Här går det i vågor!

Förra inlägget hade Jippie! som rubrik, den här kunde lika gärna haft en svordom :( Fast nä, det vore bara larvigt, man måste ta lite motgångar med (eller som en klok pojke sa igår på Ponnyakuten, ett i övrigt jättegulligt program: "Man får räkna med bakslag, det är ju inte robotar man har att göra med").

Nu kanske det framstår som om vi hamnat i värsta problemet, men så är det inte, det är bara linjetagsträning idag som inte gick som jag ville. Och jag blir så irriterad av det. Det är liksom bökigt att hitta någonstans att träna det i snön (vissa säker att det är jättebra att träna i snön för det finns så många stigar, men jag vill ju inte träna mer på stigar nu!), det är bökigt att gå och lägga ut dummysar och dessutom blir de alldeles blöta och äckliga. SUCK!! Förutom det så är jag ju helt värdelös på att tänka till innan och se till att vi har bra fungerande grund, jag vet ju att hon inte lyssnat den sista tiden på stoppsignal, varför tränar jag inte det istället??! Att släppa iväg fröken jag kan själv på ett linjetag utan att hon ens minns vad stanna betyder är så urbota dumt.

Men, nu ska jag inte älta det här mer, på onsdag ska vi träffa tjejerna igen och då får jag helt enkelt träna stanna, inkallning och kanske några lätta linjetag då. Svårare än så behöver det inte vara med lite planering, håll den nu Linn!

Just ja, när jag väl fick iväg henne rakt och långt fattade hon inte att hon skulle ta av högen med dummysar, hon sprang över den och in vidare i skogen för att leta efter en enstaka.. Ibland undrar man vad som försigår i den lilla skallen..