Igår var det KM i viltspår i FRK Bergslagen. Hade inte tänkt anmäla då vi inte tränat något alls inför den klassen, men när viltspåransvarig var lite uppgiven över det låga deltagarantalet så bestämde jag mig för att visa lite god medmänsklighet och åka dit.
Vi hann gå ett spår innan som fick ligga över natten och jag blev ganska snart påmind om varför vi inte spårar så ofta, hon är rätt het milt sagt. Dessutom hade jag fortfarande ont i ryggen efter mitt lilla lyft som gick snett så det rosade inte på min upplevelse av det hela. Det fick helt enkelt gå som det gick på provet.
Först börjar domaren med att påpeka att man kan vinna/förlora massor av poäng i startrutan, genom att markera med eller utan sin hund. Jaha, jag som var glad om vi ens skulle hitta ett spår ut kände mig lite stressad över den upplysningen och det fortsatte även när vi väl började köra. Jag ville inte missa uppsparket, inte för att vi skulle vinna, det blev bara en stressgrej för mig. Jag hittade den inte men däremot blev jag säker på att Sirap hade spåret när hon visade tydligt med nosen i backen. Skit i poängen tänkte jag, nu kör vi.
Vi körde på och vi kom till både stigar och elljusspår, men domaren hängde på ändå. Vid ett ställe ringade hon som bara den och efter det kände jag att jag inte har koll på om hon är rätt eller inte, och mycket riktigt, en stund efter det ber domaren oss att komma tillbaka. Ett återtag och jag förstod att vi hade trillat ner till ett andrapris. Hon var verkligen helt slut, men kämpade på som bara den med att hitta rätt och snart så fick vi äntligen skott. Hon var lugn under skottet och strax därefter kom vi fram till klöven som hon markerade själv. Vi fick fina kommentarer av domaren och jag var verkligen så nöjd med Siraps arbete. Tycker inte man kan förvänta sig så mycket mer av oss som ekipage, jag som inte vet hur hon jobbar och hon som inte har särskilt mycket erfarenhet alls. Men det var ett fint tempo och bra uthållighet, inte alls likt det vi gör själva haha! Vi får nog boka in flera prov direkt hos domarna, så får vi riktig träning. Inget som vi prioriterar nu dock, nu ska matten arrangera en utställning (hej kom och hjälp mig?!?) och certiferas på jobbet innan något annat läggs in i kalendern. Stressnivån är milt sagt skyhög och jag ser fram emot att september ska ta slut och kraven med månaden. Synd, med tanke på att september annars är min favoritmånad, dumt att slösa den på stress.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar