På våra promenader har jag för det mesta med mig en leksak som Nässla ska få bära hem den sista biten (för att jag ska slippa offra mina vantar, som hon med jämna mellanrum doppar ner i kissfläckar när hon luktar). Nu har jag på några promenader kört lite lätt apporteringsträning, mest för att hålla kommandona i trim. Enkla valpövningar där jag droppar leksaken, går en bit, sätter henne, fortsätter gå och dirigerar ut henne. Inget allvarligt med risk för knät.
MEN, hon har tydligen återgått till något form av valpstadie! För om hon märker det minsta lilla att jag droppar något (och det gör hon ju varje gång för hon är ett riktigt hököga!) så kan hon inte lyda och låta bli den! På riktigt, sist vi var ute så drog hon tre gånger och snodde den fast jag gjorde klart att hon skulle låta bli och den var nej. Blah, det slutade med att jag fick koppla henne när vi skulle gå vidare.. Det är då man undrar om hon är nio år eller nio månader..
1 kommentar:
En nioårig unghund kanske!
Skicka en kommentar