Jag har sen vi flyttat till Kungsör, och ännu mer sen jag gick prova på kurs i kajakpaddling, tänkt att jag borde ha något att paddla i ån med. Att det skulle vara så mysigt att paddla fram längs ån, eller åt andra hållet ut mot Mälaren. Men kajak känns för bökigt, dessutom lite osäkert med Nässla då hon med all säkerhet (osäkerhet) hade krävt att få vara i vattnet snarare än på någon farkost. Så nu när vädret lovar 30 grader under hela veckan fick jag lite panik över att sitta fast inomhus och började återigen snegla mot att skaffa en SUP-bräda. Har tyckt det är för dyrt (för tänk om jag tröttnar efter tre gånger), men när jag såg att de hade på Jula för 4000 spänn (fortfarande dyrt om jag nu inte tycker det är kul) passade jag på att köpa. På vägen in mot stan när jag skjutsade min fortfarande körkortslöse sambo (bekräftat tom 1 oktober) resonerade vi jag oss fram till att det högst troligt går att sälja till nästan nypris, dessutom verkar min kollega vara sugen på just denna. Så med den faktan och att det bara fanns ett ex kvar i stan drabbades jag av FOMO och sprang in och köpte den.
Mälaren - here we come! |
Fort hem och packa upp och börja träna Sirap. Var lite orolig över att hon skulle vilja, men hon älskade den (och godiset) ganska omgående. Sen presenterade jag paddeln, och eftersom hon tror att jag ska slå ihjäl henne med varje pinne jag håller i var det tur jag kom på det på torra land. Det tog inte heller många godisbitar innan det var helt okej, och innan passet var slut kunde jag vicka på brädan utan att hon brydde sig.
I morse bar jag ner den till ån klockan 6 på morgonen för att hinna innan jobbet och innan allt folk kommer dit. Var en bit och jag ska komponera en bärrem för att orka utan blåsor i händerna, men ändå lättare än jag trodde. På plats var det en gubbe som rotade i panten och en stund efter han gått kom en fiskare, helt otroligt. Man träffar aldrig någon i Kungsör, men tydligen är morgonstund rusningstrafik.. I vilket fall gick det bra ändå, jag började med att ha den liggandes med bara fenorna i vattnet och för varje gång hon hoppade av för att ta belöning så drog jag ner den lite till. Till slut satt jag på den och hon låg/satt när jag snurrade, gungade och rörde på brädan. Sen var mina nävar med korv slut och vi kånkade tillbaka den. Nästa steg är nog att jag ska kunna vara på den själv och känna mig trygg, sen kan vi nog paddla lite försiktigt när jag sitter ner med henne. Kanske finns en fördel med att hon inte vågar simma på egen tass just ännu. Och givetvis kommer vi köra med flytväst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar