I lördags var vi upp till Fagersta och deras kalla stenhall för lite inofficiell öppenklass. Jag tänkte att det bara var en term man använde för att hålla det inofficiellt men hade jag tänkt till lite hade jag ju förstått att det är en klass som funkar för alla klasser. Så enligt min agilityinstruktör som var på plats är öppen oftast på nivå klass 2 för att funka för flera. Jag fick lite av en chock när jag såg banan (både för att jag trodde vi skulle börja med agility och det bara fanns hopphinder och en tunnel på plats och så klart över mängden hinder).
Jag sa till Tess innan jag åkte att det skulle nästan vara lite störande att få felfritt när man tävlar inofficiellt, så det var inte målet för dagen. Mitt främsta mål var att Sirap inte skulle få tjuva. Sedan ville jag så klart lära mig så mycket som möjligt och läxorna beskriver jag mer efter filmerna.
Start 1 var en hopp utan slalom. Längst uppe var det tre varv genom tunneln och jag tappade bort mig när hon kom ut ur den första gången. Jag hade svårt att hinna lära mig banan på de 8 minuterna och det mesta fokus hamnade på vilka byten jag behövde göra och att lära mig banan. Hann tyvärr inte tänka var min hund landar och vad hon kommer att se, vilket så klart innebar in disk för oss när hon tog sikte på fel hinder precis på slutet.
Nästa lopp var också hopp utan slalom, men även lite för svårt för MIG. Jag hamnade helt fel mellan tredje och fjärde hoppet så jag trycker ut henne och hon tar 4 från fel håll. Sedan slarvade jag med kommandot uppe i tunneln så där hade hon fått en vägran om jag inte redan fått oss diskade och på slutet river hon också ett hinder.
Jag var inte på något sätt besviken efter dessa lopp, det var för svårt för mig att lära mig dem just nu. Det är en snabb kort grej och så är man ute i agilityn. Jag var istället väldigt nöjd med hur mycket hon försöker förstå mig och faktiskt ville samarbeta och inte bara kutade rakt ut i intet för att köra på alla hinder på en gång. Jag inser att jag behöver gå en handlingskurs men är samtidigt lite rädd för det. Agiltiy har ganska mycket "sanningar" tycker jag, att om någon är framgångsrik på en metod är det den man använder, men jag klarar inte av hur mycket kommandon som helst osv. Så får se om det kommer någon möjlighet och vad det eventuellt leder till.
Sista loppet var ett agilitylopp där även slalomet kom fram. Där var mitt mål innan att Sirap skulle ta kontaktfältshindrena med självförtroende, hon har ju aldrig varit uppe på ett annat A-hinder än de vi har på klubben. Sedan blev ett annat mål under banvandringen att jag inte skulle råka få in henne i tunneln igen istället för upp på A-hindret då de låg väldigt nära varandra och jag lätt hade kunna riktat mig fel.
Allt detta lyckades jag med mycket väl, däremot var det den där detaljen att tänka var hunden hamnar när den landar och något jag inte alls tänkte på gjorde att vi diskade oss på ett i övrigt felfritt lopp. Disken kommer på det hinder som hon hoppar andra efter A-hindret, hon skulle egentligen direkt till slalomet..
Trots disken kände jag mig gråtfärdig efter loppet - av lycka! Det kändes verkligen som vi gjorde det hela som ett team och jag hann med att berömma och peppa henne. Nu är jag supertaggad för tävling igen men tyvärr krockar de med allt annat jag måste/vill göra.. Hur vore det om vi införde 5 dagars helg nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar