Lusserally på Kungsörs BHK

I helgen hade vi på klubben årets stora rallyevent, lusserallyt. Det är inte så stort som det har varit då vi nu är hårda på att lotta bort alla över 30 i varje klass, men å andra sidan, skillnaden på att komma hem kl 16 istället för 22 är enorm för lusten att vilja arrangera något mer i framtiden. Sen har vi fantastiska funkisar på klubben och allt bara flöt på💙! Jag och Zandra dömde en klass var om dagen så jag började med NKL på lördagen och avslutade med MKL på söndagen. 

Som vanligt i NKL var det inga större svårigheter, där är det mer hur hunden och föraren klarar av tävlingsmiljön. Det som kostade mest av de som förlorade mycket onödiga poäng var de som inte gjorde tempoväxlingen till långsamt. Det blir dyrt och kostar ett uppflytt. Det var 30 hundar som startade och 60% fick uppflytt, på prispallen var det trångt med två stycken med 100 poäng (en shettis och en australian stock dog) och två stycken treor på 99 poäng (en golden och en flat). 

På söndagens bana fanns det desto mer klurigheter, men det tycker jag det ska vara i mästarklass. Jag själv föredrar att tävla när det är lite utmanande och då blir mina banor oftast därefter. Den här dagen var det inte så många SM-ekipage och tävlade på, utan mer som ville ha en chans på titeln innan de nya reglerna kommer (och de gamla uppflyttresultaten försvinner om de inte fått titeln). "Trots" detta var det otroligt duktiga ekipage jag fick se! Förutom ett ekipage som själv valde att diska så kändes det aldrig som att någon inte var hemma i klassen och det är ju jättekul! Dock är det ju så att i den här klassen så är de felen som gör oftast betydligt dyrare än vad de är i de lägre klasserna och trots att jag fick se så duktiga ekipage var det "bara" 72% av de 25 som startade som fick kvalificerande resultat. 

Finn ett fel, det finns ett på riktigt 😛

Vinnaren i klassen blev en västgötaspets på 12,5 år och när jag såg dem på plan blev jag faktiskt tårögd! Det var inte en hund och en förare utan de var verkligen ett ekipage. Inget bromsa eller styra hunden utan de bara flöt fram tillsammans. Desto roligare att höra efteråt att det var deras titelrunda, vilken härlig runda att få titeln på 💕 Resten av prispallen upptogs av en fralla på 94 poäng och en pumi på 93 poäng. Men som sagt, jättefina rundor av många, men dyra fel när man snurrar sig själv eller sin hund åt fel håll eller sånt som lätt händer när det går fort och är många snurrar. 

Mitt svar på min egen fråga

Efter att jag skrivit det förra inlägget om jag borde ringa på valpen tänkte jag på mitt eget inlägg och insåg att jag faktiskt hade svaret på frågan alldeles själv. Svaret låg helt enkelt i frågan, när jag måste ställa en fråga om jag borde kontakta en uppfödare så inser jag att jag faktiskt inte VILL ha en hund till. För hade jag velat det hade jag inte ställt frågan, jag hade tagit kontakt och sen skrivit om det, om ni förstår hur jag menar. 

En valp eller inte, det är frågan

När jag fick okej av hussen att skaffa valp första gången (alltså när vi skulle skaffa Nässla) så fanns det ingen tveksamhet i att det var rätt att skaffa. Jag frågade mig inte om jag verkligen ville, vågade, kunde etc, utan jag ringde runt till olika uppfödare som hade kullar just då och jag längtade verkligen! DEN känslan vill jag ha, sen förstår jag efter samtal med bland annat Susann (som själv nyss gått igenom processen att hitta rätt uppfödare/valp/linjer) att ju mer erfarenhet man byggt på sig desto mer kräsen har man så klart blivit, men förutom det praktiska med själva hunden vill jag ändå längta efter att skaffa en hund till. Det gör jag inte. Inte ens pyttelite. Jag ser mest bara problem. Dubbel kostnad, två hundar att lämna bort, mer päls överallt, två hundar att ta till jobbet (om det ens är okej), två att göra plats för i bilen, två att ta med sig när man ska bort, två som ska tolereras när jag bor hos mormor (eller annan valfri som överlåter en säng till en på semestern), två att lämna hos hussen när jag ska ut och döma, två att krångla med sig när jag ska tävla (alternativt en hemma hos hussen ytterligare dagar), två som ska få plats i sängen and so on.. 

För er rutinerade med flera hundar så vet jag att ni tycker att det inte alls är som dubbelt upp med två hundar, men för mig väger ju ändå det här tyngre än att vilja ha en till hund, vilket jag tycker talar för att jag inte vill. Så jag avvaktar, med risken att vara hundlös, men oavsett om jag har hund eller inte så vill jag skaffa en ny hund när längtan efter en ny är stor nog så det känns i hela kroppen. 

Ledig dag

Hur spenderar man bäst lediga dagar? I skooooogen så klart! Gårdagens lediga dag började med Zandra och tjejerna i hallen när vi provbyggde helgens banor, sedan en promenad på byn, en lunch på den lokala (enda) asiatiska restaurangen och efter det åkte jag och spårade med Nässla och Lystra (att ha en bebis är gulligt, men inte helt praktiskt att ha på magen när man spårar efter våra vildingar så jag tog Lystra själv). Varsitt spår med pinnar för båda, Nässla fick lite svårigheter i form av spetsvinkel och lycka. Klarade allt galant, duktiga vovve!

Den här känslan 💕

Lystra har aldrig gått ett spår med bara pinnar så jag hade lagt ut pinnar och lite godis strösslat kring de flesta av dem och de som det inte fanns gotte kring tog hon spontant själv! Det ska nog bli en brukshund av henne också en vacker dag. Hon var lite osäker på vad hon skulle göra i spåret till en början, hon har ju ändå varit delaktig i en 6 månaders föräldraledighet (på dagen idag, grattis Junior 6 månader!), men efter den första pinnen peppade jag upp henne som attan och då blev det ett bra drag i linan 😅Som det ska alltså!

Föresten, i går kväll fick jag ett tips på min fejja om en hund som söker nytt hem. Att få hem en till hund just NU känns inte aktuellt, men det var ju från den kennel där den enda aktuella flattik jag just nu vet om och kan tänka mig finns, så när jag tittade på deras sida såg jag att de planerar att para henne nu i vinter. Ska jag ta kontakt? 😳😬🙈

Rally och mingel på Stora Stockholm

I söndags var jag och Nässlan på Stora Stockholm och minglade lite. Eller rättare sagt, Nässla minglade mycket. På väg in ser vi flera hundar som är rädda i miljön och går med svansen mellan benen eller uppdragna mungipor och öronen bakåt, och då känns det så otroligt skönt att ha en hund som, förutom alla kiss- och bajshögar överallt som äcklar henne, är helt cool. Hon tiggde till sig godis både här och där och i princip sa hon till alla "Jag tar allt ni har, morsan betalar!" 😂

Förutom ytterst lite shopping och ännu mindre titt på freestylen så tävlade vi i rally. Vi fick gå banan för Emil Falk och om det var någon gång vi hade chansen på 100 poäng så var det nu. Tyvärr byttes två skyltar ut på banan, varav den första blev sändande till kon och där förlorade vi lite poäng då Nässla välte konen. Efter det slarvade jag lite och hon blev därför inte stadig i ställandet och rörde sig. Kvar var 92 poäng och jag är absolut nöjd över hennes prestation, men vi ska ju nån gång sätta den där fullpottaren! Bara på det igen! 

Bana från stora stockholm 2016

Full rulle och varför man inte förlitar sig på sunt förnuft

Jösses vad tiden rinner iväg! Har en sjuk kollega på jobbet som opererats för artros vilket innebär att jag får göra jobbet för oss båda (nu är hon tillbaka på halvtid, så jag ser ljuset) plus att jag blivit befordrad till kvalitetschäääf (men jag är fortfarande ekonomen, alltså dubbelt upp) och varit iväg på utbildning. Så jag har jobbat betydligt mer än normalt och var iväg några dagar i Stockholm på utbildning (Nässla var på kollo på muskö och lekte med sin yngsta systerdotter Fina). Men jag har i alla fall haft lediga helger och där fått gott om tid till återhämtning, men då blir det inte så mycket bloggande, vare sig att skriva eller läsa. Hade en hel del att ta ikapp nu när jag kom på det! 😁Åh smilysar har tillkommit sen jag var här sist, jösses!

Nässla och jag i Skiren Kvicken skogen efter att jag haft ett jobbmöte i stan. Trevligt men felklädd minst sagt 😏

Sen i helgen stängdes anmälan till klubbens stora rallytvävling, lusserallyt, som jag ansvarar för. Fyra klasser som ska lottas, meddelas bortlottningar, svara på upprörda bortlottades kommentarer, stryka, meddela de som fått plats, återkoppla till kassören de som ska ha betalt till sitt konto and so on.. Förra året skickade jag över 200 (!) mail och det ser inte ut att bli någon större sänkning av antalet i år.. Plingplingpling låter det i mobilen. Så undrar folk varför inte just de kan få sin önskan igenom med att exempelvis starta senare. Men ett samtal har gjort mig illa till mods, det var en tävlande som undrade om karensen inte gällde på rallyn för hen har just opererat sin hund men ville tävla ändå 😞 Det här är varför man inte kan ha något sund förnuft som regel, hundarna kan inte säga stopp, då får SKK (eller vilka som nu ligger bakom detta) ha en gräns, tack och lov att de har det i det här fallet. I vilket fall, nu känner jag att jag fått ganska mycket rutin kring det här med att arrangera tävlingar så jag känner mig stark och laddad trots allt! Det ska bli så kul att få samlas med alla härliga funkisar och få ge alla tävlande en trevlig dag!

Ut på tur aldrig sur

Men, det är inte bara jobb och lottning för mig, även om jag antar att Nässla inte håller med. Idag har vi varit ute på tur och letat geogömmor i solen (och kylan!). 38 gömmor och 9 mil senare är vi båda rätt spaka ett tag, men det är så otroligt skönt att få komma hem efter flera timmar utomhus och dricka lite varm te och äta god lunch under tiden som hunden ligger och snarkar gott 💜På tal om god mat, jag och sambon var ute i lördags och åt själva, vilket vi inte ens minns sist vi gjorde. Det blev en italiensk restaurang i Eskilstuna som heter Kalas, där vi inte varit tidigare (ärligt talat är vi extremt outbildade på stans utbud). Jag är inte en sucker för pizza, men på finare ställen kan man våga prova och jag säger bara: Chevrépizza med rödbetor, valnötter, honung och basilika - OMG!! Det bara måste jag prova nästa gång vi gör pizza hemma, vilken drömkombo! 

Mer då? Jo, när jag inte orkar härja runt så virkar jag. Eller bakar tårtor. Tror jag delat lite i bloggen tidigare, men jag har nog hunnit med en del sen dess:

Svampkorg, när det inte finns att plocka får man virka eget, för det har faktiskt varit ovanligt snålt med kantareller denna torra höst. Dessa gav jag till ett par bekantas dotter tillsammans med lite virkade kakor. Roliga gå bort-presenter!

Enhörningar har varit omåttligt populära, alla vill ha, men efter 4 stycken har jag sagt ifrån. 

En legotårta, som är fylld med Ahlgrens bilar-fluff. Inte till ett barn som man kan tro.. 

Min sista enhörning fick lockigt hår som variation

Jag vet knappt vad en minion är, men här är en virkad! Älskar ögat!

En av två papapsaner har fått en uppfräschning. Blir inte billigt med garnet så det inhandlas i omgångar, hoppas att bli klar med den andra snart också.  

När jag gav bort svamparna fick deras snart ettåriga son denna giraff. Som han apporterade i munnen hela kvällen 😍

Min chefs dotter fyllde 10 och gillar minecraft. Ytterligare något jag knappt vet vad det är, men jag hoppas tårtan föll henne i smaken ändå! Fyllningen är som en Carl Gustaf tårta fast med ett lager daimfluff istället för vanlig grädde.

Rallytävling i Fagersta

Pinsamt att det är 3 veckor sedan sist och tyvärr innebär det också att Nässla är rätt understimulerad.. Jag har ingen giltig ursäkt mer än den sista veckans förkylning, vi har faktiskt mest lullat. I söndags dock åkte vi och tävlade lite rally i Fagersta. Det var en dubbeltävling men vi blev bortlottade på den första starten (det visade sig dock att så många inte dök upp och alla som var på plats som reserver fick starta) och åkte dit först till 15 på eftermiddagen, lagom lång tävlingsdag :) Hade inte tränat så värst mycket innan, men hon har bra grundträning så vi körde lite stressträning ute på parkeringen med de moment som var med. 

Banan var perfekt för oss, inte ett enda stopp, bara massa sidbyten och snurrar. 

Domare Marketta Mokko

Jag laddade inte Nässla för mycket utan ville ha henne pigg och glad. Målet för oss är ju att få till en 100-poängsrunda, och lyckas vi inte med det ska vi i alla fall ha riktigt kul på plan! Och hur gick det då undrar ni nagelbitandes va? Jodå, Nässla hade kul som fan! Det gick riktigt bra, snurrar och backningar gick strålande och jag berömde högljutt och glatt när Nässla efter hindret började tugga på min ficka (läs krävde belöning) och rätt som var vi var gick vi genom frestelsen och Nässla lyckades under en tusendels sekund lägga märke till kampflätan som låg på backen och tog för sig! Tjofaderallanlej, jag tog den och la ner den men hon körde ett varv till :D Jag skrattade mest, hon är ju så himla söt när hon busar så där. Vi fortsatte rejsa in i mål och när jag tittade på protokollet fick vi bara avdrag på frestelsen och hoppet efter den då hon fortfarande var i gasen och hoppade innan jag sagt något (eller ens kommit till skylten). Så jag är nöjd, vi KAN ju få 100 poäng och vi kan ha kul även om det inte blir så. Kommentaren var spot on!

Bus eller godis, ja det är Nässla det

Nu laddar vi om för stora Stockholm då vi tävlar på söndagen. Vi kanske borde träna på frestelser??

Lydnadspepp

I går kväll hade klubben arrangerat en praktisk föreläsning om de nya lydnadsreglerna som börjar gälla efter nyår. Det var fokus för den tävlande (och inte för TL, arrangör eller domare) och vad som vi kan vänta oss. Tycker det verkade jättekul och vi har ju faktiskt en del nytt att lära när vi går över på klass 2, för trean kan vi omöjligt hinna klart i år (eftersom vi inte tävlar haha!). 

Åsa och Lotta demonstrerar

Återigen, toppen att tillhöra en så aktiv klubb, tänk att bara få åka ner till hallen så nära hemmet och lyssna gratis på det här i två timmar :) Kanske vi också får lite nyvunnen inspiration att träna lite, nu när det finns nya saker att träna på!