Jag vet att jag skulle ge våra planer för 2011 men jag vet ärligt talat inte ännu vad jag ska ha, tar det efter vidare eftertanke. Något vi däremot gjort idag är att träna backa in mellan mina ben från avstånd. Hon har ju backat mycket spontant själv, så när det väl satt har jag gjort följande:
Lagt en godbit framför henne, ställt/satt (nu kör jag sitt, annars flamsar hon bara runt) henne och själv ställt mig en liten liten bit bakom och visat tecken och sagt backa. Eftersom hon har sån motivation framåt vill hon ändå inte vända sig mot mig och backar därför fint.
Härifrån har jag ökat avstånden så hon kan göra det väldigt långt.
Eftersom hon sällan står med ryggen mot mig på avståndet (vilket jag inte heller vill, hon ska ju titta på mig för att få veta vad hon ska göra härnäst) så var nästa steg att få henne att vända sig om bort från mig när hon är ute och sedan backa in. Här tänkte jag att jag tar in det tunga artilleriet och helt enkelt höjde belöningen till kaninbollen. Jag lägger kaninbollen bakom henne, sätter henne någon meter ifrån och går till min utgångsposition (och givetvis i början är den jättenära, nu höjer vi svårigheterna och får gå tillbaka i det andra kriteriet nämligen avståndet). Därifrån ger jag samma teckenkommando som tidigare (säger inte backa eftersom det skulle betyda att hon gick bort från mig) och eftersom hon hellre vill ha bollen vänder hon sig direkt och backar med ögonen på bollen! Det har gått jättebra, filmen är dock lite suddig (och flamsig i mitten, Nässla är verkligen jättetrött och ögonen var i kors..). Men ni borde iallafall se hur duktig hon är!
..ja för i år då! Så, vad har året gett? Känns som om tiden bara har flygit förbi och inget egentligen har blivit gjort, vi tar och kollar.
Januari började med all enorm massa snö. Att träna ute var det knappt ens tal om. Vi var med på en välgörenhetsutställning i Barva där Nässla tyckte domaren var jättesnuskig och inte ville dömas, vilket fick fart på mig och månaden avslutades med en helgkurs på Wagging Tail i Stockholm där vi tränade just utställning (i 20 minus). Februari fortsatte med samma snömängder. Inget hundigt hände mer än en massa inomhusträning och en föreläsning i tävlingstänk på strängnäs hundklubb.
Mars bjöd på några hunddejter med Rebecca och Maja, och tillsammans med dem åkte jag på en föreläsning på Strömsholm om fysträning med hund. När jag tittar i fotoalbumet har jag inte ens en enda hundbild från den här månaden, skäms!
April var äntligen snöfritt och vi hade en heldag hos Sörmlands hundskola där vi gjorde ett FART test. Väldigt intressant och lärorikt. Jag startade årets första kurser.
I MAJ började jag ta tag i det här med ämne till specialsök, men tyvärr försvann det nog lika fort igen.. Jag var på ett möte med en kemist på Mdh och fick veta några intressanta ämnen och mer att läsa på. Maj var varmt minns jag, vi träffade gamla bekanta och lade blodspår samtidigt som vi kokade bort (lätt att längta tillbaka idag). Nässla fick sin första massage (inte så värst uppskattad) och samtidigt startade hennes sista löp. Månaden avslutades med en liten inoff utställning i Kolsva där vi (som enda flat) blev BIR och 4 i grupp =D
Juni började med en bollvallningskurs för DogSpirit och fortfarande var det härligt varmt ute. Tyvärr hade värmen gjort att myggen frodades och Nässla fick hemska nässelutslag på nosen. Tess och valpen Lipton kom på ett veckobesök som avslutades med en inkallningkurs jag höll. Jag själv började sommarjobba på Prolog som tidningsbud och ägnade dagarna åt att fika med vänner.
Juli innebar våran officiella tävlingspremiär på en utställning i Köping. Tyvärr var det svinkallt, spöregn och blåst så det var inte trevligt och ännu mer tyvärr åkte vi hem med en tvåa. Det blev dock snabb återhämtning och vi åkte dagen efter till Norge för att klättra upp på predikstolen. Nässla trivdes som den bergsget hon är.I Augusti fyllde Nässla två år och vi gick en kurs i jakt med klickertänk hos Träskaten. Där träffade vi Cicci och Java (som jag kände till sedan andra omständigheter) och vi började träna ihop. Dagen efter kursen åkte vi med hussen till Gotland där Nässla fick klättra på raukar och premiärsitta i cykelkärran när vi tog en 4 mils cykeltur.Septembers hundaktiviteter bestod av en vattenarbeteskurs för Eva Thorén (alltid lika inspirerande!!) och anlagsprovet i viltspår där vi fick godkänt, tjohoo! Vi åkte och tittade på ett jaktprov i stan för att få lite träningsinspiration (eller tävlingsångest?). Lagom till min egen födelsedag fick jag lämna bort Nässla till förmån för en resa till Norge för bröllop och några veckor efter det var det dags att kastrera henne.
Oktober bjöd mig på massor av jobb, skola och kurser. Vi hann dock klämma in en öppenklass, men där fick vi bara en trea, trist nog. Så mycket mer träning efter det hann vi inte med för det innan snön kom. Det var denna månad lilla Tesseltotten fick lämna oss här på jorden. I November fick vi lite nystart genom att vi startade på freestylekursen för Hundex i Västerås. Annars hände det inte alls mycket.
December då.. Det känns ärligt talat som att tiden stått still. Månaden startade med riktigt tråkiga nyheter och sedan väntade vi mest på besked. Vi har fortsatt med freestylekursen men det är nog allt. Jag och Cicci var en tur på mässan och fick lite ny inspiration och när jag var hemma fick jag även besked om att Jens var det, och livet kändes genast mycket bättre!Så hur gick det med planerna då?
Planerna som jag hade haft för 2010 var:
Anlagsklass på viltspår vilken vi klarade av med bravur. Kanske inte sån lycka på öppenklassen, men det var ju inte med i planen heller.
En etta på officiell utställning Här gick det lite sämre då vi "bara" fick en tvåa. När jag kom hem kollade jag dock reglerna för championat (ja jag vet, väldigt ambitiöst, men OM) och såg att det bara behövdes en tvåa. Så jag nöjde mig där faktiskt, hon är ju inte en utställningshund.
Börja träna på klubben och starta en agilitykurs. Den gick inte alls, jag anmälde mig på kurs till våren men då jag själv hade planerat in en enda kurs en enda dag i veckan så lyckades de så klart bli samma dag. Till hösten startade det inga kurser (inte som passade oss iaf) på någon klubb. Bättre lycka nästa gång.
Vad ska vi ha för mål 2011?
Den karamellen väntar jag med tills i morgon att svara på, jag har inte riktigt bestämt mig ännu.
Gott nytt år, jag hoppas ni får en fin nyårsafton med orädda hundar!!
Snart är det dags för en liten sammanställning av året, kollade igenom lite inlägg och kan bara konstatera att tiden flyger förbi! Ena månaden går man i meterhögar med snö, nästa sprattlar man runt i kortbyxor! Min sammanställning och planer för nästa år kommer först på fredag, nu är det kväller och i morrn blir det jobba + kurs hela dagen.
Ett högaktuellt ämne just nu är Cesar Millan, snart på besök i Sverige. Han upprör många, imponerar på flera. Nu ska jag komma ut med min åsikt, han upprör mig. Nu hävdar nog några att "man kan plocka ur de russin man gillar, jag köper inte allt" och visst, det gäller ju de flesta hundtränare. Men allvarligt, hur bitter ska resten av kakan vara för att ett litet russin ska vara värt att ta? Och seriöst, finns det så många russin som ingen annan (lite trevligare hundtränare) kommer med?
Hans fördelar enligt de som är positiva till honom: "Han talar ju om för ägarna att hundarna behöver motion." Behöver vi veta det i Sverige? Är det troligt att det ens finns någon som inte insett att en hund behöver komma ut och gå promenader? (Ja, jag vet, specialfall finns det alltid, men ni förstår väl vad jag menar).
"Han rehabiliterar red zone hundar" Finns det ingen annan som lyckats med det? (Sen undrar jag personligen om alla hundar verkligen måste räddas till varje pris, men det är bara min åsikt). Är det bara denna lilla mexikanare som lyckats "bota" aggressiva hundar? Och om mot förmodan någon annan skulle gjort det, har de alla brottat ner hunden på väg dit?
Äsch, sen vet jag faktiskt inte vad man använder för argument till hans fördel, att han lyckas med hundar på några timmar och gör bra TV kanske?
Jag har tittat på några avsnitt, brukar ofta stänga av då det oftast irriterar mig att han mest bara svamlar på som en politiker (dvs det låter fyndigt men när du lyssnar på innebörden så sägs inte mycket av värde) eller faktiskt beter sig illa. Exempel på svammel:
Så nu vet ni, om era hundar är tex skotträdda på fredag (nyår), lyft upp deras svansar så kommer kroppen tala om för sinnet att hunden inte alls är rädd. (Observera att detta var skrivet med ironi och jag skulle aldrig råda någon till sådant). Jag har sett honom ge samma resonemang med att sätta halsbandet precis bakom skallen: "Det är så här utställningshundarna har halsbanden och de är stolta när de springer i ringen så när man har halsbandet så här kommer hunden inte vara blyg eller rädd, den kommer vara stolt." Låter ju ehum.. rimligt?
Det är väldigt sällan han förespråkar någon mer aktivering än just motion men ibland kommer det en skräll. I ett fall med en pitbull valp som var överenergisk (eftersom den bara fick vara i trädgården och terrorisera barnen) rådde CM att de skulle motionera den 40 minuter om dagen. De skulle också i samband med detta använda en klövjeväska på hunden som han fyllde med några vattenflaskor (I Sverige vet jag inte en enda som satt på en väska med tyngd på en valp). När han kom tillbaka hade familjen kommit fram till att de hade inte tid med 40 minuter om dagen så lösningen från honom var då att dubbla vikten på väskan och istället halvera tiden till 20 minuter om dagen. Låter rimligt det med.. eller? Vid ett annat tillfälle fick han för sig att valla med en rottweiler. Den hade inte gjort det tidigare men eftersom den var avlad för det (ni vet, för evigheter sen) gjorde den det naturligt bra. Titta bara (speciellt vid 50 sekunder)
Nu är inte jag någon vallningsexpert men jag tror att viss lydnad bör finnas innan. I övrigt, så där skulle det nog se ut om jag släppte in Nässla med i ett fårhägn och jag berömde att hon sprang runt efter dem. Det var ju inte direkt något systematiskt arbete. Men som sagt, jag är ingen expert inom vallning, jag kan ha fel.
Det Cecar Millan får störst kritik för är hans träningsmetoder. Han använder stackel och elhalsband. Metoder som inte är lagliga i Sverige, vilket han också brukar försvaras för, att i USA är det andra lagar. Men i Sverige är det inte lagligt, varför skulle en människas beteende rättfärdigas bara för att det är lagligt i ett annat land? Jag antar (och nu är jag ute på hal is, man får ju inte jämföra barn och hundar) att ingen förälder skulle köpa att en lärare som slog barn utomlands (där barnaga är okej) skulle vara lämplig som lärare i Sverige, eller ens försvara det med att det är lagligt. Svenska TV 4 (som visar hans program) ska tydligen ha börjat anpassa efter detta och inte visa avsnitt där det förekommer. Det betyder dock inte att det inte förekommer:
Jag har själv också sett avsnitt där han sparkat en glad golden retriever så den tappade andan, hållt fast en rädd hund i strypsnara och låtit andra hundar undersöka den (rent övergrepp!) utan möjlighet att gå iväg.
Vid ett tillfälle träffade jag en tjej som hade lärt sig av CM att hon kunde hålla sitt marsvin ovanför hundens huvud för att tala om att marsvinet var högre i rang än hunden (och skulle därför låta bli att bita marsvinet). Hon hade gjort det tre gånger, men hunden bet varje gång. Själv placerar jag föremål som jag vill att hundar ska greppa just ovanför hundens huvud eftersom det trigggar så bra. Men det kanske är jag som gör fel och lär hundarna att bita sådant som är högre i rang. Andra saker jag stött på i verkliga livet där man märkt av inspiration från honom är vid flertalet tillfällen då hundar blivit nerbrottade, boxade i rumpan och hyssjade på (allt på samma gång, att folk hyssjar åt sina hundar skadar ju inte, men det ger en liten signal om vart man lärt sig sitt tillvägagångssätt). Åh, det finns så mycket att skriva men jag tror jag dämpar mig här och ägnar mig åt min hund istället.
Visst, hundar är inte gjorda av glas och går inte sönder av en liten brottningsmatch. Men allvarligt, har du inte skaffat hunden själv av fri vilja med avsikten att ni ska ha trevligt ihop?
Denna fick jag i julklapp, jag längtar tills jag har den tiden att läsa den ordentligt! Nässla har fått hjälpa till att dela ut julklappar under julhelgen och framförallt slita sönder allt papper. Hon var nog mer nöjd över det än wobbakongen som var inslaget.. (och som redan är trasig, jag trodde allt av Kong var av god kvalitet, men uppenbarligen ska tyg inte lämnas ensamt med hund).
I övrigt vill jag rekommendera Eva Bodfälts blogg idag, hon har skrivit mitt i prick tycker jag. Gå in och läs!
Jag har ju bett er hålla tummarna, tack ni snälla som gjorde det, nu kan ni släppa. Det har handlat om min allra käraste träningskamrat Jens som fick en hjärtinfarkt och var utan hjärtslag i 30 minuter, efter det nedsövd av och till under en alldeles för lång tid. Stundtals var det dystert men nu är han hemma och jag har äntligen fått prata med honom! Så skönt!! Jag är också glad över att hans familj får ha honom både levandes och hemma över jul och nu önskar jag bara den bästa möjliga bättring för honom.
Jag har sagt det förr, men det kan aldrig sägas för mycket. Ta hand om er, uppskatta era nära och kära och njut av deras sällskap, fyrbenta som tvåbenta.
Det blir inte mycket hundträning nu i juletid, dessutom har vi heldagar i skolan (phuuu) och lite extrajobb på det. Om man får lägga till ett prick över iet så är jag dessutom förkyld, blev det i går lunch (japp, det kom som en rejäl smäll) men jag kurerar med echinagard, har redan börjat snora vilket är ett gott tecken.
Idag tog jag iallafall tag i lite träning, vi tränade vidare på lur (rulla åt andra hållet), jag försöker resa mig upp så hon kan göra det hur jag än står, just nu gör hon det bäst om jag sitter framför. Vi kom inte så långt, kanske jag ska ändra så jag ska rulla framför henne istället ;)
Vi fortsatte sedan med danstass, hunden står för sig själv och lyfter på tassarna. Meningen var att hon ska göra det långt framför mig, men då det inte gick så fort som jag ville så ändrade jag till att hon sitter bredvid mig istället och lyfter upp samma tass som mig. Så här ser det ut (vi har nyss börjat, ha överseende med våra diskussioner).
