Idag lämnade jag en föreläsning i ren tristess och drog ut till skogs med Nässla istället. Tränade dirigeringar enligt de två övningar jag beskrivit tidigare, den med flera platser i skogen och den andra, ja också i skogen faktiskt. Hon lyssnar bättre och jobbar på fint, jag börjar bli nöjd. Finns väl inte så mycket att orda om det, bara jobba vidare. Skulle önska jag kunde filma det eftersom hon är så härlig att se i arbete (när hon lyssnar), men det är svårt på egen hand..
När vi traskade tillbaka ägnade Nässla stor tid till att tigga. När det inte ger utdelning kan man ju alltid prova hoppa-upp-på-en-stor-sten-och-hoppas-på-godis.
Det här känns helt okej..
..men när hon hoppade upp på den här som är betydligt brantare än vad den ser ut, ja då höll jag på att skita på mig för andra gången (första gången var när jag hittade färska vildsvinsspår). Hon klättrade tills tyngdlagen sa stopp och hon trillade baklänges. Som tur var landade hon på tassarna.. Kunde verkligen se hur ett ljus tändes när hon såg stenen och kom fram till stor sten = stor godis.
Nu ska jag, på Zandras begäran, försöka skissa ihop en rallybana till helgens träningstillfälle. Har lite brist på fantasi bara, men det ska väl lösa sig. Om inte får jag väl blunda och peka, ta vad jag får ;)