tisdag 29 juni 2010

Framsteg

Det är lätt att glömma att man en gång i tiden hade en riktig odåga i kopplet. Men nu har jag på senare tid fått så mycket positiv feedback från grannar och annat folk vi stöter på att hon är så lugn nu. Går fint, är stillsam (det kanske vissa har svårt att tro, men jo till vardags så är hon cool) och är allmänt vardagstrevlig :) Jag som inte trodde jag skulle få någon ordning på henne innan två år, men vem vet, nu kanske jag kan andas ut. Lite iaf ;)

Lilla Lipton på besök och strandplaskar. Nässla visar sin ko-sida.

1 kommentar:

Karin, Wilma och Miso sa...

Ja det är svårt ibland att komma ihåg att valp och unghundsperioden är speciell. Jag tycker inte att min Tollare har blivit riktigt trevlig förrän hon nu är drygt 4 år. Sen har vi iofs kommit fram till att hon är en X-hund. Xtremt glad, xtremt arg, xtremt tossig, xtremt nervig, xtremt kelig, xtremt självständig... ja du fattar :-)

Lilla fisen börjar jag bli fundersam på, hennes ben hänger inte med, när hon sitter med ser hon ut som en pöspunkt och benen glider isär. Det är väl för att hon är unghund och gänglig, men ibland blir jag lite orolig att hon har så dålig styrsel på kroppen.

Trevlig sommar!