Hon var tokstressad! I startrutan borde jag ha använt informationen som jag fick - nämligen att hon inte var nervarvad nog gör att kunna jobba. Dum som jag är låter jag henne ändå gå och ja det gick ju därefter. Men men, lärdom för mig: om hon säger att hon är för uppvarvad, försök inte ens!
Efter vi gått alla spår fanns det ett kvar som gick vid parkeringen. Zandra hade gjort ett kort för att träna upptag men då de andra gick så bra och någon hade parkerat mitt i spåret valde hon att sluta på topp. Så det låg kvar och vi skulle hämta det själva när jag tänkte att stressapan kunde ju få hämta klöven på slutet. Visade henne på starten och oj vad fint hon gick då! Nosade in i bilen men fortsatte förbi och gick lugnt och sansat. Kanske något att prova i framtiden - låta henne jobba helt själv. Och kanske hon behöver ett litet stresspår innan. Vi har ju helt klart att jobba på, det är en sak som är säker.
Under tiden spåret låg passade vi på att träna apportering. Hade fått tips på ett moment av Bitte som kan förekomma i elit så det testade vi. Det flöt inte på men till slut kunde hon lösa det. Ska se om jag kan träna på den mer så det blir bättre befäst för den lär hunden att hålla isär dirigering och markering.
Efter passet belönade mattarna sig med slagstaglass. Mums!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar