Okej jag tar det då..

Både Zandra och Sara har bara gett korta rapporter om gårdagens föreläsning och hänvisat till varandra och mig, så här kommer väl min syn av Bodfälts tankar om attityd i tävlingsträningen. Förutom tidpunkten (dvs normal sömntid för lilla Linn) var det mycket tänkvärt, även fast mycket var anpassat för lydnadstävling. Det jag kommer ta åt mig mer av är:

• Du har bara en chans på tävling - träna för att lyckas direkt = inga omtag! Dessutom kan hunden tro att för många repetitioner av ett moment innebär att hunden gör det fel och bli osäker.
• Ta ordentlig hjälp av träningsgruppen. Det är ju något man är duktig på när det kommer till jakten då man oftast jobbar en i taget men i rallyn gör vi nästan aldrig detta. Se till att ställa klockan, ge varje deltagare sin tid och be om de tjänster du vill att de andra ska göra åt dig: kommendera, döma, titta på din attityd, hundens attityd, kroppsspråk mm.
• Se tävlingsplanen som en scen! Träna på att göra entre, skapa en startsignal hos hunden av att det är dags att gå ut som är väldigt positivt betingad. Få hunden att känna sig som en fåfäng skådis - "jag vill in - släpp in mig!" för att sedan gå därifrån med stolt rygg och buketten i högsta hugg (och inte nosa runt lite lullande). Betinga scenen.

Sen tog hon upp lite om kommenderingsträning som inte känns aktuellt för oss och sedan om inlärning och belning, vilket var mestadels repetition för våran del. Eva jobbar ju väldigt mycket på det sätt man även gör på Hundcampus, med att få hunden att säga "nehej du jag går inte på det där" med glimten i ögat. Och när hunden gör fel skrattar man åt hunden för att få lite jävlareanamma till nästa gång och att då använda felet som inlärning, för om hunden inte får göra fel vet den ju aldrig egentligen vad som faktiskt är rätt (men det ska inte göra ont att göra fel, får då hämmas inlärningen).

Jag tränade lite fot med störning, ska försöka få till ett pass om dagen. När vi kört två varv på "banan" lägger jag Nässla och masserar henne när det helt plötsligt kommer en tjej springande rätt igenom som gömmer sig bakom en sten - för sina hundar. Hon såg oss inte utan lekte där med hundarna ett bra tag innan hon såg oss och skämdes för att hon förstörde :) Men hon visste ju inte och hundarna brydde sig föga om oss. Så kan det gå. Då packade jag ihop och gick till fältet för lite dirigeringsträning. Nässla lyckades slarva bort en klöv i ett dike (nej, hon hade absolut inget att göra i diket med den!) vilket retade upp mig och det bara var att gå hem.

På vägen hem passerade vi fotbollsplan så vi tränade lite löst fotgående och hunden drar iväg och jag får psykbryt. Får in henne (vilket inte är lätt när jag är arg) och lägger henne ner för att själv gå iväg och svära lite på egen hand. Börjar om och kör lite moment istället och vi kunde lösa upp och ha lite trevligt när vi gick från plan. Som tur är så är det ingen rallyträning ikväll så vi kan ta lite vila. Ska nog BARA träna fotgående nu ett tag (förutom söndagens träning med frk) och hoppas på en nytändning när vi kommer ner till kursen i skåne.