Norgeresa nummer 1

Efter Orsa blev det tillbaka till jobbet en vecka och sedan packa för nästa tur. Det var någon som frågade varför jag inte åker kommunalt till Norge och jag skickade min packning som förklaring ;) Jag började med att åka och döma i Storfors, och sedan åkte jag till mosters hytta på Hovden. De var där vilket var ett väldigt mysigt sätt att starta semestern, inte bara hamna helt själv i ödemarken. Det har varit ganska mycket känslor åt alla håll den här tiden, och då kan det vara skönt att bli ompysslas med färdig mat och lite sällskap. 

Ready set go!

Domarpaus på vägen

Matstopp på vägen

Mat och vin vid ankomst

Soligt och fint på Hovden

En av dammarna i närheten av Hovden fick bli ett utflyktsmål

Även en tur upp på Hovdenut

På söndagen åkte moster och morbror hem och vi hängde kvar till måndagen också. Njöt av sol och lugn, samt lite kortare vandringar (nåja, tror nog en och annan svensk hade tyckt till om den lilla turen..) Jag letade rätt på en vandring jag kunde ta på Haukeli på vägen till mormor, kollade väder och hittade en liten tur fram och tillbaka som skulle ta totalt 4 timmar. Tänkte att det kunde vara en bra start för att tälta och testa på det. Åkte efter lunch från hyttan. 

Bilen parkerad och vi är redo!

Upp där ska vi

Det går inte fort men ändå blir man helt slut. En liten mat- och vilopaus i solen efter en timmas vandring

Det blev lite gå på snö, men man såg att det var på backen, även färgen från markeringarna lyste igenom på sina ställen. Men ändå lite obehagligt, räcker ju med 30 cm hål för att det ska göra ont att ramla ner med foten. Men jag klarade mig bra!

Hade sett på kartan att det fanns två sjöar och jag tänkte jag sover vid den andra. Tur det, för vid den första var det två killar som slagit läger och de fiskade. Det var säkert en timma bort från den andra sjön, så kändes inte obehagligt på något sätt. Jag glömde faktiskt bort att vara rätt, eller rättade sagt, hade aldrig en tanke på det. Vem är elak på ett fjäll typ? 

'

När jag kom upp till sjö nummer två fick jag ett hallelulja-moment. Här kunde jag slå läger och när jag letade efter en gräsplätt sken solen rakt på den! Framför ett vattenfall, bredvid sjön och med utsikt rakt ut över haukelifjell! Det syns tyvärr inte så bra på bild, men det var helt otroligt! Känslan i kroppen är helt omöjlig att beskriva, det var verkligen sån tur med allt! 

Jag slog upp lägret för att fortsätta upp på själva nuten, men det var snö de sista 20 meterna och där var det längs bergsväggen och jag tänkte inte chansa att klättra på det. Men vi kom en bit upp och på bilden nedan ser man längst upp till vänster där vi slog läger om sjön. 

Utsikten åt andra hållet i tältet, toppen vi inte nådde och vattnet jag tog ett (iskallt) dopp i

Så glad över mitt tält, som jag valt att ha lite tyngre mot att jag ska kunna sitta i det och kunna öppna det så här. Det blev precis som jag drömt om. 

Efter bad blev det ulltröja och matlagning i solen. Ni ser, larvigt mysigt!

Sirap var inte lika övertygad om att tältlivet var för henne.. 

Vi vaknade tidigt på morgonen då jag insåg att det idylliska med tält lagom försvann vid sova i det ;) Äsch, så farligt var det inte, men när jag vaknade alldeles kissnödig och det var ganska kallt bestämde jag mig ändå för att påbörja resan vidare. Vi packade ihop, åt frukost och rörde oss neråt. Eftersom jag vaknade så tidigt passade jag på att åka till Odda och besöka Bondhusvatnet, jag försökte komma in där sist men parkeringen var full. Nu var vi tidiga plus att de tar ut en avgift för parkering, så det fanns gott om plats. Bondhusvatnet är en enkel vandring på stor grusstig, ett par kilometer som man kan gå med barnvagn. Jag var bara där för att se fotovyn. 

Ta bilden och sen ner igen typ ;) Väldigt vackert på vägen upp och ner också, jag gillar ju vestlandet med både skog, vattenfall och berg. På bilden kan man även se en glaciär där längre bak. 

Därifrån bar det av hem till mormor där jag bara legat på soffan, stickat, ätit och gått turer. Kändes svårt att komma in i lugnet först, jag har inte träffat mormor sedan 2019 och sedan dess har hon ju åldrats både kroppsligen och med demensen. Fick lite lätt ångest när jag träffade henne först och kände bara att jag ville åka hem direkt, men sedan landade jag sakta med säkert och det blev fina dagar där. 

Bara utanför knuten, vår promenadstig

Fyllde på i en av de bästa garnaffärer jag varit i!

Promenad med moster och hennes hund Balder

På fredagen kom mamma, bror och Melvin, så på lördagen passade vi på att åka ut till morbrors stuga vid havet. Där var det krabbfest och när vi åt såg vi delfinerna och laxar hoppa ute i vattnet. Magiskt!

Stickning får följa med och ladda kärlek var jag än är

Fick till en otrolig bild på Sirap i solskenet

På söndagen tog vi en tur till "deras egna trolltunga" Himakånå (fritt översatt Hemmafrun). Det var bara 2 km vandring och jag tänkte att den kan ju mamma följa med på. Hon har som dröm att ta sig till trolltunga, men hennes ben funkar ju knappt, så det är ju en omöjlig dröm. Tänkte att detta kunde vara ett bra komplement. Även här var vägen lätt att gå på, det var grusväg hela vägen upp, däremot otroligt brant på sina håll och man fick zickzacka sig upp längs vägen. 

På väg till startplatsen hittade vi denna fina hundpausplatsen

Lite nervös blir man ändå.. 

Helt okej variant av egen trolltunga. Inga folk var det heller, rekommenderar er att åka dit istället för till turistattraktionen ;) 

Efter turen fick mamma givetvis ont och det slutade med att hon däckade på kvällen. När jag låg där i samma rum och hon snarkade som hej kom och hjälp mig bestämde jag mig för att det var dags att åka hem. Jag kände mig klar med resan för denna gång. 

Lunch på vägen hem, soft-is med sjoklade. Mums!