Lite detaljer från lekdagen

Har haft en härlig dag som började i skidspåret (utan hund!), fortsatte med hundträning med Zandra och Ann-Sofie (som förvisso hade kunnat gå bättre) och avslutades med fika hos mamma. Någon rastlös timma här på kvällen gör att jag får ro att sätta mig framför datorn och printa ner mer detaljer på vad Tobias hade att säga under vår dag där i tisdags. 

Först vill jag bara börja med ett tänkvärt citat som Tobias sa, som jag tycker man alltid bör ha med sig i all form av umgänge med sin hund: 

"Man är skyldig sin hund att ta reda på vad den faktiskt menar"

Tobias tittade på oss båda ekipage när vi skulle leka med våra hundar. Vi fick leka hur vi ville men det skulle innehålla ett kast och en stund där vi gömmer leksaken bakom ryggen. Utifrån min lilla stund med Nässla så såg han att Nässla både leker själv och med mig när jag bjuder upp till det, men det krävs lite uppvärmning, precis när hon kom ut ur bilen ville hon inte komma in till mig. Hon blir något osäker vid kamp med mig och första gången höll jag i lite för länge för att hon skulle vara helt bekväm. Det sistnämnda var för mig en svidande sanning, för jag ser inte det själv och tänker ju att hon gärna leker och känner sig trygg med mig. Han vill att jag ska få henne att känna sig lite mer trygg i leken med mig och se till att hon lär sig spelreglerna - dvs jag kommer inte att ta det från henne. Slutligen så såg vi också att hon sprang gärna mot mig men i sista steget vek hon alltid av mot min högra sida. 

För att lära henne reglerna så ska jag alltid börja med att släppa leksaken direkt, backa rakt, vara rak i ryggen och göra stora rörelser. Att rycka i kampleksaken talar ju egentligen om för hunden att du försöker rycka ifrån den leksaken och vi vill att hunden ska lita på oss. Vi som förare måste också våga lita på hunden och grunden för hela leken måste vara att både förare och hund litar på att vi får tillbaka föremålet. Lek hellre med stora mjuka rörelser och hellre för få gånger innan hunden får vinna den. 

Lite allmänna punkter om kampleken:

• Det är svårt att kampa med ett föremål som har ett litet snöre på sig, för att det ska bli socialt behöver vi en större leksak som vi håller med båda händerna. Vi vinklar upp kroppen och det blir mer tydligt att det är en social lek. 
• Ju större föremål desto mer socialt förknippat, vilket leder till att det kan bli svårare för hunden att komma in med det. 
• När du kampar med hunden är det helt okej att du pratar med hunden, det är en social lek. Däremot behöver (bör?) du inte göra det vid jakten som är en annan slags lek. 
• Rör på fötterna när du kampar (men på stället). Då blir det en mycket tydligare kontrast för hunden på aktivitet och passivitet. 

Sedan gick vi över på att prata om det som jag var mest intresserad av: Lekar och stressnivåer

Förmågan att koncentrera sig är individuell och hänger inte ihop med hög/lågvarvade hundar. Stressnivån påverkas av hur mycket konflikter som finns i leken: förstår hunden? Vill den släppa?

Ska hunden vara passiv eller räcker det att den har kontroll? Det handlar inte så mycket om att dra upp/ner hunden utan om att den måste förstå. Att bryta behöver inte betyda att hunden ska vara lugn utan bara ha en lagom aktivitetsnivå som går att kontrollera. Att dämpa en hund är ett säkert kort att dra upp aktivitetsnivån. 

Lite allmänna punkter om stressen: 

• Många aktiviteter som spår och sök behöver hög aktivitetsnivå och det är inte skadligt att hunden har det. Däremot måste man kunna skilja på hög aktivitetsnivå och spring i benen! 
• Ritualer och rutiner väcker en hund vilket innebär att det är bra på lågintensiva hundar (och inte tvärtom som åtminstone jag hela tiden kört och tänkt mig med Nässla). Exempelvis "Sitt" triggar hunden till att nu kommer saker att hända, så tona ner ritualerna. 
• Fundera på om du vill ha lugn/passivitet eller kontroll. 
• Kraftiga belöningar får samma effekt som kraftiga bestraffningar - de suddar ut vad som faktiskt hände och hunden vet inte vad den gjort rätt (eller fel om vi pratar straff)

Tobias pratade om det här med att hundar själva ska behärska sig i exempelvis burlekar och menar att det är skadligt för hundarna. Vi skapar mycket stress hos hundarna och han tror inte på teorin att man kan belöna lugn med aktivitet, för det finns alltid då en aktivitet hos hunden. Han drog en undersökning som exempel, ett experiment av Miller et al (2010) gjort på hundar: 

Hundar skulle lösa ett problem och delades upp i två grupper. Ena gruppen var under kommando och den andra gruppen var i bur. Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader och de hundar som inte varit under kommando var mycket mer effektiva i att lösa uppgiften. Med detta kan man dra slutsatsen att "mängden" självbehärskning är begränsad. 

Forskarna fann detta intressant och gjorde om experimentet fast lite annorlunda 2012. Då satte man en aggressiv hund i en bur i ett hörn och de hundar som varit under lydnad agerade i mycket större utsträckning irrationellt och gick fram till den aggressiva hunden. 

Och att hunden är under lydnad innebär alltså att hunden utövar någon form av självkontroll under kommando (tänk tex när hunden är lös och måste fokusera på dig kontra vara i koppel och inte behöver tänka). 

Utifrån detta fick vi lära oss en position för att träna upp hundarna att koppla av med våran hjälp (och inte aktivt själva för att få komma igång i aktivitet igen). Jag kommer inte beskriva positionen men både hund och förare kan stå upp vilket gör det mycket lättare att utöva än tex ryggsäcken. Denna övning bör man göra hela tiden i vardagen och det är en viktig del i att få kroppskontakt. Hur vet jag annars att hunden är lugn om jag inte tar i den? 

Ett sätt att träna kontroll under aktivitet var att kasta iväg föremål och inte låta hunden tappa fokus - om än för en sekund. Detta är användbart i många delar i träningen, som för Nässla för att hon måste fokusera och inte kan fladdra åt andra håll och för mer förarbundna hundar är det ju bra för att få dem att släppa sin förare. När hunden tappar fokus tar man med sig hunden bort till föremålet för att sen göra om det igen. 

Sedan gick vi över till att prata om konflikter och mycket fokus låg på att hunden inte vill lämna ifrån sig föremål. De har på SWDI gjort experiment där man testar om det här med byteshandel verkligen fungerar men har mest funnit att det bästa är att ge tillbaka det som hunden har. Många gånger har hundarna exempelvis bara fått större intensitet mot det föremål de ska lämna när man tar fram ett annat, de biter hårdare och vill inte komma in om de inte får den andra uppvisad för sig (muta). 

Ja, det var det om det.. Jag inser ju nu när jag skriver det att vi har lite mer att jobba på än vad jag tänkt, men det känns också bra att få många tankar bekräftade, ifrågasatta och omvända. Det visar på att träningen går framåt och att det alltid finns potential för utveckling.