Ett hundigt liv: Årets internat på Edsäng

fredag 20 juni 2014

Årets internat på Edsäng

Varje gång det kommer ett mail från Eva om att det är dags för internat eller kurs är det alltid svårt att låta bli, så även detta år blev det dags att åka upp till Edsäng för lite träning med trevliga människor och hundar.

På vägen upp tänkte jag att det borde bli sista gången vi åker upp, jag och Nässla, för det känns som det finns en gräns hur mycket tid och pengar man ska lägga på en hund som inte kommer längre i en gren. I år hade vi dessutom inte tränat något alls efter min operation och jag tänkte att kanske det jaktprovet vi skulle starta med skulle kunna gå bättre då, ett bra tillfälle att testa om det går att vila bort förväntningarna hos Nässla! Med facit i hand - det gjorde det absolut inte!!

När vi kom upp började vi med ett jaktprov i ökl, jag anmälde mig som okej att gå ut direkt, för min del spelar det ingen större roll bara för att jag fått titta på några andra. Vilken start vi gjorde då.. Nässla stack och badade åtminstone två eller tre gånger (allt blev som en dimma för mig) och hon knallade på vattenmarkeringen. Under tiden som parhunden jobbade med söket var Nässla helt uppvarvad och pep hela tiden, jag ville bara gråta och åka hem. Vi genomförde dock provet och stundvis gjorde hon det fint, arbetet finns det inte så mycket att klaga på, och stundvis såg hon ut att gå på speed.

Fördelen med att vara först ut var att jag fick låååång tid på mig att tänka igenom vårt prov. Först var jag ledsen över att hon lämnade mig så mycket mentalt och att vi blev så osams (eller jag blev osams med henne, vet inte om hon ens noterade det). Men sedan började det ändra sig och jag tänkte att det var väl lika bra det hände här så kan vi ju få hjälp med våra problem.

Jag ska inte gå in på allt vi pratade om morgonen efter men summan är att göra som vi gjorde från början, miljön för sig.

Resten av helgen var lite blandad träning, lördagen var fokus mest på lugn och lydnad på korta avstånd och under söndagen var det lite svårare övningar i dirigeringar. Nässla som går bra att dirigera fokuserade jag till 110% på att inte få bada en enda gång utom när hon skulle (eftersom hon även under lördagen sprang och badade vid tre tillfällen för att Eva sa något med ett varsågod i meningen.......) och vi lyckades behålla både lugn, fokus och stadga! Helt perfekt att få avsluta med det!

Det finns mycket jag tar med mig från helgen, men framförallt att jag inte är ensam med mina känslor av uppgivenhet emellanåt. Key beskrev det så himla bra:

"Det är som när man ska ta med tonåringarna till Grönan en dag och man tänker att nu ska vi ha det mysigt allihopa, det ska bli så trevligt! Sen när man kommer till grinden säger ungarna att gå och sätt dig någonstans så hör vi av oss när vi vill åka hem." Så känns det verkligen! Hundjäklar.

Jag hade sån tur att jag fick vara i samma grupp som Karin hela helgen och har därför fått massa bilder på mig och Nässla. Det tackar jag det allra ödmjukaste för!!