Som ni läst har vi besök här in da house. Världens bästaste syster och hennes valp. Som nu inte längre är valp men matte kallar henne visst för valpskiten, så för att ingen förvirring ska uppstå håller jag vid det namnet. Och det finns en heeeel del att säga om den saken, men först ska jag börja med en väldigt talande bild som sammanfattar det hela:
Hajjar ni? Jag brukar vara den livliga galningen men nu är jag rena rama pensionären. Visst är jag med när det svänger och fälten är stora och valpskiten bara bjuder in till att bli tacklad, men när man ska vara i sängen då ska man väl fan sova? Men neeeeej då, valpskiten hon härjar runt och kliver på min matte och då måste jag kliva in, tyvärr är hon rätt ohyfsad och lyssnar inte på mig när jag säger åt henne att ligga still, så istället har jag gett upp varje kväll och gått ut och lagt mig hos hussen, för att sedan ligga fredad på golvet. Men jag måste erkänna, jag saknar att ligga bredvid min matte..
Det finns så mycket att berätta om valpskiten. Som idag, då hade hon ett litet party i grovhallen när matte skulle prova att ha den dörren öppen när hon åkte iväg. Well, hon kommer inte prova det något mer.. Allt som låg där innan låg inte kvar där sen kan man säga. Matte möttes av (förutom två svarta galningar och mig själv) några trasiga plastpåsar, alla patroner på golvet, en kanindummy (tuggad på) i sängen, lite allmänt hey baberiba och jag sprang direkt och hämtade det värsta: Hon (kan vara min syster också, men om det vore så sätter jag inte dit henne) hade tagit vår torkade älgklöv och flisat sönder den på vardagsrumsmattan (och matte vet att det inte är jag, för jag hade liksom legat i soffan och ätit). Så den där dansen hon gjorde med snabeldraken var lite helt förgäves kan man säga. Sen hade valpskiten pyntat med massa godisväskor här och där, viktigt när man ska ha ett party.
Men jag ska ge henne det, hon är inte bara pest och pina. Ibland kan hon var rätt kul när man vill munhuggas med någon, för världens bästaste syster har ju också gått och blivit världens tråkigaste syster, så då är det bra att det finns någon att vässa tänderna mot. Och tackla. Och ja just ja, det är ju också rätt smidigt att ha en valpskit som kan öppna ytterdörren så vi alla kan springa i samlad flock och skrämma skiten ur hälsa på grannhunden! Veckans höjdpunkt so far!
Matten säger att hussen har dragit det längsta stråt av det här "Hotel Hagalundsgatan", för nu har hon bestämt sig för att hon inte behöver någon egen valpskit innan jag åtminstone fyllt 8. Skönt säger jag, för det är rätt najs att ha matten för sig själv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar