Brorsan!

Kan ni gissa vilken snygg flattkille det här är då, som skulle åka till Nepal och leta efter överlevande i jordskalven? Jo, det är Nässlas brorsa! Skickliga hundar den här kullen! Tyvärr (?) fick de inte åka och blev stoppade i sista stund (själv hade jag aldrig vågat göra det, vad möter man, kommer hunden upp och fyra månaders karantän??). Men det är ju jättebra att det finns de som vill åka och jobba för andra, all heder åt dem! 

Viltspårsprov i Hallstahammar

Som ni vet så slutar vi ju inte spåra bara för att championatet är på plats och då gäller det ju fortfarande även att gå på prov. Jag tycker det är en billig peng att betala 300 kronor för att få ett spår och lite spänning en eftermiddag efter jobbet, plus att det är mycket nyttigt för mig att inte kunna kontrollera Nässla så förbaskat mycket ;-) I går var det dags igen, bara fem minuter från jobbet åkte jag och mötte upp domare Ulrika och en domaraspirant (båda flattägare!) samt en tjej som skulle gå anlagsprov med sin tollare. 

Vi var först ut och tollarägaren hade inte gått något prov tidigare så hon undrade om hon fick gå med. Självklart tyckte jag även om domaren tyckte att det kanske inte var så klokt men jag övertygade dem om att om Nässla störs så är det inte av publik bakom, vilket hon inte heller gjorde. 

Spåret hade legat i 23 timmar och då var det ganska mycket frost under natten, ganska svåra förutsättningar med andra ord. 

I rutan tog det ett tag innan hon hittade rätt, men efter vad som kändes som en evighet tuffade hon iväg och jag fick ett rejält tryck i linan. Sedan puffade vi på. Hon tappade på en del ställen men det var tydligt och jag kunde hela tiden läsa och förstå läget och därmed inte gå efter henne för fort. Spåret var lagt lite lurigt (kul!) då det gick över större stigar och även längs med större stigar. Skottet gick av säkert 100 meter innan klöven istället för precis innan och det märkte jag var en verklig störning, för hon trodde att hon skulle kunna söka upp klöven efter skottet. Typ två meter innan klöven var Nässla helt slut och när det då presenterades en liten lerpöl där passade hon på att lägga sig och slappna av en stund.. Vet inte om hon fick lera i nosen för sen verkade hon inte alls kunna söka upp klöven (eller ja hon gjorde det, men det tog ett bra tag), men till slut tog blev busen fast ;-)

Domaren var sjyst och lät oss tvätta av hunden, sedan blev det lite paus när vi väntade på att tollaren gick sitt anlagsprov. 

Fika och konfererande mellan domare och eleven och sedan fick vi våra papper. Tollaren blev godkänd och Nässla fick ett förstapris :-) För mig var priset oväsentligt, jag fick allt jag behövde i spåret. Inte ett klockrent spår, tvärtom, men så nyttigt för mig att vara så ovetandes och nyttigt för Nässla att faktiskt inte kunna ta hjälp av mig. 

Domarens kommentar: 

"Nässla jobbar metodiskt i rutan och tar spåret efter 2,5 min. Arbetar sedan i behagligt tempo och med säker nästa. Hunden är mycket lättläst och spårar säkert. Hittar ett skogs-spa på slutet innan klöven hittas. Trevligt förd. Grattis till förstapriset!"

Jag var ren när jag åkte på morgonen.

Efter fikat var ju Nässla skitigare än en gris så vi stannade till i ån och hade lite badstund och bollkast som belöning (hehe, provocerande!) och allt kändes i den stunden så jäkla bra! En så lycklig hund, solig vårkväll vid vattnet och inga måsten för stunden. När vi kom hem fortsatte Nässla att vara lycklig och röjde runt som en galning. Knögglade bland annat ihop köksmattan och rullade omkring i den.

I helgen blir det elitspår och ett öppenspår, det ska verkligen bli spännande!

Vi lever!

Bloggen har bara haft lite semester för jag och hussen har varit i Japan. Vi har visserligen snart varit hemma en vecka men det har varit en del att stå i. 

I vilket fall, jag kikade mest in för att säga att ibland när jag tänker på hur mycket kärlek jag känner för min hund så gör det ont i hjärtat. Är det inte lustigt vilka känslor man kan få för en varelse o massa päls som inte ens kan svara på tilltal? 

Ett sista pass

Det här med små pass varje dag har lite runnit ut i sanden. Freestylemomenten kräver lite mer utrymme än tidigare och jag är för frusen för att bara öppna altanen och kliva ut på baksidan. Dessutom blir Nässla helt galen när vi går ut där, och det kombinerat med inte behaglig temperatur kan göra att mitt tålamod inte är så stort som det bör vara vid nyinlärning. Så igår när det var öppen träning i arenan passade jag på att åka dit och där var det ju nästan tomt! Ett gäng folk fanns det som planerade lydnads sm i sommar, men bara en hund på plan - perfekt! Provade alla nya trick som inte hade med scarfen att göra och det gick verkligen över förväntan! Hon är mycket längre fram i träningen än vad hon visar hemma (då hon är till hälften helt galen) och det var jättekul att kunna testa de nya tricken i svåra kombinationer. Har känt när vi tränat hemma att vi kanske inte skulle hinna ens få klart tricken men nu tror jag att det visst kommer att gå bra :) Sen hur det väl går att kombinera allt blir ju en annan femma, men det känns som en bra förutsättning att hon ens kan momenten.. 

Gårdagens pass blev nog det sista på några veckor. Förhoppningsvis blir påsken relativt lugn så vi hinner liiiite mer, men på söndag flyttar Nässla hem till bästa syrran med familj i två veckor så då blir det ju träningsvila för vår del. Har dock en aning om att Nässla själv inte kommer vila, utan kommer ha underbart med bad, springa som en galning på fälten och busapportera! 

Sol, spår och njuta av live

Jag vet att jag skrev svar i en kommentar i ett tidigare inlägg att jag inte borde gå spår som jag gått själv och få mer kvalitet på de spår jag går med Nässla med tanke på hur mycket hon läser mig. MEN, så skiner solen, jag är helt ledig, Nässla ska vara själv någon timma i kväll och ja.. då måste men väl lägga spår? Nåja, dumt eller inte, jag är så otroligt nöjd att jag ändå gjorde det idag, för så här bra har det inte gått sen vi var en vinkning från ett HP! La det på ett nytt ställe i samband med att jag hade varit och gått en promenad utan Nässla (dvs hon väntade sig inte ett spår). På bilden ser det ut som att hon missade i början, men eftersom hon tog pinnen så måste det snarare vara tjall på GPSen (tror det var tjall när jag gick med den utan hund för jag gick ju från vägen och det ser det inte ut som på bilden..). I vilket fall, hon bara tuffade på. Sket i mig men höll ett tempo så jag hann med. När jag trasslade bland träden stannade hon till och tittade men var inte benägen att ta den vägen istället, så jag kan inte vara annat än nöjd med hur hon gick det. 

5 pinnar, sista är spårslutet, en liten burk med gotte!

Efter spåret tog vi en skön promenad i skogen där Nässla fick göra sin bästa aktivitet förutom att spåra - nämligen hoppa på stenar och tigga godis! Skön förmiddag i skogen, nu blir det till att förbereda inför kvällens Thåström-konsert! 

Ny dag, nya möjligheter

Nässla på huvudkudden ;-)

Älskar tidiga helgmornar! Utvilad och redo för en ny dag och är man ledig och solen är framme kommer det garanterat bli en bra dag! 

Rekvisita på gång!

Nu har rekvisitan till vårt klass 3 program i freestylen kommit! Nässla är entusiastisk!