Hemma på vår gård har vi 7 hönor. Jag kanske borde göra en presentation någon gång? I vilket fall, våran äldsta dvärgcockin Hönis är kring 10 år och levererar ibland något ägg men är mest vårt underbara charmtroll. När hon inte surar och ruvar så kommer hon springades så fort hon hör mig och ska smaka något gott och hänga mig och Sirap i hasorna. Jag har många filmer när Sirap tränar och hon spatserar bredvid i hopp om att också få sig en belöning. När vi får besök är hon gärna framme och äter majs ur händerna på barn och vuxna och vi fasar för den dagen hon kommer trilla av pinn.
Hönsen går fritt på gården när vi är hemma och under de senaste 10 åren har Tobias aldrig haft besök av rovdjur så vi har känt oss trygga. De får dock vara ute mycket mer nu när jag bor här och är hemma om dagarna så en dag var det en katt över och försökte fånga gammelhönan men den har vi inte sett igen. Men så i lördags hörde jag ett himla liv utanför och när jag kikade ut var det fullt av skrikande kråkor och skator. Kråkor lever inte i flock och brukar inte hänga häromkring och sen såg jag min unghöna Kicki springa iväg åt ett mycket konstigt håll. Jag sprang ut och iväg flög en ganska liten duvhök! Fullt av fjärdrar på marken men bredvid satt gammelhönan och såg hel ut. Jag tog upp henne och kunde inte hitta några skador, mer än avdragna fjädrar på rumpan men jag bar in henne i huset och började sedan leta rätt på de andra som var ute. Mammahönan låg inne och värpte ett ägg (vår andra oldie but goldie) och Kajsa låg och ruvade. Två såg vi direkt i en buske och Kicki hade jag ju sett springa ut mot vägen. Letade och hittade henne tillslut under en grästuva, med huvudet nedtryckt i marken. Då saknade vi bara min kopparmaran Marianne men hon är stor och inga fjädrar från henne kunde hittas. Jag letade runt i varenda hål jag kunde hitta i närheten, men rätt som det var kom hon bara spatserandes. Så skönt att alla tjejer var hittade välbehållna, om än traumatiserade. De blev givetvis inlåsta och vi har inte sett någon hök något mer. Troligtvis en ung hök som är på flytt och försökte hitta något att äta på vägen. Eftersom buskarna på tomten är lite skrala på löv just nu så har de mindre skydd och de får tyvärr hålla sig inomhus nu, men de går inte ens ut i sin inhägnad frivilligt än. Bara mammahönan som låg hemma och värpte och är lyckligt ovetandes om det hela går ut en stund då och då. Jag är så tacksam för kråkorna som räddade livet på lilla Hönis! Jag kan nog inte bjussa dem på något gott då de inte hänger här, men skatorna har iaf fått blodpudding.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar