Nyfikenhetsövningar

På Hundcampus fick jag lära mig vikten av nyfikenhetsövningar - att vara nyfiken på det vi vill skapa intresse hos hunden. Speciellt användbart då i spår eller andra doftkällor, istället för att bara peka "Lukta där nere" så sätter man sig själv ner på backen och är grymt intresserad av vad det är som luktar. Prova, det smittar! Hunden blir genast intresserad och börjar själv nosa på det. Börjar jag dessutom sniffa kan jag höja intensiteten i hundens sniff. På min sista kantarellkurs jag höll så fick deltagarna göra så - och vilken skillnad det blev. Först hade mattarna bara klickat och så gick man ifrån svamparna och letade vidare, men när de slängde sig på backen och var stormförtjusta och lika intresserade de av svampen, ja då vaknade hundarnas intresse!
När jag spårar med Nässla och om hon då försvinner ur spårkärnan så brukar jag själv bara vända mig ner mot spåret och sniffa och vara intresserad av det. Då brukar hon snart vända upp istället och fokusera på det istället. Om jag är intresserad av det så tycker även hon att det är värt att sniffa där. Hundar behöver ju aldrig lära sig spåra i "det vilda", där lär de sig av att följa äldre och erfarna hundar, ta till den tekniken och se vad som händer.

Här har Nässla lite nyfikenhetsövningar med valpen Lipton. När Nässla tittar in i busken måste bara han hänga på och se vad det var hon var intresserad av.