måndag 27 januari 2020

Bästa kurshunden

Snart är vår kurs på klubben slut och trots innehållet har det varit veckans höjdpunkt. Så kul att bara få åka iväg och hänga med sin hund igen! Precis lagom till att vår kurs är slut så startar vår träningsgrupp som jag var med i med Nässla men av uppenbara skäl har varit utan ett tag nu. I vilket fall, Sirap är så cool på kursen. Både i träningen bland alla hundar (bortsett från att det är mat/sovtid i normala fall vilket innebär att hon blir lite av en gremlin efter midnatt) men också på läktaren. Inga problem att binda upp henne och gå iväg för att handla/hämta vatten eller bara stå en bit bort. 
Parkerad och nöjd
I tisdags var hon också med när jag hade kurs på Surahammars bruksklubb. Eller första timman sov hon som en stock i bilen (och hade inga behov att följa med när jag hämtade henne) men andra halvan hängde hon med oss och var faktiskt rätt cool, tom så hon fick massa beröm av alla trevliga kursdeltagare. Kul föresten med en klubb som har så många som tränar rally och många bra diskussioner fick vi om bedömning och lite allmänt ur en domares perspektiv. 
Även på jobbet funkar det bra, så länge hon får något att tugga så fort jag går (vilket inte är optimalt när man ska på toa eller bara hämta något lite snabbt utom synhåll). Har inte testat det till fullo utan, då jag är väldigt noga med att inte störa chefen som sitter vägg i vägg eftersom han inte charmas av valpar (men tack och lov accepterar och förstår nyttan för oss hundägare!). Men jag kan lämna henne och gå på möten/äta lunch och hon ligger fint och sover när jag är tillbaka. 
Vår morgonrutin innan jobbet
Nu har vi senaste veckan också börjat stanna i en skog/betesmarker innan jobbet så hon ska få springa av sig lite och det känns som att livet kommer tillbaka till min själ på något underligt vis. Visst har jag gått i skogen lite sedan Nässla dog, men helt utan den där harmonin långt inne i hjärtat, men den kändes som den verkligen var tillbaka idag. Jag har tänkt lite på känslorna, och kommer skriva om dem en dag, men inte idag, nu njuter jag av att hjärtat börjar kännas lite mer helt igen.  

Inga kommentarer: