I går var det dags för vår jaktprovspremiär, då vi startade på klubbens mästerskap i apportering, som går som ett WT. I normala fall brukar vi vara max 20 personer, men i år var vi över 40 anmälda! Vi vill ha det som en plats där nya ska våga starta så det är bara för medlemmarna och deras flattar, och gratis anmälan. Riktiga domare var på plats och två timmar innan började det faktiskt pirra rejält i min mage. Det genrep vi hade i tisdags hjälpte väl knappast till, då hon knallapporterade och sprang runt i skogen helt okontaktbar under mestadelen av passet. Så pass att jag i onsdags pratade med Tess och ville lägga ner jaktträningen och inte alls var sugen på att starta på något KM, för vad ska hon ha med sig om hon knallar rakt igenom? Tess sa åt mig att bryta om så var fallet, och Lena som arrangerat sa åt mig att diska mig och börja träna istället, alltså koppla henne på platsen och göra rutorna utom tävlan.
Sirap tävlade i unghundsklass, med tre dagar tillgodo (på måndag fyller hon 2 år och då flyttas hon upp i NKL). Lite taskigt mot våra konkurrenter som bara var kring 10 månader, men så är ju reglerna och nästa år får de istället ha åldern på sin sida.
Efter rutorna chillar vi i miljön |
Jag var på plats i god tid så jag skulle hinna rasta av, träna lite stadga och belöna upp fotgåendet plus att hon skulle få en chans att landa i miljön. Först ut var valpen, som var ensam i sin klass och skulle göra sitt innan skjutningarna började. Sedan fick unghund börja gå slingan, i sin startordning, vi hade nummer 4 så tredje ut eftersom ettan var valpen. Här kommer beskrivning av rutorna som jag minns det, jag var rätt nervös så kan ha mindre blackouts här och där. Var dessutom dum nog att inte gå att kolla in rutorna i efterhand för att fota och dokumentera efteråt när NKL/ÖKL gick.
Ruta 1. Fotgående och markering, skick efter att domaren sagt startnummer
Här skulle man börja med ett ca fem meter långt fotgående, sedan kom skott och markering ungefär 40-50 meter ut. Skogsterräng. Jag hade mutat Sirap med någon större köttbit innan vi klev in så hon var lite fotgåendeladdad och hängde med glatt och fint, på slutet svävade hon ut lite, men jag sa inget om det, tror inte det syns lika mycket som det känns. Förutom att det var första starten på hundra år och med ny hund så fick jag dessutom med mig ett helt publikhav. Pulsen var skyhög! Sirap var stadig, men missade markeringen något, letade en stund i området och hittade sedan. Lämnade av fint, kanske något hög fart in. 16 poäng (vilket jag skulle tro berodde helt på den stunden det tog att hitta apporten). Vi var den enda unghunden som fick poäng på rutan.
Ruta 2. Markering med dold kastare, skick efter att domaren sagt startnummer
Efter skott kom markeringen ungefär 30-40 meter ut, i skogsterräng, tror det var ganska granigt på vägen ut men att själva nedslagsplatsen var mer öppen. Trots att Sirap var helt uppvarvad på vägen dit (och inte skulle ta någon godbit för bra jobb på rutan innan) så packar hon ihop sig själv när vi kopplar loss. Det gjorde hon på alla rutor och hon var minst sagt ivrig där emellan. Hon satt stadigt, hade även här problem att hitta apporten, letade lite längre än förra (tror jag), när hon hittade den upptäckte hon kastaren på vägen in och stannade och tittade på hen. Jag visslade och hon kom in, jag fumlade med apporten. 12 poäng
Ruta 3. Markering och sedan dirigering till samma plats, skick efter att domaren sagt startnummer på första.
Blev lite chockad när jag kom till rutan och värden sa att det var en dirigering med. Visste att det är nytt att nybörjare får ha det, men det har vi inte tränat på än så värst. Jag tänkte att vi kan nog lösa det med lite tur.. Även här fick vi ställa upp direkt på rätt plats, skott och markering ungefär 20 meter in i skogen. Hon var stadig och hämtade hem apporten direkt. På nästa skick var jag så uppvarvad att jag slarvade alldeles för mycket med skicket och hon tittade på skytten istället och sprang givetvis dit. Jag förstod det typ direkt jag sa "ja" men då var det försent. Eftersom vi inte tränat något höger eller vänster (eller så mycket annat heller i dirigeringar) lät jag henne leta lite fritt, men efter en stund kallade jag in och sa till domaren att det där var över vår kunskapsnivå. Då fick vi beröm av domaren som bröt istället för att göra om och vi fick behålla 10 poäng för markeringen som var perfekt.
Ruta 4. Markering på ett sandtag. Skick på eget bevåg.
Nu hade vi flyttat oss ner till grustaget och där började vi med en apport som landade på en kulle precis framför oss, max 10 meter fram. Jag blev lite stressad att det blev för triggande då vi såg apporten hela tiden, men hon satt stadigt och det var ju inga problem. Hon satte huvudet rätt ner i sanden när hon skulle greppa och blev helt brun runt och i hela nosen så det var svårt att hålla sig för skratt. Hela momentet tog typ 3 sekunder och vi fick full pott, 20 poäng.
Ruta 5. Fotgående ca 3 meter. Lång markering, skick på eget bevåg.
Ojojoj, vilken svår ruta detta var. Skytten stod ca 2-3 meter bredvid och bara någon meter framåt, och kastet kom över ett uppväxt grusfält (alltså små björkar på ca 1 meter) med en dold nedslagsplats, men framför stora stenar så själva kastet syntes. Det var nog närmare 100 meter till nedslagsplatsen och förutom att det i sig hade varit en svår markering så kunde skytten göra att hunden missade allt om den hade ögonen mot skytten istället. Jag placerade oss strategiskt (inte för att jag var så smart, utan för att domaren påminde oss om att skytten kan göra det svårt) och vinklade henne bort lite från skytten. Skott och kast, som i sig var tydligt, ljus dummy mot den mörka bakgrunden. Sirap var väl på gränsen till stadig, hade jag inte sagt apport just då hade hon knallat (men det dolde jag för domaren så klart genom att hålla tyst om). Hon hade lite svårt att hitta nedlsagsplatsen, stannade en del innan och fick söka sig fram till platsen, men löste det ändå fint med tanke på svårighetsgraden. 16 poäng.
Sen blev det en lång väntan där vi minglade, pratade med kompisar, hjälpte till med beräkningen och förberedde priserna. Jag var nöjd att vi fått poäng på alla rutor, då jag anade (men inte visste helt) att vi ändå klarade oss utan nollning på sista pga en eventuell knallning. Det visade sig stämma, och vi vann vår klass!
Jag förstod senare att vi hade samma upplägg som nybörjarhundarna, bara att de fick ett skott i transporten på ruta 1, i övrigt exakt samma. Och tittar man då på poängen på alla de hundarna så blir jag ännu mer stolt över lilla Pirran som fick poäng på alla rutor.
Vinst eller inte, jag tycker det blev en bra erfarenhet för oss båda och jag vet att Sirap kan när det gäller. Domarna var fantastiska, som verkligen ville hjälpa oss med unghundar till en bra dag. Jag kom till insikt att vi nog ska vänta med WT tills vi är klara med B-prov nybörjarklass, då nybörjarklass i detta känns som ett steg svårare momentmässigt än B-proven. Det känns ändå bra att få välja bort, för då vet jag att jag fokuserar på rätt sak. Så nu är vi laddade för att komma i form för b-provsstart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar