tisdag 9 augusti 2016

Vad vi gör när vi inte bloggar

Ja för läsaren i den här bloggen har det inte direkt haglat in inlägg den senaste tiden. Vi gör inte jättemycket känns det som, mycket för att jag fastnade i virkningsträsket! 
Rutor från japanresan har äntligen virkats ihop, här till väska och filt (till docka eller pyttepyttebebis)
Nu väntar jag på garn till ett spännande projekt, sen ska jag även virka en filt till Zandras bebis, det ser jag fram emot :)

Men visst, ibland gör jag något också. Som att springa. Och när jag springer så springer jag länge, i fredags sprang jag hela 24 km. Hade nog lätt klarat ett mara just den dagen åtminstone. Men sen var jag inte så rolig, då låg jag bara i soffan och åt, typ. 

Vi har också varit på jobbet mycket och i den orten jag arbetar regnar det jämt. På torsdagen när vi var ute på lunchen öppnade sig himlen och vi fick ställa oss en liten stund under ett träd. Nässla reagerade för första gången som jag sett på regnet! Hon blängde på mig som om det var jag som spolade på henne med slangen. Till slut fick vi ge upp och gå tillbaka i regnet (duschen) och tack och lov så hade vi ett par arbetsbyxor på kontoret jag kunde svida om till, även om passformen var sisådär. 
Nässlas frisyr efter regnet är ju för söt..
Men vi har faktiskt gjort lite annat också, i onsdags träffade vi blondinerna med bebisbihang och tränade lydnad på klubben. Det gick hyfsat för oss men vi har ju en hel del träning om vi ska ha en rättvis chans på ett förstapris i trean snart. Att träna med bebisen var inga större problem, han fick sitta på mammas mage efter en stund, men hon och Lystra kunde jobba på ändå :)

I lördags efter att jag varit och dömt på Örebros klubb så åkte jag upp i skogen med Nässla och spårade lite med fokus på legor. Jag la ut två legor med belöning, la en lega utan belöning och upprepade detta. Belönade i de legor det inte fanns någon belöning nedgrävd. Det gick okej, men hon är ju bra snabb på att markera och gå vidare. Och har hon gått vidare tycker jag det känns jättesvårt för mig att gå in och leta efter något där, så vi får nog jobba vidare på det här. Om hon bara kan ge mig en blick lite snabbt så tror jag att vi kommer få till det, men det kommer nog bara med många repetitioner. 

I söndags åkte vi och tävlade lite rally själva. Förmiddagen var en högerhandlingsbana för Jana Himmel, men där Nässla fick för sig att börja nosa vid startskylten som en besatt :O Sen fick jag aldrig riktigt med henne och hon var lite i sin egna värld, på väg att lämna planen vid flera tillfällen. Det här händer typ varje gång jag tävlar för just Jana så vi får sluta med det ;-)
Eftermiddagen var det en bana för Carola Hag som passade oss perfekt! Snurrar och sidbyten i starten, men en frestelse med korv! Med tanke på hur nosig Nässla var innan blev jag jättestressad över den där frestelsen, som tur var har jag en ligger i bilen och tränade lite snabbt på det innan vi skulle ut. Mitt mål fick bli att bara klara av banan utan att tappa henne till dofter och det lyckades vi med och jag var superdupernöjd! Tyvärr slog hon i ett hinder och det är dyrt och gör att det inte är några poäng som var att räkna med. Det är synd att det kostar så mycket, för det vet jag verkligen inte hur jag ska kunna träna bort :/ Tävlingsdagen blev ganska lång men jag hängde mycket med en nybliven trevlig bekantskap, sånt är alltid kul. 

På söndagen efter vi tävlat skulle vi bara ut och kissa på kvällen men det slutade med att vi utforskade en borgruin ganska nära vårt hus men där vi aldrig varit förut. Intill fanns det grillplats vid arbogaån där Nässla passade på att bada och jag planerade min första geocachinggömma ;-) 

I går fyllde Nässla år! Hela 8 år sedan min stora kärlek kom till världen och det firade vi med att åka ut i skogen och göra ett sök. Konditionen är inte på topp ännu, men hon hade åtminstone roligt. Sen promenerade vi i skogen och belönade för att hoppa upp på stenar, det kan nog vara bra nu när hon ska byggas upp igen. Sen åt vi ost, det var ju ändå hennes födelsedag. 

Idag är vår hundkollega tillbaka på kontoret och han var glad att se Nässla, vet inte om Nässla är lika överförtjust i just honom, men åtminstone i det faktum att det numera kommer att finnas en halvuppäten matskål att hålla koll på.. 

Milou är jätteglad över att Nässla är här och ger henne en kram och viskar i hennes öra. Nässla låter sig inte imponeras..

1 kommentar:

Selma sa...

Grattis i efterskott, Nässla! Ost passar väldigt bra när en fyller år. Och alla andra dagar! Med vänlig hälsning/Selma, the labrador