Singelweekend

Glanna, ett hundföretag i Västerås anordnar en weekend för singlar och hundägare i slutet av maj och jag har fått äran att vara medinstuktör där. Det ska verkligen bli roligt och för dig som är singel kan kika in för mer information här.

I paketet ingår förutom två dagars kurser även boende, flerrätters måltider, bad för hussar och mattar med hundvakt under tiden. Kika in vettja, är du inte singel själv kanske du känner någon som det skulle passa, sprid gärna vidare!

Ljuva helgmorgon

Trots mina distansstudier (läs inga fasta tider) så har jag dock fasta rutiner. Går och lägger mig i tid med pensionärerna och går upp runt 7. För mig blir det ingen skillnad på om det är helg eller om det är vardag, det blir det samma oavsett och Nässla är ju inte sen med att börja böka om man ligger för länge. I vilket fall, det är inget som gör mig något, jag mår bra fysiskt av att ha rutinerna och framför allt: vilka ljuvliga mornar det blir på helgerna! Inte en människa ute, solen på väg upp, in i skogen och koppla loss och kopppla av, vända tillbaka och få solen i ögonen och njuta av fågelkvittret. Härligt!

Dessutom är jag så nöjd med vårat framsteg vi gjort (jag, hon, vem som är orsaken vet jag icke). Hon måste ju alltid gå fot med mig innan hon får springa lös och förr kunde hon ta ett hopp åt sidan vilket gjorde mig irriterad och jag hojtade reflexmässigt nej -> hon får fnatt och röjer runt. Nu när hon tar ett skutt åt sidan säger jag bara lugnt nej och hon kommer tillbaka och vi går vidare. Idag var det en liten fågel som satt i ett träd i noshöjd och skakade på grenen framför Nässla och hon tog en studs fram men jag sa nej, hon hoppade tillbaka till mig och fortsatte gå fot tills hon fick frikommando. Det är så skönt att det går bra så man slipper hetsa upp sig på morgonen :)

Lära av att se på andra

För många år sedan hade jag träning med två hundar tillsammans, en vavva och en mastiffblandning. Det var två hanar som inte kände varandra sen innan och det som var så speciellt var när den lilla lärde den stora en sak.

Vavvan började alltid sprätta när den stora hunden kom nära honom, inte en gång utan ganska frenetiskt. Nu tvistar de lärde om varför hundar sprätter, i ett tidigare inlägg skrev jag ju om vargforskaren som menar att hundarna sprätter för att de är trygga i sig själva, men själv tvivlar jag på det när det blir så maniskt i närheten av andra hundar. Jag tror (alldelels ovetenskapligt) att hundarna som gör det extremt mycket gör det för att verka självsäkra. Lite som "Jag är stor och jättetuff, håll dig på avstånd."

I vilket fall, det var inte det jag skulle prata om. Det som hände var att vavvan stod och sprätte och den stora unghunden stod och tittade som ett stort frågetecken på den lille. Ni vet, så där sött som bara haniga unghundar kan se ut. Efter några tillfällen ser man hur ett ljus tänds i mastiffens huvud och han drar lite sakta med bakbenet längs backen och sen sprätter han som bara den. Man kan riktigt se hur nöjd han är över att ha kommit på den här roliga leken som vavvan pysslat med och han ställer upp sig framför vavvan och sprätter och sparkar. Vavvan å sin tur ser måttligt road ut.

Mastiffen gjorde aldrig detta någon annanstans, utan det var så fort han kom till kursplatsen som han började, alldelels lycklig över vad han hade lärt sig. Tänk om de istället kunde lära sig gå fint i koppel, komma på inkallning och sitta tysta genom att titta på andra hundar ;-)

VIP-kväll?

Igår hade en av våra lokala hundaffärer enligt medlemsbrev en VIP-kväll för sina medlemmar. Eftersom de skulle ha rabatt med 200:- för fodersäckar 10-20 kg tänkte jag att det kunde vara värt att åka dit sen om man får lite mingel och gratisprover är det ju bara en bonus. Visst tänkte jag att det kunde dra en del folk med så mycket? Innan de öppnade var det kö långt upp på gatan och jag fick parkera 500 meter bort (kunde lika gärna gått dit..). Köade en stund, kom in och sen kom jag ingenstans! Det var så proppat med folk så det var sjukt, och när jag lyckats ta mig ut en halvtimma senare utan att ha gjort annat än fått andnöd i folkmassan så var kön fortfarande längs hela gatan (läs, den fylldes på vartefter folk gick in). Stod utanför en stund och pratade med C och tittade på galenskapen. Flera personer klämdes in, någon enstaka kom ut. Så fortsatte det i 10 minuter till, sen åkte jag hem, utan mat.

Alltså, jag visste inte att VIP betydde VäldigtIhopPressat. Aldrig mer. Knappast värt 200 spänn rabatt, jag menar det skulle ju ta mig två timmar att ens HITTA mitt foder och sen skulle jag behöva släpa säcken 500 meter om jag väl lyckades ta mig till kassan och vidare ut. Nä, jag håller mig till Foderbilen.se, dels är det redan 50 spänn billigare än i affären, sen tar det ungefär 2 minuter att genomföra köpet och det kommer levererat till dörren. Det kan man kalla VIP behandling.

Inkallningsfunderingar

Vi tränade lite igår med tjejerna igen och resultatet var lite blandat men jag är ändå mycket nöjd. Planen var att träna inkallning och stoppsignal vilket är svårt att träna "bara så där". Jag kan ju inte släppa henne för mycket för då drar hon iväg och röjer med andra hundar = inte komma på inkallning. Alternativet blir då att ha henne lös och låta henne gå iväg lite för att sen kalla in. Det går ju bra EN gång sen går hon som klistrad hos mig.. Alternativet fick bli att sätta och gå iväg/kalla in, inte alls en variant som jag gillar, det är så långt från verkligheten det bara går. Stopp är likadant, jag måste få ut henne från mig för att kunna stanna henne men använder jag linjetag lär hon sig snart att jag luras och hon springer bara och snurrar (vilket förstör linjetaget). Men igår lyckades jag vid något tillfälle iaf lura henne att springa lite mot de andra hundarna för att vissla och stoppa henne. Funkade två gånger, sen sprang hon mot dem två steg och vände sig för att jag skulle stanna henne..

Jag har därför funderat idag hur jag ska lägga upp träningen. Jag har bestämt mig för att göra 10 inkallningar om dagen (det behöver inte vara svåra, idag har jag gjort några i koppel) bara för att betinga signalen. Jag kan ju knappast förvänta mig att bara för att uppfödaren betingade i valplådan och jag tar fram pipan en gång i månaden så ska det fungera.. Så jag ska betinga så rackarns mycket nu så hon kommer reagera sen vare sig hon vill eller inte. Hur jag ska gå vidare sen får jag återkomma med.

Åter till gårdagens träning, vi tränade lite stadga vid markering när annan hund jobbade och det gick jättebra! Vid ett tillfälle (fast inte när vi tränade detta) drog Nässla iväg till Maja som jobbade men Maja hälsade att hon kunde fara dit pepparn växer och inte komma och störa under arbete. Jag vet inte om det var det som gav resultat eller all träning jag gjort utan andra hundar, men Nässla satt sen som ett tänt ljus (lös) när Maja fick hämta. Jag är skitlycklig för det (men jag kommer inte räkna med att det ska gå bra när vi väl kan flytta oss in i skogen för det).

Vi fortsätter upp idag

Vissa menar att man ska sluta när det går bra, det brukar jag vara bra på. Men däremot kan jag gärna fortsätta samma dag när jag är igång. Jag gick och lärde mig den orientalska dansen (lärde och lärde, men fick aktivera hjärncellerna och höfterna) och kände mig peppad när jag skulle ta ut Nässla när jag kom hem så jag gick och tränade lite. Först fick hon bära sin klövjeväska med lite dummysar, hon är så duktig med väskan, bär som hon inte gjort annat. Väl på våran träningsplats gjorde jag följande upplägg (jag tog till min estetiska ådra, roligare med bild än massa förklaring, de enorma tuttarna är inte tuttar, det är snövallar):

Sen fick hon bära väskan hem i munnen, strategiskt val för när hon bär så får hon bråttom hem och jag slapp stå vid varenda snödriva och vänta på att hon slappat klart..

Jag är väldigt viktig när jag bär hem min väska! //Nässla

Upp och ner var det va?

Systrarna sisters

Idag var vi hos bästaste syster igen för lite date. Vi trotsade vädergudarna och lade lite linjetag till att börja med. De var lite halvdolda (de såg att jag gjorde något men inte var), lade några på kanten av åkern och vi skickade från mitten. Det gick jättebra och de sprang rakt och fint fram. Nässla hamnade lite snett på första men hon lyssnade på stoppsignalen och följde min dirigering åt sidan så hon hamnade rakt på. Det vi kunde konstatera var att våran grundlydnad (stanna när jag säger, kom när jag säger) inte riktigt fungerar, men det är ju old news, jag ska träna mer på det i morrn ;-)

Sedan tog vi oss en i taget ut i terrängen för att kasta dubbelmarkering. Thisbe hade svårt att hitta sin som hamnade under snön men hon jobbade grymt ihärdigt. Eftersom jag själv hade lånat ut min visselpipa till Jens (ja vi har verkligen full koll..) så passade Nässla på att ta en liten extra lov innan hon kom in med sin, men å andra sidan kändes det inte som något problem, lite skit får man räkna med så här första gången på säkert 100 dagar.. Jag är iaf nöjd!

På tal om något helt annat, om en timma ska jag verkligen utmana mig själv och kliva utanför min comfort zone genom att göra något för mig galet.. Jag ska börja dansa!