Viltspårprov hos SSRK Östra

I söndags var det dags för höstens prov hos SSRK Östra, ett återkommande inslag på våren och hösten som jag alltid ser fram emot. Vårens missade vi tyvärr då det var några dagar efter biopsin, men hösten kom vi till. Får se hur det blir i framtiden då nuvarande provledning ska avgå efter alla år, men jag hoppas det fortsätter finnas fasta prov, de är så trevliga. Vi i FRK Bergslagen hade även i år vårt KM i samband med deras prov, vi var tre flattar som tävlade om att få hem den åtråvärda titeln. 

Jag ville mest bara få gå ett spår där Nässla känns 100% som jag vet att hon kan, och ärligt talat kände jag att någon annan gärna fick ta hem skålen, så fina är inte vandringspriserna (förutom den för allroundflat i Berglsagen, den är superfin!). Känns också lite dumt att vinna när man står som "ansvarig" för KM:et. Jag fick äntligen någon annan domare än J-O som vi haft sedan anlagsprovet, men blev ändå lite nervös då vi har haft den här domaren som medtävlande genom många år. Vi har liksom ingått i samma gäng som peppat varandra till SM och varit tillsammans på spårcuper så då kände jag ännu mer att vi måste visa vad vi går för (varför man nu känner så?).

Vi var först ut av domaren ekipage och jag började med att hetsa upp Nässla i bilen. "Ska vi ta busen? Var är busen?" Så hon skulle vara riktigt taggad, hon gör det faktiskt bättre då. Domaren tittade lite skeptiskt på oss och sa att vi skulle nog varva ner lite, men äsch, det gjorde vi inte. Mot spåret och vid rutan så satte Nässla ner nosen, letade lite, viftade på svansen och sen bar det av. Tydligt, perfekt tempo, noga och motiverat. Jag bara gick med ett flin. Vid ett tillfälle sken solen ner genom tallen och lyste upp mossan så det blev så där trollskt och det kändes helt magiskt! Vilken underbar känsla när vi båda bara flyter fram. Vid klöven så fick domaren en kram och jag struntade i att vi inte fått någon viltstörning (vi har ju HP nu så vi klarar oss för tänkt ändamål), jag var så himla nöjd med hennes jobb. 13 minuter tog det, det är så lång tid det tar när det flyter på, trots tuff terräng. 

Domarens kommentar: En dröm att gå bakom som domare. Jag vill lägga till att detsamma gällde som förare.

På prisutdelningen så rasslade det bland de fina kommentarerna och de flesta ekipage fick förstapris. Det visade sig att det delades ut två HP varav det ena till en av flattarna som var med i KM så även de fick så klart med sig vandringspriset. Ännu roligare att de blev provets bästa hund! Flattarna kan dom ;-) Vilken härlig dag, fina vänner, solsken, spår och världens bästa hund som dessutom är frisk 💖