Jag har uppenbarligen för mycket påverkan på Nässla och det märks ju både i spåret och i vittringen. Spårets jobb får komma en annan gång, men just i vittringen har jag provat att gå över till att den är dold, dvs hon ser inte mig när hon är ute och jobbar. Jobbigt för oss båda tror jag! Jag filmade två frekvenser i morse och här är det ena klippet. Man ser hur hon söker stöd hos mig (men får ju inget, jag är ju inte där) och sen måste ta i på egen hand.
Hon är ganska het och det är medvetet då jag har vom som belöning, något av det bästa hon vet. Vill att hon ska kunna koppla på nosen trots att hon är galen och jag är mycket nöjd med hennes jobb här.
3 kommentarer:
Nu verkar ju ert (vilt)spårande uppenbarligen ha gått mycket bra ändå :-) , så ni har förmodligen hittat en balans så att Nässla löser uppgiften (med bravur).
(Förutom några enstaka blodspår har jag inte erfarenhet av något annat än persondito och har en labradåra som jobbar väldigt självständigt och det funkar det med. Jag är i princip helt tyst utom vid belöningarna.)
Ja alltså jag är tyst och lägger mig inte i hennes jobb, men har upptäckt att om jag riktar mig åt ett håll vid ex en vinkel där hon tappat så kör hon full fart åt det hållet jag står.. Lite att bita i!
Du får väl helt enkelt vänta ut henne medan du vänder dig åt vad tusan för håll som helst. ("Näru! Inte en enda ledtråd får du av mig!") :-)(Gullehund!)
Skicka en kommentar