Min hunds för- och nackdelar

Nästa vecka ska jag åka till Dubai med jobbet och i samband med det ska Nässla prova på ett nytt hotell, nämligen i Täby hos Susann. Nässla har ju i princip bara hängt hos Jens eller min mamma när jag varit iväg så jag har börjat bli lite nojjig. Inte för att Nässla får det dåligt, det tror jag knappast, Susann är en mjuk och aktiv tjej, men att Nässla kanske utnyttjar henne så hon blir helt avskräckt.. I samband med det här har jag funderat på om jag ska skriva instruktioner för hur hunden är funtad och när jag och hussen går promenader och han säger "Stackars Susann" så börjar man ju fundera på vad man uppfostrat för monster? Så många nackdelar har kommit fram, men då tänkte jag väga upp dem med att lista både hennes fördelar och hennes nackdelar :) 

Nässlas nackdelar:

• Vattenpassionen. Om det bara hade gällt vatten, men det gäller allt som inte är torrt. 

Lite suddigt, men man ser iaf hur brunt "vattnet" är. 

• Attityden mot husse. När hon blir frustrerad över att jag säger ifrån är det husse hon går på. 
• När hon inte vill gå dit vi ska, det vill säga hela första delen av promenaden som är på väg bort från huset. Och hur hon inte ger sig och tror att det är hon som bestämmer bara för att jag råkade svänga av där hon hade tänkt sig. 
• Att hon äter gräs och man antingen får dra ut det där bak eller torka spya fem på morgonen. Hela våren tom hösten. 
• När hon lägger sig överallt hela tiden. Man känner sig som en djurplågare som inte låter henne gå ut på gräsmattan, men släpper man efter lite så får man stå där och försöka ställa en dödsrullande alligator upp. 
• Att hon sover som om det bara fanns hon i sängen. Och ger blanka sjutton i att man försöker flytta på henne. 
• Att hon inte visar hänsyn för andra än mig när de äter. 
• Att hon har börjat vakta huset. Med skall. 
• Att hon äter bajs. Och slutar lyssna för att det finns bajs en kilometer bort. 
• Att hon är allt eller inget. Antingen går hon fot och har ögonkontakt på promenaden, eller ska hon inte gå, nosa jättejättenoga  eller  bitas i byxbenet. Hon är ju ändå snart 8.. 
• När hon är hungrig. Alltså jättehungrig. Och står och glor på mig från den stund att någon råkar gå förbi en micro i köket på jobbet och det därför måste innebära lunchtid. 

Även hemma kan hon bli något närgående när hon är hungrig.
Så man inte skulle råka glömma. 

Sen har hon ju många fördelar också, som givetvis väger över alla de dåliga sidorna, även om man ibland undrar vad jag skulle gjort för att hålla henne lite mer medium. 

Nässlas fördelar: 

• När hon inte kan stjäla något utan att säga till. 

• Hon är söt

• Hon tackar aldrig nej till jobb. Inget jobb är tråkigt eller pågår för länge.
• Hon smälter in i vardagslivet när man inte ska märka av en hund och passar bra att ha med överallt. 
• Hon är smart
• Hon är cool med hundar som inte är coola. När vi jobbar med utfallshundar kan hon sitta och bokstavligt talat ha den andra hundens bitande käft 5 cm från sina öron men så länge jag säger att det är okej så litar hon på mig. 
• Hon är trygg i att vara ensam hemma. 
• Hon är en hund med allt vad det innebär: trofast, alltid glad över att se en, tröstar, är bra sällskap, gör att man får motion etc. 

Ju större att bära desto mer seriositet i arbetet

Gud vad jag älskar den här hunden, det kan inte vara sunt!