag har bara kommit halvvägs så det kanske kommer någon aha-upplevelse snart..


Den andra Hunden - en bruksanvisning är just vad det låter som, en bruksanvisning som vilken som helst, fast för hund.

Det står hur man felsöker, vilka varianter och modeller det finns och andra råd för att lyckas med sin hund. Har inte kommit så långt i den, ser den inte som seriös även om den faktiskt skulle vara rätt bra för den som inte vet något om hund :)

Lånade även två andra böcker när jag var där som inte handlar om hund, en av Unni Drougge och en av Marian Keyes, två författare jag gillar att läsa. Men va länge sen det var sist!

måndag 23 mars 2009

Ingen utemat

Snart har det gått en månad utan utemat och jag måste ju säga att det har varit svårt på ett sätt som jag inte hade väntat mig.

Det är inte så att jag saknar pizza eller ett mål från Max, (förutom när jag går förbi Billy Boys på vägen till simhallen, då vattnas det lite) men däremot så är det bekvämt! De gånger jag har varit lite sugen så har det snarare handlat om att jag inte orkat laga mat.. Men jag har varje gång tagit mig i kragen eftersom jag inte vill skämmas över dålig karaktär här på bloggen så det har ju fungerat ändå! Nu är det 4 veckor sedan sist och jag tänkte äta ute på lördag. Sen tror jag bannimej att jag ska försöka hålla mig till en gång i månaden, jag har ju knappast haft ont av det..

Jag har städat bilen idag, eller snarare bara dammsugit ur den. Den är ju groteskt smutsig ändå inuti med både lera och målarfärg men det får jag ta en annan dag. Samtidigt som jag dammsög så passade Nässla på att hoppa upp med framtassarna på motorhuven så utsidan är i extremt behov av rengörning. Men det blir också en annan dag ;-)

Innan vi åkte hem så fick Nässelsoppan söka Ior 3 gånger. Sista gången la pappa ut den och han la den längst upp på en sten (ca 160 cm högt upp) men det var ju så klart inga problem för fröken att vare sig hitta den eller klättra upp för att ta den :D Hon är duktig och jag grämer mig för att jag inte hade filmkameran. Med den farten hon hade idag så skulle jag nog kunna skickat henne direkt på nästa föremål (om jag hade lagt ut flera alltså) för ytterligare sök. Kul!

Jag funderar på att gå ner till biblan och kolla in om det finns någon intressant bok att låna. Någon som har några tips?

söndag 22 mars 2009

Att lägga ner tid på sin egen hund

Igår hade jag en privatträning och det var en sak som slog oss, nämligen det här med att man aldrig sätter sig ner och tar tiden för sin hund och träningen.
När jag kommer hem till någon för en privatträning så stänger hundägarna av tv, radio, datorer etc för att man ska fokusera på mig och hunden och allt däromkring. Men varför gör man aldrig detta utan att hyra in en instruktör?
Som hundägarna i detta fall berättade att de hade provat massor av olika saker men aldrig lagt ner längre tid på det, kanske hade hon läst något i en bok och berättat för husse som satt med ena ögat på tv´n och tyckte att visst kan vi träna så. Men längre än så kommer man inte.

Nu är inte detta paret unikt alls. Jag är nog likadan i många fall. Man har ett problem, tex. har ju vi haft en del med trappgåendet. Man blir ledsen, upprörd och frustrerad i situationen och säger att det här ska vi träna på, tiden går och vips är man i situationen igen utan att man har tränat. Kanske har man gjort några korta grejer osammanhängande utan resultat. Det är ju här man ska sätta sig, med eller utan instruktör, i en timma med allting avstängt och gå igenom med sin respektive/familj/hundvakt och diskutera och göra en plan. Hur ska vi träna? Vad gör jag i morgon? Dagen efter det? Hur går jag vidare?

Och jag lovar, även om du inte tar in någon instruktör så kommer du nog kommit på en eller annan bra lösning. För det handlar oftast om att göra det helhjärtat, och inte vid sidan om favoritserien på tv.

Punkt 87 struken!

Nu fick jag nyss stryka en punkt, den att jag ska tävla i en korsordstävling. Snodde ett korsord av mamma, löste de flesta och skickade nyss in det. Hoppas jag vinner bara.

torsdag 19 mars 2009

Lite fix på bloggen

Nu har jag ändrat lite på min blogg. En av mina viktigaste saker på den är ju min lista över de 101 sakerna jag ska göra inom 1001 dagar, och som det var så ligger ju den listan nästan längst ner bland mina inlägg. Nu finns den däremot här på sidan så ser man den direkt man tittar in (gäller ju främst mig själv, så jag blir påmind om vad jag ska göra..)

Såg att det faktiskt bara var två punkter strukna.. 99 kvar då med andra ord.

Första boken avklarad

Jag har läst min första bok av 50 planerade under mina 1001 dagar. Det blev Träna din retriever av Torkel Näsman och Ulf Viklund och den var faktiskt långt över förväntan! Den är ju från början skriven under 70 talet, och mina tankar om hundträning, jakt och 70 tal är väl inte så höga vad gäller var snäll mot din hund.. Men som sagt, jag blev snopen och glad över denna bok.

Ingenting om fysiska bestraffningar, utan du korrigerar din hund med ett nej. Följ inte bara andra ekipage utan var modern, tänk efter och planera din träning. Tvinga aldrig utan se till att din hund tycker att träningen är lustfylld. Sen tog den dessutom upp regler med bra ritningar så nu har jag faktiskt någorlunda koll på vad som gäller.

Detta var nog den första hundbok jag läst sedan min utbildning, man har ju blivit rätt mättad. Åh, jag vill ut och träna lite!

Igår gick vi på stan lite, det gick superbra! Vi stannade till på torget, Nässla låg och vilade utan att bry sig om folk som gick förbi och hon gick jättefint i kopplet 99% av tiden. Framsteg de luxe! Sen har hon gått upp för trappen alldeles frivilligt också! Jag har låtit henne själv behålla kontrollen och då har det gått, innan när jag försökte tvinga henne gick det bara åt pipsvängen.

tisdag 17 mars 2009

Lek med syster

Idag var vi och hälsade på Jens, Thisbe och Tesla. Thisbe är Nässlas syrra och när de ses skulle man kunna tro att de var siamesiska sådana, då de har svårt att släppa greppet om varandra då..

Så här såg det ut när vi var inne.


Sen åkte vi ut till Ågesta för lite spår och promenad, och de hittade en liten vattenpöl att röja i. Där fick de tom igång gamle Tesla :)


Vi avslutade med varsitt spår till fröknarna, Nässla var kanon med sitt, jag är positivt överaskad. Första spåret utan snö var det också. Thisbe fick prova för första gången och det gick bra, tills husse trasslade in linan i skogen :P Men nog kom hon till slutet allt!

Så nu har jag en sovande hund i hallen, och så lär det förbli tills i morgon bitti hoppas jag.

torsdag 12 mars 2009

Lekstund med jourhund

Igår ringde en gammal kursdeltagare och undrade om Nässla ville träffa en jourhund som de hade hemma hos sig. De var i nästan samma ålder och jourhunden hade lite flat i sig så hon tänkte att det skulle passa.
Jag filmade lite och fick till den här lilla snutten. Som vanligt så är batteriet dåligt när det gäller..


Nässla jagar Semlan och då måste storasyster (vinthund) Ida lägga sig i "Var försiktig med min lillasyster!"
Det var inte lätt att ta en bild, de höll ju sig inte direkt still..

Semlan är en jourhund då hon inte kunde vara kvar i sitt hem och letar nytt boende. Vill du veta mer om henne finns hon på http://www.neverneverland.se/aktuella.hundar.2008/semlan/aktu.semlan.htm

Tidigare på dagen hade vi också varit i Sundbyholm där jag filmade Nässla lite, men det var bara på en film vi gjorde något vettigt.. Denna där hon stannar på kommando mot mig.

Hon är duktig lilltösen.. <3

Jag har anmält mig och Nässelsoppan till lägret (se förra inlägget med filmen) och det ska bli så kul!

Idag hade vi syskonträff hos uppfödaren, det var trevligt som vanligt, men jag fick sockerchock och mådde lite illa och var alldeles skakig. Gick bra när vi var still, men jag hade lite svårt när jag skulle gå med Nässlan kopplad. Så nu inget socker på ett tag. Usch.

tisdag 10 mars 2009

En hundig julfilm

Det här är inte en film som vi gjort men den är alldeles för mysig för att bara strunta i :)


Såg att de ska ha läger i sommar med hon som gjort filmen. Jag är bra sugen, ska fundera någon natt på det.. Eller vad säger ni?

måndag 9 mars 2009

Punkt 81

Igår gjorde jag den första av mina 10 nya maträtter, och det gick bra. Det var en ostgratäng som smakade bra, men kanske skulle behövt något med sting i för att få lite brytning i smaken. Men här är receptet iallafall:

Kesogratäng
225 grader

En burk tomater
500 gram keso
2-3 vitlöksklyftor
200 gram fetaost
1 gul lök
En burk champinjoner
Oregano, basilika och salt
Blanda allt detta, varva mellan lasagneplattor i en smord form
Grädda i ugnen i 30 minuter, ha på 1 dl ost när det är 10 minuter kvar.

Igår började jag med mina gardiner till sovrummet. Jag låter det ta sin tid så jag inte ska bli galen på det.. Det går väl sisådär. Nässla piffade dessutom till dem idag genom att hoppa upp direkt efter hon ätit och kladdade ner dem. Gaah!

Lever med en lukt av blodpudding och lever här hemma, den är hemsk, men vad gör man inte?

söndag 8 mars 2009

Punkt 100

Nu har jag fixat den hundrade punkten i min lista, vilket var att skriva ett brev till mig själv som jag ska öppna när dagarna gått. Det var jobbigt att skriva för hand, snacka om att man blivit lat på datorns tid.

Jag kämpar vidare med punkt 7 med, den som är att jag inte ska äta utemat på en månad. Jag trodde jag hade klarat av 3 veckor, men det var visst bara två.. Uppenbarligen är det jobbigare än man tror..

Jag provade ju även simning (del i punkt 1) men blev ju så klart förkyld och har inte kunnat göra det något mer så där har det stått still. Är ännu inte riktigt kry, det är en långdragen förkylning den här gången. Typiskt.

Jag har ju även varit i skolan och redovisat min praktik, vilket innebär ett steg närmare för att bli klar med min utbildning. Men det är fortfarande en del steg kvar.

Annars då.. jag har varit lite dålig på att skriva här, och det beror mycket på att jag varit sjuk och jobbat natt. När man jobbar natt gör man inget annat än sover på sin lediga tid har jag upptäckt, förutom en stund på dagen som man såklart ägnar åt vovven och inte åt en blogg.


Igår var jag och Nässla hos syster Thisbe. De träffades vid 14 och skildes åt vid 19 och de hade nog inte släppt varandra i totalt 2 minuter under den tiden. De är verkligen tajta de två.

Jag har varit extremt dålig med kameran då jag i princip inte gjort något. Man kan ju tycka att jag borde tagit med kameran igår, vilket jag också tycker. Men jag är bra slarvig på den punkten, jag vet! Påminn mig, jag vill ju faktiskt serva er med mina bilder och filmer.

På tal om bilder, här är bilden som jag har förstorat och ramat in på Nässeltösen. Den är 50X75cm och sitter alldeles vackert ovanför sängen :)