En gång om året arrangerar vi på klubben ett lusserally med samtliga klasser. Och så här dagen efter är jag lite bakis.. Det ÄR kul, men också väldigt mycket jobb, trots att vi är hur många funkisar som helst (jämfört med vissa klubbar då vissa får göra allt helt själva). Jag räknade i går kväll till 164 mail som jag svarat på inför/under/efter denna tävling, och då är faktiskt inte alla medräknade. Lottning, kontroll av mankhöjd, ändringar, uträkning av tider, skriva PM, meddelande av återbetalningar till kassören och utskrifter av protokoll är bara den administrativa delen, lägg sen till banritning, provbygga, ställa upp allt, köpa priser, döma, skriva och sen städa upp allt och du har ett recept på en rejäl urblåsning av all energi.
I vilket fall, när man står på plan är det bara det ekipaget som är på planen som finns i hjärnan och det kanske blir en form av meditation trots allt ;) I helgen dömde jag under lördagen NKL på denna bana:
Först trodde jag att den skulle vara lite för svår med de olika tempoväxlingarna efter flera moment, men det visade sig att de flesta tävlande klarade det galant! Jag blev imponerad, kanske var det att de måste verkligen fokusera som gjorde det? Det som många däremot hade mycket problem med var miljön, väldigt många hade aldrig ens varit i en inomhushall och det märktes. 43% av de startande klarade av kvalificerande poäng och vinnaren, en matte med sin border collie, slog till med en felfri runda och hundra poäng (min första att döma)! Det var många som startade för allra första gången och en av dem fick domarens pris (en gratis start på klubben) för den hunden var så otroligt glad på plan och en fröjd att se, skulle aldrig trott att det var första gången för dem.
På söndagen började jag min dag med att döma ett gäng i FKL. En "taskig" bana med två frestelser, den första hade tomma (!) matskålar och den andra två typer av bollar. Lustigt nog så lockade de tomma matskålarna flera hundar, men är man nyfiken så kanske inte ens nosen behöver vara på :)
Här blev det fler som fick kvalificerande resultat, 55%, och jag tror det var den klassen som hade högst under hela helgen. Vann gjorde två hundar på 100 poäng! En dvärgschnauzer och en malle tog hem det hela med full pott :) Det som jag tyckte var unikt med denna klass var deltagarnas humör - många hade busiga hundar men hade glatt humör och det värmer verkligen!! Givetvis ville jag premiera detta och gav domarens pris till en av dem, hade önskat jag kunde ge flera. Känns bra att se att många inte tar det hela på så blodigt allvar.
Men på tal om blodigt allvar så verkar det tyvärr finnas en del som tar hundsporten på just detta och jag tycke att ALLA som tävlar (oavsett gren) ska tänka på ett par saker:
- Tänk på din hund i första hand. Kliv av, belöna din hund och ta diskussioner med domare, funktionärer eller träningskompisar sen. Din hund har inte valt att tävla, och det är ditt ansvar att se till att den har det bra och får en bra upplevelse under tävlingsdagen. En tävling innebär påfrestningar av olika slag; de mentala som föraren sätter på hunden och miljön med allt vad den innebär, klarar inte hunden av det är det DITT ansvar.
- Du är en del av någon annans upplevelse.
- Bli inte offer för omständigheterna (och detta citat tackar jag Zandra för). Den här gången kanske det inte gick som du tänkt, bryt ihop och kom igen och använd informationen till framtida träningspass så kommer det gå bättre sen :)
- Ha kul, det är ju bara en hundsport! Du har begränsad tid med din hund, se till att fylla den med sådant som ni båda trivs med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar