Trail Fail

I går var det dags för det sista besöket i del 1 på utredningen om Siraps allergi hos Evidensia Kungens Kurva. Tyvärr så var vår ordinarie veterinär sjuk och jag tackade ja till att ta en annan vet, vilket inte kändes lika bra väl på plats. Det första hon föreslog var att vi skulle byta läkemedel, och ja, det kanske är bra, men bara så där? Sen undrade hon vad jag trodde det var. Ja, inte skulle jag betala 1300 kronor för att själv gissa? Men jag fick åtminstone svar på de frågor jag skrivit upp och 200 tabletter utskrivna till nästa gång. Fick även en broschyr som talade om att pricktest kostar minst 8000 kronor, lika bra det så slipper man få en chock på plats.. (Jag betalar alltid med kreditkort och gör ansökan själv pga lite snål och också att jag får för mig att de är noggrannare att bekräfta kostnaderna innan då. Och ja, får poäng på mina köp hos kreditgivaren). 

Siraps öga blev så dåligt under provokationen att jag var tvungen att börja behandla med läkemedel innan vi var klara. Om det beror på att hon hade tre veckors redan påbyggd klåda från "den andra" allergin, eller om det tillkom av fodret vet jag inte. Hon fick ingen ökad klåda, bara ett "påbyggt" sår. Däremot fick hon lite dåligt öra när vi började med fodret. Så nästa steg är att under tiden vi väntar på pricktestet är att göra små provokationer under två veckor i stöten där jag fotar öron och tassar innan och efter, med respektive protein som jag är intresserad av att kunna tillföra hennes kost. Sen kommer hon ju gå på medicin så om det visar något vet vi ju inte. 

Men vad har det här med trail undrar nu ni? Jo, i normala fall brukar jag passa på att åka till Jens efter veterinärbesöken, men då han skulle in till stan och få sin andra spruta (yeay!) och utföra lite andra ärenden så fick jag hitta på något själv. Så jag letade vandringsleder längs vägen och hittade en som hängde ihop med Täljeleden, en led jag gick för många år sedan och tyckte var rätt trevlig (förutom att den bara försvann rätt som det var in i en motorväg?). Men, det blev (som Susann skulle uttryckt det) ett riktigt Trail Fail. 

Jag parkerade vid något bad/nedlagd (?) camping och började gå söderut. Tänkte att spåren nog är blöta efter det ihärdiga regnet och tog på mig kängorna. Det första jag gjorde var att möta två karlar i typ finkläder och blev lite fundersam över om jag missbedömde vägen SÅ mycket? Men jag gissade att de inte vandrat runt 1,2 mil och säkert bara kommit anslutande, så jag körde på de alldeles för tunga och varma kängorna. 

Först var det en himla massa elljusspår. Inte så upphetsande.

Lite besviken över bristen på sjön och att jag fick gå längs med en helt vanlig grusväg jättelänge tog jag min utelunch. Har kommit på att det blir sååå gott med tacobröd som innehåller Keso supermini blandat med typ legymsallad, pärsons vegoskivor och lite grönsaker. Så den muntrade upp lite. 

Ledens namn för den som vill undvika

Efter en låååång grusväg kom vi fram till ett riktigt antiklimax, en byggarbetsplats och omdirigering. Till en ännu längre asfaltsväg. 

Efter en evighet på asfalten hittade vi åtminstone in i skogen igen och kunde äntligen börja njuta av det som var meningen. Det var också här den gick ihop med Täljeleden. 

Nä hörni, den här vandringen fick inte ens en känga av fem möjliga. Möjligtvis hade jag kunnat ge den en gympasko som hade gått alldeles utmärkt att gå i.