lördag 5 februari 2011

Stark eller dålig kvalité?


Sist vi var i Kungsör i hundhallen råkade jag ut för att kopplet gick sönder enligt bilden ovan :( Som tur var hade inga andra hundar kommit på plats och det var bara att hämta henne, men ändå! Jag blir så trött, det är inte första gången det här händer, faktiskt kan jag göra en lista på vad som gått sönder för oss:
  • Första retrieverkopplet vi hade, handtaget gick sönder
  • Första halsbandet Nässla fick, knäppningen sprack och Nässla blev fri
  • Första flexikopplet gick sönder (men det var knappast oväntat)
  • Haken till en sele lossnade
  • Ett läderkoppel gick sönder i haken (som den på bilden ovan)
  • Ett till läderkoppel gick sönder i haken (bilden ovan)

Tur att jag är en samlare, jag hade kvar haken från flexit och kunde sätta dit det på det sista kopplet, känns ju dumt att behöva kasta ett läderkoppel som i sig är helt bara för att metallen inte håller. Så nu har jag ett koppel utan att det kostade mig något extra. Men vaddå, hur kass kvalitet får det vara på grejerna egentligen? En gång hade jag en liten cavalier på kurs vars halsband sprack i knäppningen och så hårt kan ju knappast den lilla dra :/ Nu för tiden törs jag faktiskt inte ha något halsband med knäppning, jag har vårat halvstryp som hållt i två år så det litar jag på (specialsytt, extra bred). Men det är trist att lägga ner hundralappar på saker som man har av säkerhetsskäl och så går de sönder. Och hur beter man sig inte när det väl händer? Inte är man lugn och sansad och bara kallar in hunden lugnt när den blir lös vid en väg.. nä man får panik vilket gör att hunden knappast kommer in. Nu har jag haft tur vid alla tillfällen, det har varit lugnt och inget annat i närheten, men tänk OM.

Jaja, man får vara glad för det lilla, hon har aldrig tuggat sönder ett koppel iallafall. En gång var jag dum nog att lägga en sele där bak i bilen hos henne så den fick hennes sigill i stoppningen, men annars har vi klarat oss bra. *pepparpeppartariträ*

Inga kommentarer: