OK-stämpel i rumpan (eller på knät)

I går var vi hos Anna igen efter två veckors uppehåll (läs semester för henne). Vi har tränat på enligt vårt program och det visade sig ha gett fina resultat! Hon har byggt upp stabila muskler och blev bara berörd när hon tog i och vinklade knät ordentligt. Och jag har ju inte heller sett någon hälta trots att hon fått ryck och hoppat över staketet för att kräkas på andra sidan.. Anna mätte hennes muskler också och de var jämna, skilde bara 0,5 cm på baken och det är lite för en så pass stor hund. 

Nu fortsätter vi helt enkelt att träna på egen hand i drygt 6 veckor då vi har återbesök. Lite stegring på simningen med tre minuter per pass (vi har tre pass i veckan) samt att vi ska utöka promenaderna med 5 minuter på dagens långpromenad per vecka. Vi har även skaffat en balansboll modell yoga som vi båda använder nu, hon har framtassarna på den för att göra lite olika moment och jag rullar runt som en knäppgök och tror att det är effektivt på mina egna muskler. Vi går även lite i skogen så hon får lyfta på bakbenen och träna ytterligare på ojämna underlag. 

Vi har ett två mål inför vårt återbesök (förutom det faktum att hon ska vara hel) och det första är att hon ska kunna stå på en större pall som Anna har och röra sig runt på den (trots att det är lite mindre utrymme för benen) och sen att hon ska kunna resa sig upp från sitt fint till stående på bakbenen. Den trodde inte jag hon kunde lära sig och att hon kanske var felkonstruerad för saken, men nu får vi helt enkelt lära oss och inte skylla på att det nog inte går. 

Jag har idag avbokat min plats till årets Flatmästerskap. Jättetråkigt att vi inte kunde få delta, men efter året som varit så känner jag ändå att det är världsligt. Trist att vi inte får slåss tillsammans med syrrorna som ska vara med, men nästa år kommer vi vara i toppform istället. Däremot kommer vi ändå vara med på några planerade viltspår, de tar ju bara en kvart att gå i skogen så det känns ofarligt för benet. Jag tänkte också försöka komma igång med rallyträningen fast utan hopphinder. Det är ju moment som vi tränar på som rehab i sig så det är ju bara nyttigt och faktiskt ännu mer nyttigt för Nässla att INTE få hoppa, hon har byggt upp lite för stort sug för det. Så hoppas jag att vi kan komma ut och tävla någon gång i höst.