tisdag 2 november 2010

Ska man någonsin bli klok på hunden?

Har tenta på fredag men måste ju vara studieklok och alternera studierna med annat så jag får en optimal inlärning (även vi människor fungerar bättre på kortare pass, även om kanske 2 minuter är i minsta laget). Tänkte att en ensam stund i skogen med hunden skulle sitta fint och tog med (den alltid färdigpackade) ryggsäcken med dummysar. Tänkte jag skulle köra samma stuk som sist fast i en annan skog. Först lägga ett djupt sök när hon ser, gå vidare och lägga lite linjetag och kasta markeringar osv, för att sedan ta allt i omvänd ordning och söket sist. MEN... Det var uppenbarligen inte Nässlas plan för dagen som istället för att gå fot med mig drog iväg och hämtade dummyn längst in i söket på en halv sekund.. Lagom glad gick jag vidare och hon jobbade på fint men inte på de saker jag bett henne om!! Jag måste uppenbarligen träna på jobba bort från förväntan (men det gör vi väl jätteofta, eller??). Däremot fungerade avlämningarna från vattnet (och alla de andra givetvis) klockrent, men det var ju inget jag oroade mig för sist.
Idag var det dock inte att hon tyckte hon visste vad hon skulle göra, vilket brukar vara fallet när hon gör tvärtemot vad jag säger, idag kunde hon helt enkelt inte hålla sig. På´t igen bara. Suck, det som gått så bra.

1 kommentar:

Johanna sa...

Det var en spännande Canis, som vanligt! Däremot blev inte badet särskilt rogivande, det var nämligen misstänkt tyst när jag badade. Kände på mig att det var läge att stiga upp, smög ut i köket och där stod Mossa och knaprade på en hel hushållsost! Förstår inte hur hon fick ner den från bänken...

Fin blogg, länkar och läser!