Två pinnar och klassvinst

I söndags var vi anmälda på fyra starter i agility, eller rättare sagt två i agility och två i hoppklass. Jag har lärt mig att inte ha några förhoppningar om det ena eller det andra i agility så jag tänkte bara på att göra mitt bästa och att vi skulle utveckla oss något. 

Det började med två lopp i agility där mitt mål var stadga i starten och att hon skulle gå ner försiktigt och träffa kontaktfältet i balansbommen. Vi uppnådde dock mer än så då vi sprang det felfritt! Det visade sig dessutom att vi var de som var snabbast att springa felfritt så vi vann klassen och fick vår första pinne! 

 

Tom en prisutdelning fick vi! Yeay!

Till andra loppet hade jag väldigt svårt att ladda om och när jag chansade med att springa före för mycket vid ett hopp rev hon och sen hade jag liksom svårt att släppa det. Det ledde till en dålig ingång i slalomet och där diskade jag oss genom att inte göra om det (men jag ser inte tävlingen som en bra plats att börja nöta något som annars sitter bra). 

 

Till lopp tre byggde de om helt och det blev hopp-banor. Vi hade ganska sent startnummer och jag hann ladda ur ordentligt innan det var vår tur. Det var varmt och jag hade noll fokus kvar. Sen på banan var det massa fix av hinder när vi gick ut så Sirap låste sig lite på det och sprang sen lite hej vilt efter det. Nåja, när det släppt gjorde hon i övrigt ett jättefint lopp även om vi redan var diskade. 

 

Till sista loppet hade jag återfått lite energi och vi gick ut och ägde! Nejdå, men det kändes så himla bra och vi lyckades ta oss igenom det felfritt, och detta tack vare min plan som funkade. När jag kunde vika av, hur jag skulle byta osv. Allt bara flöt på så bra och snyggast var helt klart slalomingången som var väldigt svår och där flera hundar sprang förbi för att ta en tunnel istället. Slutet var också så snyggt, hon röjde in i mål på egen tass. 

Det var inte så många kvar efter oss, men Hans, vår klubbkamrat som drog igång agilitysektorn i klubben, var kvar. Med hans meriter trodde jag vi skulle åka ner från förstaplatsen, men det var verkligen på håret som vi fick stanna kvar och vann! Det var inte för att de i sig var långsammare än oss, utan för att hunden tog sikte på en tunnel istället för slalomet, och en liten snurr var tillräckligt för att vi skulle vinna. 

Nu är vi så klart supertaggade på nästa tävling, som är flera starter i hoppklass på Hällefors brukshundsklubb nästnästa helg.