Stark men ändå ömtålig

I onsdags hände det jag fasat för - Nässla drog upp sin skada igen 😭 Vi var på vår långpromenad när vi behövde kliva över ett fårstängsel och använde vårt enda alternativ stegen. Jag vet inte om det var där det hände, men hon halkade till och blev hängande tills jag fick tag i henne och tog emot. Och hon såg lite berörd ut efteråt men traskade gott hemåt. Efter någon timmas vila hemma så ville hon inte sätta ner foten i marken och jag såg direkt att det var samma stuk på hältan som vi haft, dvs inte som den när hon sträckte sig i ländmuskeln sist. 

Vi fick en akuttid på fredagen hos Anna och där visade det sig att förutom att hon hade ont i knät var hon berörd i hela ryggen, men det är troligtvis inte så konstigt eftersom hon spände kroppen så massor när hon halkade, det skulle hända oss alla att vi blev spända efteråt. Det sjuka är att hade jag inte sett henne halta där efter vilan hade jag inte ens noterat att hon hade ont. Hon har inte haltat något mer sedan dess men visade tydliga tecken på att hon hade ont i både ben och rygg hos Anna. Hemma vill hon busa och härja som aldrig förr och inte alls som tidigare när hon hade ont bara vill sova. Hon tigger om lek och bus och mat, trots att hon gått i flera dagar på det smärtstillande som i normala fall får henne att tappa aptiten.

Planen just nu är då koppelpromenader/vila och smärtstillande till nästa besök hos Anna nästa fredag för att kolla om ryggen blivit bra igen. Om ryggen är bra blir det istället fokus på knät och troligtvis försöka få ortopeden att operera korsbandet, då det inte kan vara något annat nu när det fortfarande är problem månader efteråt.