Att göra ett bruksprov - ur en vesslas perspektiv

Min matte har inte låtit mig berätta om min roliga lördag då hon själv haft fullt upp med att ladda ner ett program på datorn för att minska min discodans nästa lördag. Men nu var det tydligen ordnat och då ska ni få höra om hur det var för mig första gången jag gjorde något i en helt ny gren. Grenen heter först-är-det-lattjo-lajban-i-skogen-sen-blir-det-bara-tråkigare-och-tråkigare-för-att-inte-tala-om-alla-tanter-vid-sidan-om-som-bara-satt-stelt-bredvid-och-sög-på-glödande-pinnar. 

Som ni kan höra på namnet så började det asballt. Vi åkte ut till en av våra skoj-skogar där jag ofta letar rätt på busar och där fick jag vänta i en hel oändlighet innan matten äntligen tog ut mig och slängde på mig selen. Jag visste långt innan vad som väntade och försökte mig på ett litet tjut för att hon skulle skynda på men det tog ändå för lång tid. Två gubbar mötte upp oss och pekade på backen - tack och hej sa jag och kände direkt att en riktig buse gått där och började jaga henne. Ganska snart hittade jag hennes pinne hon slarvat bort och jag gav den till matten innan jag jobbade vidare. Sen kände jag att det fanns lite ballade pälsklädda busar lite längre bort så jag försökte mig på att få SÖKA upp dessa istället, men när matten höll emot var det väl lika bra att bara spåra människobusen istället. Hittade en till pinne hon slarvat bort och sen blev det lite struligt när jag skulle svänga för jag ville nog hellre ta rådjursbusen än människobusen (för vi alla vet ju att hon stod ju där nere och väntade på mig). Aja, matten var för jäkla envis så jag jobbade på som hon ville och då kom det som matte önskat så himla mycket - en bevisad viltstörning! Tjohopp - där flög det upp fåglar och gissa om det luktade gott i deras bo! Tydligen var vi inte på jakt efter lunch så jag jobbade vidare och hittade en värsta största pinne och då var vi tydligen klara. Jahopp liksom? Och som jag sa, där stod busen Emma som lagt mitt spår och väntade på mig. Det var två jägargubbar som var lite latare än normalt för de orkade inte ens gå med som gav mig betyg för jobbet och jag fick en 7 och en 8 för att jag inte gick raka vägen där pälsbusarna busat med mig. Och den ena klagade på att matte skickade mig slarvigt, men vi kör lite mer hardcore för man har ju inte normalt lyxen att busen satt upp vimplar där de bestämmer sig för att rymma. 

Sen chillade jag lite med att gräva i gruset och mingla innan vi åkte hem till vår klubb. Då kom min hejarklack storblondinen och tittade när jag visade upp mina lydnadfärdigheter. Först fick vi ligga tre hundar på rad när mattarna gick bort en bit, men eftersom jag såg matten hela tiden så kunde jag ligga blick stilla! Då tyckte gubbarna att jag var värd två tior och det är tydligen bra. 

Eftersom vi bara var två hundar av de sju som kom till start på morgonen som ens klarade av spåren var det snabba ryck på lydnadsbiten för de flesta orkade inte ens vara med då. Så innan jag ens hann tänka över mitt nästa drag var det dags att gå upp igen. Det var ett jäkla massa traskande där vi sa tjabahej till en tant som hör hemma på klubben och sen ställde matte mig och sa att jag skulle springa till henne. Rätt ballt och jag tog i så jag höll på att spricka! Satte mig vid käringen som inte hade vett att ge mig gotte för min eminenta prestation och sen skulle hon ge mig order att springa. Det kunde hon fetglömma att jag skulle gå på så jag satt, stadig som en sten! När hon nästan försökte knuffa bort mig såg jag att matte satte ut sina händer lite så då förstod jag att jag skulle till henne och visst, springa fort till matte är kul! Gubbarna var inte så imponerande över käringens handling av mig så hon sänkte mitt betyg till 5,5 och 6. 

Efter det fick jag vila lite men fort som attan var det snart dags igen. Då visste jag inte riktigt om vi skulle bara gå till nån käring igen eller vad som väntades så jag tog inte de där "Fot" så allvarligt. Passade på att nosa lite och sånt jag inte hann när jag kutade och tydligen var det helt okej för jag fick ju behålla 6,5 från båda gubbarna. 

Nu var det ingen vila mellan utan direkt vidare på momentet spring rakt ut från matte så kommer det snart en godis över huvudet. Problemet var att det kom ingen godis så jag vände mig om och frågade vart fan den var och då fick jag tydligen 0 poäng av båda domarna. Surgubbar. 

Jag är inte den som är den så till nästa moment tänkte jag satsa ordentligt! Först sa käringen som gick runt och mumlade på plan att vi skulle göra en inkallning och då blev både jag och matten förvirrade för det hade ju inte terriern innan oss gjort. Nej, men då ändrade hon sig och vi fick göra läggande under gång. Jag lyssnade inte riktigt på vad de sa innan men tänkte att ligg har jag gjort så mycket så stå borde vara bättre för utdelningen. Rörde mig inte ur fläcken trots att matte kom och hämtade mig, men det imponerade inte på domarna som gav mig 0 poäng igen. 

Sen var det springa fort till matte och bromsa mot hennes ben och det är jag ju alltid ganska bra på så där fick vi 8,5 och 9 för att jag slarvade lite på slutet. 

Sen spring och hämta en träpinne som matte kastar och det är ju inte heller så svårt. 8,5 gav de mig för att jag gjorde ett slarvigt avslut. 

Sista vi gjorde var att hoppa och jag hoppade sen sprang jag jättelångt innan matte ropade sitt åt mig. Kunde inte tro mina öron och frågade om hon verkligen menade det och tydligen gjorde hon det. Men inte så mycket för jag hann knappt sätta mig innan det var dags att hoppa över igen och eftersom jag knappt hann vila så orkade jag inte lyfta upp mina baktassar tillräckligt högt på vägen tillbaka så surdomarna gav mig lite snålt med poäng: 7,5 och 8. 

Sen var det mys och fika medans käringarna i huset bråkade med skrivaren. När de kom ut berättade de att vi kom tvåa så jag fick en gris till min samling och lite gotte. Tydligen får jag vara kvar i klassen för jag behövde 224 poäng totalt och jag fick bara 222,5. Men det gör inget för matte har sagt att vi ändå inte ska starta där, så då kan jag ju hellre vara i den klassen där jag kan tävla på hemmaplan! Jag uppnådde åtminstone mitt personliga mål - att se till att få mat med mig hem!