fredag 3 augusti 2018

Tro't eller ej

Men vi har faktiskt tränat ALLA saker som stod på förra inlägget om apporteringsträning. I tisdags kväll åkte vi till uppfödaren och kombinerade badande med lite träning. Får våran del bestod träningen i att gå fot, vilket generellt gick väldigt dåligt då kombination uppfödare + skott + vatten knappast är optimal för lugn och ro. MEN, när vi kopplade loss och jobbade gick hon minsann världens gulligaste och gladaste fot ("måste hålla i mig, måste hålla i mig"). I koppel däremot - phuuuu!

I går kväll hade vi en jättemysig kväll inne i stan utan hund men med Zandra som fyller 30. Vi käkade och skrattade gott och njöt för när vi kom ut var det perfekt temperatur, som vi väntat! Perfekt för att vara sommarväder skulle jag väl lägga till. Så pigg och alert när vi kom hem tog jag ut Nässla till skogen och tränade närsök, både signal och uthållighet. Den här gången med pälsboll och kampleksak och hon jobbade så fint så jag nästan blir tårögd. Gammeltanten som kämpar så bra! Vi passade även på att befästa stoppsignalen, märkte hos Bitte att den var lite trasig ;-) 

Vi fortsätter traggla en vecka till sen får det gå som det går. Har iallafall en känsla av att jag kommer vara minst sagt nervös med första tävlingen på ett år och bortser man från spår som inte alls är lika stresspåslagsaktigt är det ju faktiskt över 1,5 år sedan sist :O 

2 kommentarer:

Erika sa...

Klart en blir uppspelt av att träffa världens bästa Bitte!

Jag tror att det kommer att gå jättebra för dig och Nässla på tävlingen. Hejaheja!

Linn sa...

Tack! Vi satsar på att inte nolla och så klart ha kul!