Spår i damm och hetta

På mina lediga onsdagar försöker jag få till lite aktiviteter under dagarna, men det är svårt att göra så mycket i den här värmen. Förra onsdagen spårade vi, hon var superduktig och jag provade att filma lite under spåret. Inte helt lätt och direkt blir hon lite slarvigare. Med andra ord (igen) vi är ett team som behöver fokus båda två för att det ska bli bra. 

Nytt husdjur

Alltså hur gulligt husdjur har vi inte fått? Nässla skällde ut honom igår, men efteråt gick hon in och hämtade sin golden och pajsade med den på platsen kottis legat. Idag brydde hon sig inte om honom, och han brydde sig uppenbarligen inte om henne heller.

Gullungarna!

Hoppas han äter sig proppmätt på mördarsniglar nu så vi kan njuta av egen skörd i sommar.

Kennelträff med WT

När Bitte i år frågade om jag kunde tänka mig att vara instruktör eller domare på årets kennelträff bad jag om att få slippa och bara få hänga med Nässla, eftersom jag dömer så mycket hela tiden och dessutom inte får tävla än på ett tag iom medicinering. Det gick självklart bra, så vi hakade på söndagens lilla WT (eller Lopplådan Cup som det heter). Man kan väl säga att man kanske inte ska ut och tävla på WT utan att träna så mycket innan, vi fick en del kvitton på vad som sitter och vad som inte sitter. Så vi får faktiskt lägga ner lite krut på att träna inför årets FM om vi ska ta hem hela skiten 😜

Det var två vattenrutor och två land, varav en markering och en dirigering på vardera. Det var enligt uppfödaren ÖKL nivå, men jag tyckte övningarna var ganska svåra, men det var ju ett tag sen jag var ute och härjade så vad vet jag. 

Hör ni hur det låter? "I haave theeee tiiiime of my liiiiife!"

Vi började med en vattenruta med markering. Först ett jävlatjatpåolydighund fotgående några steg längs med ett vattenhål sedan en dubbelmarkering med skott på andra sidan pölen. Det skulle laddas om apportkastare (för skottet) emellan så det tog sin lilla tid, dessutom skulle hunden vänta tio (!) sekunder efter andra nedslaget innan den fick skickas. Båda kastarna var dolda och det sista kastet landade bakom en stor hög sand. 

Ja, alltså efter fotgåendet så var det inte en lugn och tyst hund vid min sida och när den andra markeringen föll kan det vara så att hunden kanske sprang och hämtade apporten utan att vänta på något klartecken från vare sig förare eller uppfödare. Men hon spikade åtminstone markeringen, tog landvägen ut och valde att simma tillbaka. Och här kommer guldkornen: Hon brukar aldrig simma tillbaka, utan vill alltid ta landvägen, men hon simmade tillbaka på båda - OCH lämnade av i handen, vilket hon mer eller mindre slutat med när vi badar och apporterar. Och hon tog båda markeringarna som om hon inte gjort annat under året. 

Sen gick vi vidare till markeringsrutan på land, vilket var en skitsvår historia. En dubbel på linje, den första som föll var i en hög med ris och den andra framför fast i en djup sänka. Här gick hon ett skapligt fotgående, spikade den närmaste men sen gick det inget vidare. Hon var på väg till rätt men sen sprang hon och sket och sen gick det liksom inte att rädda. Helt lost och tog inga dirigeringar så hon hamnade rätt. Hon har aldrig bajsat så förr och det är ju bara mitt fel och såna misstag ska INTE ske på prov när det är på riktigt. 

Sen tog vi landdirigeringen, jag tyckte hon tog den ganska bra, men domaren tyckte visst att hundarna skulle springa spikrakt. Någon signal ignorerade hon och vi har att jobba på. 

Sist kom dagens höjdpunkt - vattendirigeringen. Efter tre rutor kunde Nässla gå fot vid vatten alldeles strålande vackert. Jag skickade henne över på andra sidan i sakta mak. Det var ett magiskt samarbete. Jag sa "Ja!" när hon tittade i rätt riktning och hade armarna uppe i position dit hon skulle, så ibland vände hon upp och tittade på eget bevåg när hon blev osäker, tog signalen (utan att jag sa något) och så var hon liksom bara rätt. Då fick vi applåder från funktionärerna 👏Det som var extra roligt var ju att alla funkisar som var där är de som har nybörjarhundar och de sa att nu fick de liksom en målbild över hur bra det kan bli. 

När man tror att hunden ska gå fot bara man har färskfoder i fickan och det sen blir typ hundra grader varmt.. 

Det var så mysigt att bara få hänga med Nässla och kennelkompisar så här igen, Nässla hade så kul och jag åt goda kakor och fick nog solsting för jag däckade direkt när jag kom hem (jag sover aldrig bort mina dagar annars). Jag fick också se Fina (den tilltänkte mamman till min blivande valp) och några kullsyskon och gillade allt jag såg med dem så det bådar ju gott! Nu ska vi bara göra upp en bra träningsplan som vi kan jobba med trots värmen och Nässlas minskade krut. 

Domaruppdrag på Arboga BK 2018-05-26

Om man inte ska döma på sin egen hemmaklubb är det svårt att komma närmare än att jag ska döma på Arboga, bara 20 minuter bort högt räknat. När det dessutom inte alls var många startande var det ett riktigt drömuppdrag! Började morgonen med att döma NKL enligt den här banskissen. 

Banskiss NKL

När vi provgick den själva såg det ut så här (bytte skylt på nummer 4 för att passa ihop med eftermiddagens plan) Jag gjorde det innan jobbet, därav hundträning i klänning.. 

Duktiga jämna ekipage fick jag döma, tycker att alla gjorde bra jobb, även om det tyvärr försvinner lite poäng pga fel övningar som troligtvis uppstår pga stressad förare. En hel del fel ö på läggandet, tror många chansar att hunden kan men så hinner den sätta sig ändå innan. Också en del som lyckades glömma sittet efter att hunden gått runt på skylt 4. 

Det var 16 ekipage som kom till start, 10 av dessa fick kvalificerande resultat (62%). Ingen fick under 60 poäng vilket ändå säger en del om vilken bra nivå det var 👌Vann gjorde en aussie på 100 poäng, två var en labbe med 96 poäng och trea var en aussie till (det var rekordmånga såna och tävlade!) med 90 poäng. 

Efter lunch och mingel var det dags för avancerad klass. Med alla banor man ständigt gör gäller det ju att effektivisera och givetvis blev det en variant av morgonens bana. 

AKL banskiss

Så här var det tänkt att det skulle se ut (förutom hund som försöker smita från banan mot sin påse med belöningar.. ) dock med skylt 4 ändrad (och därmed även vänsterhandling på skylt 5 och 6). 

Det gick dock inte lika bra för alla tävlande, som vanligt väldigt svårt med snurrarna och inte blev det bättre av att de fick tre steg bakåt precis efter det (även fast de flesta klarade det galant). En del bushundar på planen (fick se en hund rulla sig för första gången på plan) och av de 15 som kom till start var det bara 4 (26%) som fick kvalificerande resultat. Vann gjorde en dansksvensk gårdshund på 92 poäng, tvåan delades av en golden och aussie på 88 poäng. 

Från domarbåset

En trevlig dag med duktiga och trevliga ekipage. Lagom jobbig tävling även om det kanske blev lite väl varmt där ute på planen (hur kan man få mer färg när man redan tycker att händer och mage inte ser ut att tillhöra samma kropp?). Nu blir det inte lång vila, ska till Arboga igen redan på fredag men då blir det ett inoff KM för Borderterriers. Dagen därpå åker jag och några klubbkompisar och funktionärar på Frövi BK, jag dömer NKL och FKL då!

Hunden saknar lydnaden?

Man kan ju ana det med tanke på att hon lagt upp sig och sin golden som
om de har platsliggning i trädgården.

Goda sommardagar

Eller? Att ha hund i den här värmen (hallå, vi är bara i mitten av maj, vad hände?) är väl knappast skoj ur ett aktivt liv sett. Det blir tidiga mornar för att ha en chans att ha med sig hunden, alternativt se till att vara vid vatten. 

Igår, vilket var den varmaste dagen, men ändå min lediga dag passade vi på att gå en sväng runt Tjurlången. Det är en vandringsled på ca 12 km med varierad terräng. Då man hela tiden är vid sjön så tänkte jag att Nässla skulle vara medgörlig och även må bra. Och ja, det stämde, kanske lite för bra, så vi fick hålla henne kort emellanåt så hon inte skulle bränna ut sig. Inget flås utan full fart så länge hon fick doppa sig emellanåt. Det var första gången vi fick med oss hussen, dels är han ingen vandrare (hatar mygg och är ganska lat) och i normala fall sitter han inte hemma och skriver ett examensarbete hela dagarna. Men jag hade lockat med utelunch så han gillade ändå idén. Alltså innan. Nu tror jag det dröjer ett par år innan det går bra igen 😉Han däckade när vi kom hem och idag hittade han myggbett på sig. 

Från vår utelunch, vi orkade inte vänta på nästa rastplats som var typ 300 meter bort.. Hungern hade slagit till!

När vi kom tillbaka till bilen visade termometern på 31 grader, vilket så här i efterhand inte kanske var bra att ta ut Nässla i, men å andra sidan verkade hon den som var minst brydd av oss alla, pigg och glad och full fart. Vi trodde att hon skulle vara trött och nöjd resten av dagen, men nä. Promenera ville hon inte, men hitta på något (speciellt om det innebar att äta) kunde hon gott tänka sig! Det bästa var ju så klart att hon inte blev halt på kvällen heller, trots den långa och belastande turen. 

Annars ser våra promenader ut så här:  

Lunchrastning på jobbet

Morgonpromenad

Morgonturen

Står era hundar ut i värmen?

Domaruppdrag hos Cavaliersällskapet 2018-05-06

Nu blir det väl rekord, men jag har nog fått solsting och här kommer banorna från IDAG när jag var i Eskilstuna och dömde två avancerade banor. Jag hade laddad med shorts och skulle njuta av en dag i solen, men det har blåst och förmiddagen var tom kall. Däremot lyste solen ändå vilket innebär att man är röd som en kräfta i ansiktet just nu.. I vilket fall, vem bryr sig om vädret när det finns banor att analysera? Banskisserna var faktiskt en rip-off från förra veckans mästarklass, då visste jag att layouten funkade samt att jag slapp rita helt nya banor, för hur det än är så tar det ju sin tid också. 

Så först ut på morgonen hade vi den lite snabbare banan: 

Jag har föresten fått ut en ny mobil på jobbet och med det gott om plats att filma lite, så jag filmade mig och Nässla när jag provgick den, tror vi ska försöka göra det framöver så får ni även se hur det ser ut när man går banan. 

Nu missade jag den lilla detaljen med att hon skulle sitta innan hoppet, men i övrigt ser det hyfsat ut som det ska (för att det syns inte att Nässla inte gör snurren i sidbytet för då är vi ur bild). Hur gick det för de tävlande då? Tjaaaaa, man kan ju säga att momenten och högerhandling kunde de nog allihop, men miljön däremot.. Hund efter hund lämnade planen (antingen fysiskt eller mentalt) och hela 11 ekipage av 24 startande blev diskade! 😅😅 8 ekipage fick kvalificerande resultat och prispallen bestod av en aussie på förstaplats med 91 poäng, en bc på 89 poäng på andraplats och trea var en cavalier på 88 poäng. Backandet var de duktiga på men vad händer med snurrandet? Slutar man träna på det efter fortsättningsklassen? 

Måste bara nämna den stackars matten vars flatte (så klart) hittade ett kycklingben låååångt bort från plan när de rastade och som givetvis var tvungen att springa dit så fort hon blev lös. Kycklingen hittade hon inte men däremot en pizza att belöna sig med.. Då det var lite väntan på ekipage vars förare startade på andra planer så fick hon gå på plan mellan två ekipage igen men då med kopplad hund och visst, då ser man ju att hon minsann kunde momenten. Men har man som flatt en gång noterat något så glömmer de inte det i första taget.. De kommer nog inte kunna tävla just där på två år om den är det minsta lik fröken fräken här hemma. 

Till eftermiddagen tänkte jag att det kan ju bara bli bättre och till en början var det även så, som jag upplevde det. Lite svårare bana med fler sitt och även en frestelse, men det verkade funka bra för hundarna. Jag försökte "lura" dem lite med några gå runt skyltar på höger sida, men nästan alla hade koll på  att man måste lägga/sätta hunden en bit ifrån, det var mest bara när hundarna var lite borta som de hamnade för nära. Även på den här banan var snurrarna svåra saker för hundarna, även frestelsen, men med tanke på att miljön i sig var tuff för detta gäng så var det kanske inte jättekonstigt. 

När vi gick den såg det ut så här: 

Även här ser det ganska bra ut eftersom man inte ser den första skylten där Nässla gick åt fel håll 😛, men lite sämre än vad vi kan presterade vi. 

De tävlande då? 22 startande men bara 7 kvalificerande den här gången. Dock färre diskningar, "bara" 7 stycken där med. På prispallen var det faktiskt samma etta och trea, tvåan var istället en sheltie. Poängen var betydligt högre här, och pallen hade 98, 97 och 95. 

Nu blir det hela två veckors vila på domarfronten och nästa uppdrag är i Arboga där jag dömer NKL och AKL. Då hoppas vi på lättare miljö för de tävlande så de slipper diska sig 😊

Vad vi gör när matten inte står i domarbåset

Okej, något domarbås står jag väl knappast i, snarare domarblås 💨 Men vi gör ju lite annat också, även om det är ganska lulligt och ostrukturerat. Förstår inte hur folk kan hålla andan uppe med nyttig träning när de inte tävlar, även fast jag faktiskt var riktigt bra på det själv även innan jag ens hade såna tankar med Nässelsoppan. Men då krävde hon ju lite mer och lite lullande hade nog varit för just för lite för henne. Men vi går i skogen nästan varje morgon och njuter av att vara hela och tillsammans. Jag får lite kärlekskramp men också mycket sorg över att det inte alltid kommer att se ut så här. 

Tryffelsäsongen är igång för fullt. 

En morgonpromenad, det går inte att ha dåligt morgonhumör med den här bästisen.

Nedanför skidbacken i Eskilstuna finns det även härlig snö att bada sig lite i. 

Inomhussäsongen är numera slut, men för någon vecka sedan körde vi ett pass. Nässla säger att vi inte behöver pausa, men vila har väl aldrig varit hennes starka gren. 

Glassäsongen har startat. Kan en snart tioåring se mer valpig ut?!

Vi har anmält oss till Flatmästerskapet, det är ju några veckor efter vår konvalescens går ut. Sen efter året som varit så tar jag inte ut några tävlingsstarter i förskott, men känner ändå att vi anmäler och får lite att se fram emot och hoppas hon håller. Vi tränade lite apportering idag, inga stora övningar, mest signalkontroll och de är hon ju jätteduktig på, trots vilan. Vi har också kört lite fot mot vatten och det tar sig, så här ett decennium senare! För mig gör det inget om hon kommer knalla och busa, vi ska ju dit för att ha kul och ens komma till start, så vi tränar verkligen inte på blodigt allvar. Men på tal om det här med att träna målinriktat så börjar jag sakna det lite nu, kanske i samband med våren. Det har ju varit lättare att låta bli allt med tanke på att Zandra fick barn och i princip slutade träna hund, men nu när man kommer ut i våren och testkör lite apportering så inser man hur roligt det är att träna hund och jag saknar det. Att gå kurser, jobba för framsteg, ha mål osv. Så iom det och att jag träffade Jens Thisbevalp Fina (som är fodertik från Lopplådan) och verkligen gillade henne så har jag nog faktiskt börjat bearbeta mig själv för att det kan komma tänkas bli en valp här ändå inom en överskådlig framtid. Och att jag kommit så långt i tanken är ett stort steg för mig, så snart kanske jag tom börjar längta efter valp! Så nu måste jag väl se till att boka in mig på min Kilimanjaro-resa så inte sånt sätter käppar i hjulet för valptankar.  

Domaruppdrag på Strängnäs BK 2018-04-29

I söndags var det dags för dubbel i mästarklass, hos Södertälje BK. Har inte varit på den klubben tidigare och jag blev positivt överraskad, både trevlig miljö och väl omhändertagande om domaren vilket alltid uppskattas! 

Jag hade gjort två ganska kluriga men ändå olika banor för att utmana de tävlande. Det var många som inte kom pga vädret (i Stockholm spöregnade det) men vi hade hyfsat väder och det var nog inga av de startande som blev störda av vare sig väta eller sol eller kladdig mark. Det svåra för de tävlande på morgonen var nog att hålla tungan rätt i mun och vara redo för något hela tiden, för den banan var ganska intensiv. Om jag får säga det själv är det den typen av bana jag skulle älska att gå för egen del, synd man inte får tävla på sina egna banor 😛

Jag tror inte det var några specifika moment mer än läggande under gång som jag såg var liiite extra svår, annars var det ett ganska jämt startfält med väldigt duktiga ekipage. Många på prispallen, två ettor med full pott: en bc och en sheltie, samt två treor på 99 poäng, en tollare och en blandis. Av de 24 startande fick hälften (12) kvalificerande resultat.

Sen blev det lite god lunch med rabarberpaj till efterrätt så jag orkade ladda om även för ett eftermiddagspass. Den här banan skulle jag säga var lite enklare, men fler hundar "föll" för en sak här. Inte frestelsen, det var det knappt någon som brydde sig om, men däremot var skylt 11 bredvid skylt 20, vilket gjorde att hundarna skulle göra ett sidbyte mot hindret (men ändå två meter ifrån). Det var inga hundar som faktiskt hoppade, men det var många som var på väg dit. 

Med i princip samma gäng som startade igen blev resultaten ganska likvärdiga. Tre stycken fick 99 poäng och två av dessa stod på prispallen även på morgonen, så förutom tollare och bc stod det även en liten cattledog på förstaplaceringen. 46% av de 26 startande fick kvalificerande resultat (12 stycken).

Det blir ingen lång vila för nu drar vi in i den mest intensiva perioden som rallydomare. Redan på söndag dömer jag två avancerad klass på Cavaliersällskapets tävling i Eskilstuna (så skönt att vara nära hemma!) Om ni ska tävla hoppas jag ni tränar för fullt! 😆