fredag 26 april 2013

Min taktik

Om ni inte redan förstått det så handlar mitt stora träningsmål inför jaktprovet att Nässla ska hålla i sig trots viltdofter och vatten. Allt annat vet jag att hon med enkelhet kammar hem (men jag vet också att allt kan hända). Hon söker brett och djup men har ändå nosen på tidigt i söket och brukar inte lämna området och hamna exempelvis bakom mig. Hon tar alla typer av vilt och springer fort in och lämnar av i hand. Hon klarar av enkla markeringar, speciellt när det är vilt och hon har mer doft att gå på. Hon tar sig genom vilket typ av vass som helst med en snabb och effektiv simstil. Hade man fått ha henne i koppel hade det liksom inte ens funnit någon tveksamhet från min sida. Men, nu är det som det är och problemet ligger i att hon kan dra och bada/springa rätt fram när det blir för mycket att hålla i sig. Fot kan hon ju gå, men när hon får vilt i nosen kan hon lätt glömma bort att jag var med henne och när hon väl lämnat mig så kan benen komma i språng - även fast hon snart kommer tillbaka när hon gjort det. Det här är ju min stora mardröm inför starten (även om jag försöker intala mig själv att det inte alls är någon fara OM det händer, det drabbar ju ingen annan hund och förare). 

Nu har jag jobbat länge med det här och grunden är att jag lägger ut vilt och använder det som störning.  Vilt ska alltid finnas i miljön och det ska inte vara något konstigt. Har funkat, men inte helt fullt ut, hon får ändå tillfällen då hon tappar bort sig (även om hon inte drar) och de där tre sekunderna hon tappar bort sig är för mig alldeles för mycket då det innebär att hon kan lämna mig även fysiskt. Klassiskt klickerskt är ju att låta hunden så fort den hållt i sig en kvarts sekund få springa fram till det som var störning, och det funkar väl MEN det blir så mycket bök omkring. Det tar tid, hon väljer en annan störning än den jag tänkt, hon ska sen släppa och ja.. Det tar tid för en belöning och det är inte alltid hon förstår vad som är belöningen. Dessutom vill jag gärna ta bort dragningen framåt, dit finns det dragning så det räcker och blir över. 

Nu under några pass så har jag kommit på vilken belöning som triumfar vilt - nämligen vilt! Jag skrev om det här förra året redan, men använde det inte på det här sättet. Jag använder mig av klövar som belöning, och en klöv (i någorlunda bra storlek) är inga problem att ha i fickan. Belöningen kommer som en jaktlek/kast bakåt, alltså bort från dofterna/störningen. Jag tycker om att använda jaktleken/kast med henne för hon tycks ha gott av att få fräsa ur, det är jobbigt för henne att hålla i sig (och ni som hängt med ett tag, ni vet nog verkligen vad jag menar). 

Så här går övningen till: 
  • Jag går ut och lägger ut vilt i skogen eller på fältet, beroende på hur vinden ligger. Nässla får vara kvar inne för då vet jag att hon triggar upp sig lite (lika bra att träna på högre stressnivå då hon inte kommer vara lugn och avslappnad på ett prov). Har jag något vilt med mig som går att dra i backen gör jag det, så får vi ett spår där vi ska gå. Inte för att hon ska spåra utan för att det finns dofter som stör. 
  • Jag hämtar den uppvarvade hunden och går fram till en för mig tydlig startpunkt, så jag själv vet att nu börjar vi och då ska det vara fullt fokus. Ger arbetskommandot "Ska vi jobba?!" och belönar det med lever, betingar det alltid några extra gånger vid varje pass och hon lyssnar bra på det nu. Kopplar loss och börjar gå. 
  • Belönar mycket i början med godis som jag kastar iväg. Även här är det mer värt för henne med lite jaktbelöning. 
  • Försöker ta vind på viltet och här läser jag bara hund. I början när hon inte kunde det här så tog det så klart längre tid, men så är det ju. Läser henne och ser att hon fått något i nosen, så fort hon "vaknar till" och kommer tillbaka mentalt till mig belönar jag med att kasta klöven bakåt. När vi sen fortsätter jobba brukar hon inte svara upp på viltdoften igen och då belönar jag på nytt, för onekligen finns den i hennes nos. 
  • Återigen är det inte de tillfällen då hon är med mig som är problemet så då går jag vidare och försöker vinda på något nytt vilt och så kör vi samma procedur där. Nytt vilt ger så klart nytt intresse och det är bara att repetera. 
  • Det går också bra att köra på samma vilt fler gånger, bara man ser till att riktigt komma ur position så hon har glömt det innan man börjar om igen, så det liksom blir en överraskning för henne. 
Det här har jag gjort några gånger nu och jag ser verkligen att det tar! Nyss hade vi ett pass och jag tror inte hon lämnade mig mentalt en enda gång under en sådan tid att det kändes kritiskt för mig. Visst får hon vittring och jag ser att hon vädrar men jag ser också hur hon snabbt korrigerar sig själv och kommer tillbaka mentalt till mig!! Förstår ni vilken vinst det är? Och hur bra belönad hon blir för det ;-)

Vi har inte börjat träna vatten ännu (och träna vatten för mig handlar inte om att bada eller hålla fast på vägen upp, för det ärligt talat skiter jag i på detta prov, utan det handlar om att hålla i sig fast det finns vatten framför nosen) och jag kommer köra på samma taktik där. Så fort hon är med mig istället för att tänka tanken att bada kommer hon att bli belönad med jaktlek på klöven. Jag behöver helt enkelt lite extra dragning bakåt och inte bara belöna med det hon egentligen vill ha för att hon lyder. Tror det kommer funka bra! 

1 kommentar:

Jessica sa...

Wow vilken duktig tränare du är, så roligt och nyttigt att läsa dina övningar. Jag gillar verkligen ditt tänk. Så klokt och bra du tränar din Nässla. Det ska bli så spännande att följa er jaktprovskarriär för jag är övertygad om att ni kommer nå långt.