Så jag bestämde mig för att träna mycket på vilthanteringen i helgen (eller försöka ha det som rutin ofta hela tiden), och tog med mig hussen till klubben igår tillsammans med en kråka och lite kattmat på burk. Generellt så är hon jätteduktig och jobbar bra, men ju mer hon får slita för ett vilt desto mindre lust att lämna av har hon. Till slut blev hon så flamsig att jag tappade humöret och givetvis gjorde det INTE att vi gick framåt på det passet.
I morse tänkte jag ut en bra plan för att reparera mitt misstag, men det första som hände på morgonen var att hon tog en pinne på tomten och visade att hon minsann inte skulle vara i min närhet med den. Blev så otroligt grinig och gick bara in, tappade allt träningssug och lust att hitta på något med snåljåpen till hund. I vilket fall, hussen ville ha skjuts in till banan några timmar senare och som den goda sambo jag är nu när han är körkortslös så körde jag in honom och tänkte passa på att träna under tiden vi väntade på honom. Packade med fågel, "nya" pälsleksaker och kattmat och nytt fräscht tålamod.
Hittade en liten skogsglänta där jag satte mig, tänkte att jag skiter helt i hur hon behandlar fågeln/pälsen, och skulle bara belöna varje gång det kom in, oavsett vad som hände på vägen. Började med att kasta ut en dummy, för att hon skulle förstå att komma in och lämna var grejen. Gick över på kanindummy, sedan mitt lilla "marsvin", efter det en rådjurspäls och slutligen kråkan. Hade hela tiden på koppel och hela tiden kom hon in fint med fågeln, mer fokuserad på belöningen än att sno fågeln. Slutade ganska tidigt, nöjd med den lilla framgången.
Sen väntade vi en stund hos hussen, tränade lite rally (så taggad, duktig och fokuserad trots alla störningar med bilar mm) och hade ytterligare tid så jag körde lite till med fågeln på ett nytt ställe, en "korridor" mellan ett stenröse och ett stängsel, dvs ganska bra att inte ha möjlighet att springa omkring hur som helst. Det fanns lite tendens till att springa förbi/behålla när hon hade svårt att hitta den, men hon kom ändå in varje gång och fokuserade på att bli belönad för det. Någon gång tuggade hon omkring på den, försökte greppa fågeln från "fel håll" och testade lite, men jag höll mig till planen och ignorerade det. Blev faktiskt mer stolt över henne, då man såg hon lärde sig att det inte gick och sen tog ett fint korrekt bett. Och stolt över mig själv som inte reagerade, för jag tror hon behövde får testa och känna efter på den. Hade det vart en leksak hade det ju inte vart några som helst problem och den inställningen vill jag ha på vilt för min egen del.
Min plan framöver är att fortsätta på samma sätt, tror inte jag behöver ta med vilt när jag tränar generellt utan kan mer fokusera på att hon ska lära sig att söka och få mer rutin kring markeringar. Sedan ska vi träna mycket med vilt, men det behöver inte blandas ihop på det sättet förrän hon alltid kommer in till mig med dem.
I går med hussen tränade vi också fotgående bakom honom när han bar på fågel och jag säger bara herregud vilken naturbegåvning hon är 😻
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar